än en inoch utförseltull på menniskor, slu tade han sitt anförande med följande ord: V äro fullt öfvertygade derom, att de förhand lingar, som komma att ega rum inom denn: församling, der flertalet af civiliserade natio ner värdigt representeras, skola gifva oss vic handen de praktiska medlen att i alla lände efterhand tillvägabringa förverkligandet a dessa rättvisans, fredens och lyckans princi per, hvilka utgöra handelsfrihetens grundval. (Ihållande bifallsyttringar). Sedan man derpå till president enhälligt ut sett hr Brcucquee, fick hr Sterk från Hollanc ordet. Han omnämde de stora handelsrefor mer, som på de senare åren i Holland blifv i genomförda, deribland upphäfvandet af allt transitoafgifter samt den förlidet år tillvägabragta fullkomliga exportfribeten. I afseende på importen vore ej mer än en enda artikel underkastad förbud, nemligen sill i tunnor. och äfven detta förbud kommer innan kort ati af regeringen upphäfvas. Hr Matihysens från Antwerpen hade ätskilligt att anmärka emot den föregående talarens leende tafla öfver Hollands handelsförhållanden, och ansåg de beviljade friheterna mera inbillade än verkliga. Emellan Belgien och Holland vore samma skilnad som emellan verklighet och inbillning. Belgien medgifver införandet af alla handelskommunikationer, som kunna gagna verldshandeln; Holland tillåter icke en enda sådan, om dervid någon fördel för Belgien kan komma i fråga. En annan ledamot från Holland, hr Reegmaker, ansåg de båda föregående talarne hafva ensidigt uppfattat ämnet. I afseende på kolonialsystemet vore visserligen ännu flera re: former af nöden; men hela skyddstullen inskränkte sig likväl för närvarande till,en afgift af 6 procent på socker. Hr Windworth, ombud från Londonsföreningen för konst, handel och industri, upplyste, att utförseln af sidenvaror under de senare åren i England, sedan den blifvit fri, betydligt ökats, under det den deremot under franska skyddssystemet minskats. Hr Cherbuliez från Schweitz anmärkte, att i hans fädernesland, hvars läge och produktion tycktes lämpa sig för det abgurda skyddstullsystemet, detta likväl aldrig vunnit insteg. Schweiz hade aldrig klippt vingarne på sin frihet, aldrig uppdragit en gräns emellan sig och andra nationer. Hr Figuerola, Spaniens fullmäktig och cortesledamot, upplyste, att under sista århundradet hvarje provins i Spanien haft sitt särskilta tullsystem. 1849 års tulltariff vore långt ifrån att vara fullt liberal, men man finner likväl deruti omisskänneligen ett framåtskridande. Många förbud ha blifvit upphäfda; summan af export och import är i stigande allt sedan den nya tullagstiftningen.