emot IV,UUUv ImMmMennisKor, acnna tWlvaxt Dar
under de 5 åren gått i matematisk progres-
sion, och det är sålunda anledning antaga, att
inom nästa 5 år förstäderna, befolkade samti-
digt från den inre staden och från landet,
skola: ega en numerär af möjligen nära 30,000
menniskor, och det skall då bli intressant att
se, huruvida icke besagde förstäder en vacker
dag — t. ex. om 20 år — växa sjelfva huf-
vudstaden, Kongens By, öfver: hufvudet,
enär det är långt mera sannolikt, att dennas
befolkning, hvilken efter hand gått uppåt till
ett antal af 130.000 menniskor (detta kan
för närvarande anses utgöra den runda sum-
man för staden inom vallarna, intra muros),
antingen skall blifva stående vid samma siff-
ra eller rentaf gå tillbaka, än att den skulle
få en tillräcklig ersättning uti inflyttningar
från andra håll, för att ytterligare stiga i sam-
ma proportion som förstäderna.
I- sjelfva verket ser det också redan af flera
tecken ut som om förstäderna skulle ha en
viss tendens att organisera sig såsom en sjelf-
ständig faktor vid sidan af den stora moder-
kammaren och hvad man kallar taga ut sin
rätt,. Bland andra små symptomer häraf skulle.
jag kunna nämna de försök, som redan i
fjol gjordes och i år blifvit gjordt in duplo
Jatt uppsätta ett eget — publicistiskt organ för
-Å förstäderna, Forstedernes Avis och senast
Brobladet; det är sant att dessa försök icke
i någon högre grad lyckats, (Forsteedernes
Avis går dock ännu alltid in på andra året),
och jag omtalar dem också här mera ur syn-
punkten af en kuriositet, men hvad de i alla
fall bevisa, är att en ide blifvit väckt, som
borde kunna bli något mer och som måhända
skall hafva en framtid.
Att förstäderna också redan, om än indi-
Trekt, utöfva en påtryckning på sjelfva hufvud-
staden, visar sig bland annat deraf, att man
ändtligen, efter sju sorger och åtta bedröfvel-
ser, uttagit det stora steget att öppna åtmin-
stone en bresch på de heliga stadsvallarne
och, som sig bör, upplåta den norra inkörseln
åt den ständigt växande trafiken efter en mera
utvidgad måttstock än hittills. Jag förutsätter,
att ni af gammalt känner dessa små trånga
stadsportar, beräknade för att lättast kunna
spärras emot en hotande fiende; så länge det
I genom dessa öppningar på vallen endast gick en
väg utåt landet,, och det endast var landstrafi-
ken som härigenom hade sin kurs kunde det till
I nöd gå an, men sedan det utanför portarne upp-
Å
växt särskilta städer (stora som hvad man i all-
mänhet i provinserna kallar en ganska repu-
Återlig stad, men med tio gånger så mycken
I
liflighet och rörelse), har det blifvit oemot-
sögligt, att det ligger någonting skäligen ab-
I deritiskti att tvinga hela denna trafik, menni-
skor, åkdon och dragare i tusental, genom dy-
Ålika trattar, med namn, heder och värdighet
a! stadsportar, till otaliga hinder och förtret-
ligheter, ja till en komplett stockning i all-
männa samfärdseln vissa tider på dagen: (Jag
I behöfver härvid blott anföra, hurusom det nu-
mera bör till ordningen för dagen, att resande,
som skola ut till jernvägen utanför Vesterport,
komma — för sent, emedan de måst fem mi-
nuter sitta och vänta inanför porten för en
file af vagnar från motsatt håll.) Alltså, den
nuvarande krigsministern, Lundby, har till
en början funnit skäligt att unna förstaden
Nörrebro en friare passage in till hufvudsta-
den, och han har dermed gjort sin styrelses
minne odödligt. Han hade icke väl öfverta-
I git sin portfölj, förrän han beslöt att göra slag
i saken, och Nörreport är i detta ögonblick
lej mer. Men icke nog med att den gamla
hvälfda porten verkligen blifvit, icke utan be-
svär, raserad intill grunden, ett ganska rund-
ligt stycke af vallen å ömse sidor kommer
att följa med, till stort bekymmer utan tvif-
Tvel för alla dem, hvilka vänta en fiende från
trakten af Peblingesjön, men till en . märk-
d värdig försköning af den närmast liggande
stadsdelen, hvilken redan presenterar pg ien
förr icke anad dager och luftighet, och till
en icke mindre märklig lättnad för den ofvan-
nämda städse växande förseln mellan staden
inom och staden utom, Det är väl knåppast
tvifvel underkastadt, att sedan början sålunda
nu är gjord och medan man tillfälligtvis har
en krigsminister utan skuggrädsla och med
btet vyer utöfver och utom stadsvallarne,
opinionen äfven skall lyckas göra gällande det
rättvisa krafvet på att få jemväl se andra
stadsportar, framför allt Vesterport, raserade
och breschen gjord vidare öfverallt; hvaref-
ter — forhaabentlig, — domen med det-
samma är uttalad öfver hela vallen, hvilken
på sin tid ger plats för en praktfull bulevard,
icke längre skiljande förstäderna ifrån den
gamla staden, utan förenande dem med denna,
liksom bulevarderna i Paris numera förena
de fordom utanför murarne belägna faubourg-
erna med kärnan af staden, Då först skall
Köpenhamn blifva en i sanning stor stad, men
den skall ha äfven annan fördel deraf, än
fördubblandet af sin utsträckning; utan att gå
så långt som en min något ju vän, hvil-
ken ofta roar sig med att årifva den satsen,
att Köpenhamns vallar äro i politiskt afseende
dess absoluta förderf, vill jag dock icke neka
till att denna en stads instängning åtminstone j:
i socialt afseende har mycket emot sig; der!
uppstår innanför dessa murar naturligen enl
en viss trångbröstighet, någonting afslutadt af
det slaget, som på franska öfversättes med
borneradt, och det låter icke bestrida sig,:
stt liksom det derutanför är en friskare luft,
är det också i flera fall i och med detsamma
en friskare andas. SB.
ene nj
Det neapolitanska polistyranniet,