Inkast emot Bessemers nya jern-
beredningssätt.
Denna nyhet i en ibland verldens vigtiga-
ste slöjder, om hvilken vi redan haft tillfälle
att nämna i Aftonbladet (n:r 202 och 207),
sysselsätter ännu engelska tidningarne hvar
postdag och har till en början föranledt en
mängd inkast emot Bessemers uppgifter. I
påfundets ännu så outvecklade skick kan lik-
väl blotta polemiken derom icke leda till nå-
0 afgörande slutföljd. För närvarande be-
räftar denna polemik blott en bekant an-
märkning af Arago om nya upptäckters och
uppfinningars öde i allmänhet. Arago erin-
rar på flera ställen i sina snillrika minnes-
teckningar öfver Watts, Young, Fresnel, Car-
not m. fl., att hvar upptäckt eller uppfinning,
som gör anspråk på någon vigt, mötes ovil-
korligt af tre slags motstånd, hvilka den må-
ste öfvervinna innan den kan påräkna någon
framtid, hvad värde den för öfrigt må ega.
Först bestrides verkligheten. Kan denna ej
längre förnekas, så har man invändningar till-
hands emot nyheten. Nödgas man äfven ined-
gifva denna, så är tiden inne att sätta den
praktiska användbarheten i fråga. Det vore ett
alltför sällsamt undantag ifrån regeln, om en
så vidtutseende uppfinning som Bessemers
kunde undslippa dessa tre pröfningar, Hvad
som nu pågår i England visar ock att något
undantag ifrån det vanliga förloppet icke hel-
Jer för den kommer i fråga.
När uppfinnaren först anmälde den såsom
teori, Vid det möte, som Britiska Förenin-
gen för vetenskapernas befrämjande höll i
början af sistl. Augusti, lemnades hans an-
mälan derhän ;-man finner den knåppast nämd
i tidningarnes annars så omständliga redogö-
relser öfver mötets förhandlingar dag för dag;
uppfinningen tycks då ännu haft att kämpa
mot det första bland de ofvannämda hindren:
tviflet på dess verklighet: Knappast hade Bes-
semer hunnit undanrödja detta första hinder, ge-
nom de offentliga profven i London, innan perio-
den för bestridandet af uppfinnigens nyhet inträd-
de: en mr Nasmyth skyndade att i tidningarne
införa en reklamation, hvari han förklarade att
det vore han, mr Nasmyth, men icke mr
Bessemer, som aldraförst föreslagit att drifva
gås igenom smält tackjern i ändamål att der-
med inspara mödan och kostnaden vid jerns
färskning på det vanligaste engelska sättet
eller genom den s. k. puddlingen. Då mr
Nasmyth likväl nödgades tillägga, att den af
honom föreslagna gasen icke var annat än
vattengas — d. v. s. ånga — indrifven från
en ångpanna, i stället för att Bessemers färsk-
ning verkställes med obunden syrgas ur atmo-
sferen och indrifven medelst blåsmaskin, så
lärer skilnaden i valet och verkan a färsk-
ningsmedlen röjt sig alltför lättfattligt, för
att åt den Nasmythska reklamationen för-
unna särdeles uppmärksamhet ; man finner
den ingenstädes beledsagad med några omdö-
mer, bvarken för eller emot; i sjelfva verket
angår den också blott en historisk fråga utan
praktisk betydelse. .
Det tredje inkastet återstår: frågan om den
nya uppfinningens användbarhet, och detta är
här, såsom alltid, det för slutresultatet vigti-
aste. En anonym tidningsinsändare, som un-
dertecknade sig Jerntillverkare,, erinrade till
en början mot det i London anstälda profvet,