De utländska tidningarne sysselsätta sig ännu
med det rojalistiska upproret i Neufchatel och
såsom vi i gårdagsbladet nämde, fortfar en pa-
riserkorresponent till Independance Belge att
påstå Preussen hafva för afsigtatt genast gripa
till krigiska åtgärder-emot- den schweiziska
kantonen, som längesedan emanciperat sig
från dess välde. Han försäkrar att: underhand-
lingar redan äro å bane om en preussisk - ar-
mås marsch genom Frankrike-och tror sig till
och med kunna uppgifva storleken af denna
arm, som enligt honom::skulle uppgån till
40,000 man. Vår berlinerkorrespondent; som
är i ställning att härom böra kunna erhålla
någorlunda tillförlitliga underrättelser; lemnar
en annan och oskyldigare. förklaring öfver de
nuvarande militära operationerna i Preussen,
såsom våra läsare kunna inhämta af nedan-
stående skrifvelse:
Berlin:d. 22 September.
Återigen spelas en storartad komedi i Neuf-
chatelerfrågan. Man låtsar behandla saken
såsom ganska vigtig och ärnar till och med
göra en liten militärisk demonstration. Re-
servsoldaterna, som vanligen hemförlöfvas till
d. 1 Oktober, äro nemligen qvarhållna i tjenst,
och för dem, som redan äro hemskickade,
äro de nya rekryterna eller ersättningstrup-
perna, som eljest inkallades först till d. 1
April, indragna redan till-d. 1 Okt. Rege-
mentena skola således icke under vintern
hafva den vanliga liniestyrkan för denna års-
tid, utan full gardesnumerär, så att bataljo-
nerna, i stället för att innehålla 565 man, skola
utgöras af 665 till 685 man. Detta är natur-
ligtvis ingen mobilisering, utan blott ett tidi-
gare uppbådande af reserverna. Man vill der-
med synas gifva större kraft åt underhandlin-
garne angående Neufchatel och visa sig all-
varsam, utan att man likväl på minsta sätt
tänker på att använda militärstyrka. Då lik-
väl dessa åtgärder, hvarmed man skall söka
imponera i noter och förtroliga meddelanden
åt diplomatien och Schweiz, kunde väcka oro
inom landet, der hela konflikten är ytterst
opopulär, förorsaka fondernas fall och för-
lama industrien, så låter man utsprida genom
de officiösa korrespondenterna, att det blott
är fråga om en : militärisk-ekonomisk åtgärd,
om likställighet mellan linien och gardet, eme-
dan gardesrekryterna alltid inkallas till Okto-
ber o. s. v. Sålunda låtsar man för utlandet följa
en krigisk politik, för att erhålla, bimlen må
veta hvilken upprättelse, och inom landet har
man en annan ton — ett sätt att gå tillväga,
som fullkomligt motsvarar det rådande syste-
met. Skilnaden mellan den riktiga uppfatt-
ningen af denna åtgärd med: reserverna och
den, som officiöst utsprides, är således den,
att den förra innefattar: det är en demonstra-
tion, men ingen allvarsam, — under det den an-
dra tills vidare förnekar : sjelfva -demonstra-
tionen.
Tillsvidare — det vill säga tills man kän-
ner Frankrikes afsigter och vet, huru mycket
man kan räkna på Frankrikes hjelp. Och
dervid kan man få vänta länge. Frankrike
roar sig med, som jag tror mig redan i mitt
förra bref ha omnämt, att bringa Preussen i
en förveckling, som sedan förskaffar kejsar
Napoleon medlarerollen. Det skall derföre
hafva ingenting emot att Preussen så mycket
som möjligt engagerar sig, tills det i yttersta
ögonblicket tillropar Preussen ett halt! emot
hvilket Preussen, såsom det nu är regeradt,
sällan har något att invända. . Hr von Man-
teuffel, som i sådana fall är bättre ledd af
sin rädda instinkt och sitt återhållsamma lyn-
ne, vet detta också ganska väl, och det är
han, som varnar emot hvarje öfveriladt steg
och, såsom man kan förutse, icke skall hafva
synnerlig möda för att få sin mening att segra,
då det är fråga om att afvakta ett tillfälle.
vid hvilket man med tämlig kantenans, och
utan att synas uppgifva rättsanspråken, kan
draga sig ur affären. Ni skall derföre göra
klokt i att icke tillägga det sorl, som den
såkallade Neufchatelerkrisen kan uppväcka,
omm res NTSNARENNEETRT SÄD