införda territoriallsgar upphäfdes. Såsom ett prof på arten af dessa lagar, med väpnad hand och genom det afskyvärdaste våld i Kansas införda af männen från Missouri, må anföras detstadgande, som med två års tvångsarbete i kedjor belägger hvarje yttrande i tal eller skrift emot rättigheten att hålla slafvar, och med dödsstraff åter slafvars förhjelpande på flykten (!). Anslaget är nu icke dests mindre beviljadt utan det rämda vilkoret. Presidenten Pierce har sålunda fått fria händer att fortfarande handla i Kansas efter sin förderfliga politiks ingifvelser, och de blodiga iabördes striderna derstädes torde således icke ennu vara slutade. Man har skäl att beklaia denna ugång; men ehuru nära den inom kongressen :u pågåe .de striden sammanhänger med agitationen för det förestående presidentvalet, bör man icke häraf sluta till sannolikheten af n:igon seger för slafstatspartiet äfven vid detta val. Flertalet äfven af representanterna är afgjordt för öfverste Fremonts val, och husets nu fattade beslut i anslagsfrågan bevisar icke någon förändring i detta förhållande, ehuru en del af Fremonts anhängare tyckes hafva låtit skrämma sig till eftergifvenhet för tillfället. Bland omständigheter, som härvid inverkat, nämna amerikanska tidningar, att alla arbetare i regeringens verkstäder blifvit på en gång afskedade under förevändning af bristande medel till deras aflöning, i följd hvaraf oroligheter befarats. Någon fred emeilan slafstatspartiet och slafveriets motståndare har härmed ingalunda blifvit sluten, och vi vilja i mensklighetens namn hoppas, att utsigterna för de senare att vid presidentvalet genomdrifva sin kandidat icke heller härigenom blifvit förminskade. Emellertid är ställningen inom de Förenta Staterna med afseende på slaffrågan nu sådan, att Europa sällan haft skäl att hafva uppmärksamheten så spänd på hvad der föregår, som just nu; och en blick på några dermed sammanhängande omständigheter torde derföre äfven i anledning af de nyaste tilldragelserna derstädes här vara på sin plats. EEDet är nogsamt bekant, så väl att den nuvarande presidenten Pierce och senaten å ena sidan omhulda slafegareintresset, som att representanternas hus å andra sidan sätter sig emot slafveriets ytterligare utsträckning. Då nu Förenta Staternas båda kamrar äro organiserade så, att den ena, representanternas, väljes efter folkmängden, den andra, senatens, deremot oberoende deraf med tvenne ledamöter från hvarje stat, så blir häraf en gifven följd, att slafegarne och deras anhang, såsom till antal vida mindre, skola stanna i minoriteten inom den förra kammaren, men i den andra ha större utsigt till framgång, enär förbållandet emellan slafegande och icke slafegande stater ännu väger tämligen jemnt. Tvisten om den kategori, i hvilken Kansas bör ställas, har ock derföre blifvit en kamp på lif och död emellan slafegarepartiet och dest motståndare. Befolkningen i de fria staterna är för närvarande öfver 16 millioner, i slafstaterna deremot endast omkring 10 millioner, hvaraf 3,500,000 utgöres af negrer. Det märkvärdigaste härvid är, att af de återstående 6,500,000 hvita ej mer än 330,000 (enligt några uppgifter endast 100,000 röstegande) äro slafhållare. Det är sålunda dessa 350,000 medborgares intressen, passioner och åsigter, som i en följd af år haft isina händer hela den stora republikens politik och på samma gång dess anseende, dess ära. Det är nemligen bekant, att hittills nästan hvar enda president varit bördig från södra staterna, att alla utan undantag gynnat söderns politik och intressen; att vid hvarje tillfälle, då partierna sammandrabbat, norra staterna gifvit vika, äfvensom att vid alla fördrag och kompromisser det varit söderns stater, som haft de största fördelarne af utgången. Dessa eftergifter af slafveriets moståndare hafva likväl icke löst, utan endast tills vidare uppskjutit afgörandet af den stora fråga, som, sålunda länge af Amerikas statsmän med skygghet undanskjaten, nu omsider synes hafva kommit på den punkt, att den måste erhålla en lösning. Egentliga tvisten gäller huruvida slafveriet skall få utsträckas till hittills fria områden eller icks. Det är vid det förestående nya presidentvalet som denna strid skall utkämpas eller åtminstone föras ett stort ateg närmare sitt afgörande. Såsom våra läsare hafva sig bekant, pågår agitationen i de Förenta Staterna för deita val, som skall ega rum den 4 instundande November, redan sedan flera månader med yttersta häftighet, i det kämparne för frihet och menniskorätt och odlingens fria framskridande på den fria jorden söka bereda valet en utgång till förmån för sin kandidat, öfverste Fremont, Kaliforniens upptäckare, hvars lefnadsteckning vi nyligen meddelade, under det slafegarepartiet och dess gynnare uppbjuda alla sina krafter för att motverka dennes val och i stället genomdrifva sin kandidat Buchanan, den samme som för icke länge sedan var Förenta Staternas sändebud i London. Om de öfrige kandidaterna, deribland Pierces företrädare Fillmore, synes numera föga vara fråga, lika litet som om Pierce sjelf, hvilken genom sitt oförsynta omhuldande af slafegareintresset längesedan förverkat det förtroende, som för fyra år sedan kallade honom i spetsen för republiken. Denna täflan emellan Fremonts och Buchanans partier, hvilka beteckna sig sjelfva med benämningarne republikaner och demokrater (likasom icke hvarje medborgare i Förenta Staterna borde vara både republizan och demokrat), innebär i sjelfva verket tillika frågan om öfvervigten emellan norden och södern. Men skulle mycket misstaga sig, 0 man