WESTERÅS Ad A-Sopt Hyete; ät 20 rår, nytt
544 86 rdr; råg 47: Må FE nr Fl Bi nef
ÖREBRO den. 50 sAtg.. Hveto Stå 5 rdr, råg 48 å
19 rdr; korn.7å A8ordr,; bätre AQ rdr. petates 7.rdr
tanman; bränvin i parti 9 rdr, i minut 8; 8 kannan.
HAMBURG d. 2 Sept. Kaffe: vid ihållande be-
hofs efterfrågan kommo ånyo ansenliga affärer.i gång,
ehuru utansatt någon spekulation yppades. -Resulta-
tet af gårdagens Amsterdamerauktion ha föranlåtit
inhehafvarne att visa sig mera återbållsamma. Sedar
den 30: Aug. :omsattes 9500 balar ä481;—53,:8.
STETTIN den 3:Sept. -Hvete matt; pr SeptOkt.
8889-XK; gult 90 R.-nominelt, pr våren 84 R; betalt..
Råg fastare, loco 87,88.W.-pr 82 X 63 R. ombatt;85
pr 82. I 62, 62; R. betalt, 83 84 I 61; 61;R.
pr 82 I betalt, rysk.pr 82 .E 54,55 R. efter qvali-
tet betalt, 82 R pr Sept 60-å 61 R. omsatt, pr.Sept.
till Okt. 58!7; R.-säljare.. Körn in:loco: stillay pr
Sept.Okt.:pr 70.4. 50R. betaldt. Hafraoförändradt,
pr våren 50 52 30 R. amsatt. a
PETERSBURG den :1729 -Aug. Talg var änder
loppet af-veekan utandlif, men fast, och för gul varå
noteras 149 .å 149!,, Re. Pottaska noteras å 235 Rao.
I Rög stora äffärer ä 6!,,—6 Ro. Kubanka Hvete
håller man i 11 Ro. oeh bjudes förgäfrves 10; Ro.
Hafra 3, Ro.
— Om silkesskörden innehåller Ostsee-Zei-
tung följande intressanta och i flera hänseen-
den märkliga artikel:
I sammanhang med de upplysningar vi för någrå
postdagar-sedan meddelade rörande -silkesskörden i
södra BEoropajy:se vi oss i tillfälle att om detta ämnt
lemna några ytterliga data. Försatt förklara den in-
träffade betydliga prissiegringen är .det ej nog att
fästa uppmärksamheten endast vid den i år i så hög
gråd minskade skörden ; man måste äfventaga i be-
ctraktande: den betydligt tilltagande förbrukningen,
som utider de:senare åren gifvit sig tillkänna i hela
Europa och förnämligast i Frankrike, Lyon och Sit
Etienne; söm under finansåret från 1 Juli 1853. till
30 -Juni 1854 förbrukade :39,000 och år 1854—1855
41,000 balar, konsumerade redan är 1855— 1856, 46;500
balar: Äfven i förlidet år var skörden ganska me-
delmåttig. men Asien :betäckte då minskningenb. År
1855—18536 lemnade Kina och Beigalen 33,000 ba-
lar, d. v..s. 12,000:balar mer än år 1854 till: 1855.
Då nu; såsom af-efterföljande öfversigt kommer att
inhämtas, den sista skörden utföll vida under -medel-
måttan, så är det klart ätt priserna skullestiga; helst
på samma gång en ökad efterfrågan gaf sig tillkän-
na. I Spanien och Frankrike skördades:nemligen
knappast fjerdedelen af.en vanlig .medelskörd. I Pie-
mönt utgjorde skörden endast ?;:delar af -en medel-
afkastning: I det. lombärdisk-venetianska konunga-
riket var skörden mycket olika och .i några provinser
ej.stort-bättre än i Frankrike; i allmänhet varierade
afkastningen mellan -7; och !;. I Mark-Ancona och
Romagnan var förhållandet tämligentillfredsställande,
men äfven der ha kokonspriserna stigit. betydligt. I
Neapel hyste. man de :mest.; lysande förhoppningar,
osh resultatet motsvarade på sin höjd en medelmåt-j
tig skörd; medan mån deremot i; Kalabrien och på
Sieilien erhöll en -ganskacriklig afkastning. Menså-
väl här som-i Greklaid-oeh Turkiet der skörden var
ymnig bemärktes ensållmäniprisstegring.o Totalskör-
den i Europa, inberäknadt detiatiatiska Turkiet, som
i. vanliga medelår lempar: omkring;:8 :millioner. kilo-
grammer, visadö nemligen en minskning om nära 3
millioner. Men de europeiska fabrikerna behöfva år-
ligen närmare 11 millioner kilogrammer silke, och för
deras tillverkningar fattas således i.år eirka 6 millio-
ner. Ehuru nn visserligen .sidenkonsumtionen under
den närmaste tiden. torde komma. att något minskas,
och fastän Kina och Bengalen, hvilka; hittills lem-
nade Buropa cirka 3!, millioner kilogrammer årligen,
åro i tillfälle att öka sin. export, och att betäcka en
betydlig del af bristen, äro likväl silkespriserna i Eu-
röpa i så starkt stigande, att man aldrig i denna
händelsgren upplefvat något dylikt. Till början af
innevarande år stegrades priserna endast 5 å 10 .
I April utgjorde stegringen redan 25-30 4 och Maj:
till Juni 40 ja ända till 50 4... Huruvida ;prisernå
komma att gå ännu högre är emellertid omöjligt att
ou förutsäga.