kadetter. I de trenne båtarne befunno sig
inalles 62 man, deribland, som man finner,
ett öfverflödigt antal officerare och kadetter,
då hvar och en naturligtvis var begifven
på att få deltaga i landstigningen, men en-
däst de ofvanuppräknade fingo tillstånd der-
till. Från skeppet rensades nu först land-
stigningsplatsen från fiender medelst en väl
riktad bombkastning; derpå lade båtarne i
land och utskeppade sin besättning. Under
ifvern vid landstigningen tänkte de flesta ej
på sina patroner; och läto derföre dessa bb
våta, då man för att komma i land först må-
ste vada 15 steg i vattnet. Den förlandstig-
ningen utsedda platsen var af en för oss gan-
ska missgynnande beskaffenhet. Stranden
höjde sig först endast småningom 30 steg
från sjön. Derpå följde en höjd med en
sluttning af ungefär 60 grsders vinkel emot
stranden. På denna höjd uppklättrade de våra
under hurra op, ehuru de nedrullande sterär-
ne äfven här förorsakade de klättrande åt-
skilliga betydande skador. Den vid pass 200
fot höga backen var bestigen inom några mi-
nuter, och de våra samlade sig på spetsen,
hvilken i form af en högslätt sakta höjde sig
emot det inre af landet och på ett afstånd af
600 steg-anslöt sig till de bakom liggande
bergen; till höger och venster befunnos skog-
beväxta Galgångar som löpte ned emot hafvet.
Så snart fienderna hade märkt vår land-
stigning, störtade de med ilskna rop ned från
allasberg och skrefvor på högslätten, der de
af de våra emottogos med en väl riktad: ge-
värseld. Då röfrarne kommit fram på. skott-
håll, . gjorde de - halt, samlade sig och: fram-
ryckte derpå spridda, bildande en stor half-
cirkel kring vår trupp, hvarvid de med stora
hopp sprungo bakom några enstaka liggande
klippblock och buskverk, och sålunda så myc-
ket som möjligt voro i skydd för elden från
vår trupp, hvilken ryckte fram ännu vid pass
400 steg. Nu började fienden tillfoga de våra
någon förlust. En marinsoldat, som hade
framryckt längst, föll genomborrad på en
gång af tre kulor. En sextioårig båtsman
hade fattat en af båtflaggorna, och framskred
ännu längre, ropande till matroserna att följa
honom. - Flaggan genomborrades ögonblickli-
gen af ett dussin fientliga kulor, och båts-
mannen fick ett skott i käken, utan att der-
före vända om eller öfvergifva sin flagga.
Fienden hade nu samlat sig till en styrka af
ungefär 900 man, och. framryckte långsamt,
hoppande från stek till sten, och lade sig,
skyddad af dessa, med magen på marken,
laddande och skjutande. Vårt manskap an-
grep med oerhörd ifver och den största kall-
blodighet, trots deras af klättrandet förorsa-
kade mattighet, och tvungo fienden att åter
draga sig några hundra steg tillbaka, hvarvid
nägra af fiend rna dödades med bajonetten.
Men nu förspordes på en gång brist på am-
munition, emedan en del deraf blifvit våt, hvar-
före amiralen genast gaf order att samlas kring
hans flagga, som bars af löjtnant Niesemann.
Ögonblicket derefter fick löjtnant Niesemann ett
skott i bröstet, och amiralen ett i högra låret.
Båda blefvo jemte flera andra lifsfarligt så-
rade återförda till båtarne, hvarigenom de
våras antal betydligen förminskades. Det gafs
genast order om ett långsamt återtåg, som
verkstäldes i den största ordning, under ett
flitigt skjutande så mycket ammunitionsförrå-
dets knapphet det tillät. En skeppsgosse låg
bakom en sten och fortfor att skjuta, ehuru
man flera gånger ropade till honom att draga
sig tillbaka. Då fienden märkte vår brist på
ammunition, störtade han åter häftigt fram,
hvarvid bemälte gosse föll i hans händer,
men sannolikt ej mera lefvande, enär en hell
salfva förut aflossats på honom. Så snart de
våra hade kommit till sluttningen, störtade
sig alla på en gång. derutför för att hinna
bätarne. Fienden var i ögonblicket vid kan-
ten af höjden och sköt derifrån ned på vår
värnlösa trupp, hvars ammunition nu helt och
hållet gått till ända. Båtarne voro färdiga
att sätta af, då man på en gäng märkte att
löjtnant Niesemann ej var med i båten. Flera
af kadetterna och manskapet sprungo derföre
. land och funno honom på stranden, resande
518 upp och vinkande till båtarne att de
skulle ge sig af utan honom. Han upptogs
genast och bars ned i en båt, hvarefter dessa
begåfvo sig af, ej utan att ha lidit betydande
förluster genom detta dröjsmål, enär fienden
nu hade det beqvämaste sigte. Här fick min
gamle kamrat Ritsch ett skott genom öfra
och nedra armen.
Under denna fäktning på land hade Dan-
zig icke förblifvit sysslolöst. På ömse sidor
om meranämde backe gingo, som jag redan
nämt, trånga dälder ned emot hafvet. Genom
dessa sökte en hop röfvare tränga ned till
båtarnes landningsplats, för att afskära dessa
från vår på slätten fäktande trupp, då vi en-
dast lemnat en 3 man stark vakt vid de tre
båtarne. Hade denna plan lyckats, så skulle
naturligtvis alla de våra hafva stupat. Men
vi genomskådade genast deras afsigt och ka-
stade oupphörligt bomber i dälderna, hvilket
;vang fienderna till ett skyndsamt återtåg der-
från. Under inskeppningen i båtarne be-
tröko vi bergslätten, hvarifrån röfrarne sköto
på våra båtar, och tvingade dem snart till en
nastig flykt. Naturligtvis kunde vi ej med
våra skott från fartyget skydda de våra på
sjelfva stridsplatsen, enär de befunno sig i
samma skottlinie som fienderna; men vi kä-
stade oupphörligt bomber i alla dalgångar der
vi sågo folk. Så snart båtarne kommit om-
ord samt de sårade och döda burits derutur,
yftade vi ankaret, gingo ut i sjön och styrde
mot Gibraltar.
Under flere timmar företedde vårt i största
ast till lasarett inrättade akterdäck en för-
ärlig anblick, som uppfylde alla sinnen med
örbittring och tankar på hämd. De sårade
lefvo, sedan de burits ur de till hälften med
lod uppfylda båtarne, den ene bredvid den
ndre lagda på utbredda madrasser, efter att.
å fort som möjligt ha blifvit förbundna af
le båda läkarne. Tre döda hade blifvit qvar
vå land, två dogo i båtarne, och löjtnant
linarmann om af våra adnolismectetn eh tor