genom att låta det omedelbart ur masugne:
flyta i kallt vatten, som bålles i stark sqvalp
ning. Tackjernet stelnar härvid till korn
hvaraf 69 till och med 2000 s2å på kilogram
men. Medelst sållning afsöndras de minsta
och af dem fås det finaste stålet. Tackje
kornen smältas i d gel, med tillsats af vie
procent spatheisenstein och brunsten, fint pul
veriserade; smältan utgjutes i en gjutstälsform
det ur denne uttagna stycket räckes till stän
ger, och är dermed genast förvandladt til
gjutstäl, med fullkomligt jemn och ytterst fir.
kornig brottyta, samt i hårdhet omvexlande
mellan fjäderstäl och sg. k. diamantstål.
I sistlidne November skickade uppfinnarer
prof af sin tillverkning att granskas af fran
ska nordjernbanaus bolag i Paris; en berät-
telse afgifven öfver pröfningen, af Vissocq.
finnes införd i Armengauds Genie industriei
för sistl. Maj. Med erkinnande af stålets ut-
märkta beskaffenhet såsom råstål, anfördes
likväl emot dess egenskap af gjutstål två an.
märkningar, hvilka tycktes vara väsentliga.
emligen 1) att det icke utbärdade stötar, och
2) att det icke kunde ihopsvetsas. Sedermera
har likväl uppfinnaren lyckats undanrödja
dessa inkast; och vid nya prof bar man fun-
nit följande förhållanden emellan den absoluta
styrkan (hållbarheten emot brytning) :hos stän-
ger om en qvadratfots tvärgenomskärning, af
nedannämda ämnen:
Kanongjutjern (det bästa österrikiska) brast vid
300 centners sidotryck;
Kanonmeta!l (d:o) brast vid 360 centners sido-
tryck;
Stångjern (d:0) brast vid 500 centners sidotryck;
Gjutstål, af Krupp, brast vid 1000 d:o;
D:o af Huntsman (det bästa engelska) brast
vid 1100 d:o;
D:o af Uchatius (fjäderstål) brast vi.! 1000 d:o;
D:o d:o (diamantstål) brast vid 1450 d:o.
Det nya gjutstålets öfserlägsenhet har nu
mera bekräftats af en bergsrådskomite, som
på Napoleons föranstaltende blifvit nedsatt till
varans undersökning; ett utdrag af komitens
protokoll finnes infördt i Le Moniteur för den
23 gistl. Juli.
Uchatius har för närvarande så fullkomnat
sitt tillverkningssätt, att han kan på förhand,
vid tackjernets beskickning i degeln, bestäm-
ma hvad sort gjutstål som kommer att erhäl-
la3 ur formen; svetsbarheten åter är sådan, att
jen af två stycken ihopsavetsad pgjatstälsstång
kan böjas tills begge ändarne vidröra hvar
andra, utan att svetsfogen lossnar.
Icke blott den utmärkta beskaffenbeten hos
det nya gjutstålet, utan ännu mera dess bil-
liga pris, gör Uchatii uppfinning vigtig. För
att tillverka gjutstål efter engelska sättet, må-
ste man först af ett utsökt tackjern bereda
stångjern, derefter förvandla stångjernet till
brännstål och slutligen omsmiälta detta till gjut-
stål. De två mellanoperationerna medtaga mer
än halfva tillverkningskostnader, och då de
helt och hållet förbigås at Uchatius. hvars
oraedelbart ur tackjernet frambragta råstål ut-
gör sjelfva gjutstålet, så kan han i Frankrike
sälja sitt stål för 40 å 45 centimes pr kilo-
gram (6 till 7 sk. rgs för 4) och i England
för 30 centimes pr kilogram (47, sk. rgs ).
Besinnar man följderna af en sä billig till-
gång på en så utsökt vara, hvilken erfordras
till verktyg i nästan alla slöjder, så väl som
i hvardagslifvet, så inser man först det stora
värdet af uppfinningen.
Det ännu mötande hindret emot uppfinnin-
vens tillämp ing består i svårigheten alt er-
hålla tillräckligt eldfasta smältkärl; och denna
svårighet mäste äfven träffa Bessemers be-
kanta jern- och stålberedningssätt. Uchatius
är likväl nu sysselsatt med afhjelpandet af
äfven denna brist och ärnar fullkomna till-
verkningen af smältdeglar.