STOCKHOLM, ten I Sept. Man läser i Svenska Tidningen: Vid anförandet af de uppgifter, vi meddelat om den förväntade nya skollagens innehåll, och med anledning af vårt omdöme, att så mycket och väsentligt vore af de nya skolåsigterna antaget, att det förtjenade tacksamt erkännande, yttrar Aftonbladet sig icke veta, hvari anledningarne till tacksamhet skulle bestå Vi finna å vår sida detta vara ganska otacksamt, och derjemte icke heller klokt; ty då regeringen nog ändå kommer af de gamla åsigternas mäktiga anhängare, väl icke itidningar, men så mycket mera i det enskilta, att högeligen klandrås för sin stora beredvillighet att lemna insteg åt de nya lärorna, så synes det oss tillkomma dessas sakförare att lemna henne-stöd i deras bifall, då verkligen de erhållit så mycket af sina önskningar uppfylda: Skulle det icke förtjena tacksamhet, att skolan blir organiserad till en, af ett slag, i stället för 8 eller 10? Att lägre skolor endast blifva afdelningar åf den högre? Att deras klasser motsvara, i undervisningsämnenas vidd, den högres klasser? Att de båda bildningslinierna få åtföljas i samma skola? Att intagningsåldern framflyttas? Att latinläsningen framflyttas? Att engelskan blifvit införd, åtminstone som frivilligt läroämne; Att alla till universitetet afgående skola underkastas afgångsexamen från ett läroverk? Oss synes allt detta icke vara så obetydligt. Om också åtskilligt i bestämningarne aldrig blifvit från den nya sidanbegärdt, och sannolikt kommer att å båda sidor misstyckas, såsom fransyskans och tyskans valfrihet å den lärda linien, samt fransyskan såsom begynnande främmande språkämne, så bör detta ieke hindra erkännande af hvad nian emottagit; och å nyo rättfärdiga den gamla visan å den gamla sidan, att man å den nya aldrig är tacksäm eller det ringaste belåten, förr än man får allt. Så -sjunges för att afvända regeringen från alla förnuftiga eftergifter. Skall hon äfven få höra detta i skolfrågan, der hon, genom de nu fattade besluten; så mycket stöter utmärkte män å gamla. sidan? äaVi erinra härvid, att vår tveksamhet om anledningarne till tacksamhet för den nya skolordningen yttrades vilkorligen, i det vi uttryckligen tillade: om Svenska Tidningens redogöreise (för dess grundtankar) är riktig. Vi förklarade tillika, att då denna redogörelse synbarligen var både ofullständig och i vissa åfseendetv öklar, vi ansågo oss böra afvakta sjelfva författningens offentliggörande föratt yttra oss närmare. -Dåvi vid förnyade förfrågningar i. ecklesiastikdepartementet mött det svaret, att. skolordningen icke ännu är tillgänglig (mencatt den är. under tryckning), och då vi icke, i likhet med Svenska Tidningen; haft några förtroenden på förhand af dess innehåll, hafva vi icke sett.ossistånd att. bilda oss någon Föreställning on det hela och följaktligen icke heller att derom uttåla något omdöme. Hvad emellertid de af Svenska Tidningen såsom grundtankar omförmälda punks terna angår, så kunna vi icke annat än upprepa; -att.vi i-sanning, trots den erhållna fingervisningen, ieke förmå inse, hvaruti anledningarne till tacksamhet här skulle bestå. Att regeringen omsider bringartill utförande, hvad rikets ständer redan för elfva år sedan begärt, hvad konungen för åtta år sedan utlofvat, hvartill ständerna redan då beviljade anslag, och hvarom de sedermera och redan längesedan gjort påminnelse, som i händelse af uteblifven verkställighet otvifvelaktigt hade kommit att äfven vid den nu stundande riksdagen förnyas, kan etdast i det fall förtjena tacksamhet af framskridandets vänner, att utförandet är ändamålsenligt och att de fördelar, som skulle beredas genom de skedda eftergifternan för tidens fordringar, icke mötvägas eller upphäfvas genom nyskapade olägenheter. Men Svenska Tidningens redogörelse har i detta afseende uppväckt farhågor, som hos skolreformens väaner gjort tacksamhetens känsla mera blandad, än önskligt hade varit. Emellertid är det möjligt, att dessa farhågor, eller åtminstone en ochannan: af (dem, visa sig förhastade eller ogrundade; när man blir i tillfälle att få kännedom af sjelfva författningen, och äfven vi skola då, i mån deraf, instämma i Svenska Tidningens tacksamhet. Hvad särskilt angår den vigtiga frågan om de olika bildningsliniernas förening i ett och samma läroverk, erforo vi derom af Svenska Tidningens redogörelse ingenting annat, än att undervisningen i de två nedersta klasserna skulle vara gemensam, och ätt den lärda och reala undervisningslinien skulle från tredje klassen fortgå jemlöpande i samma skola. Vi trodde oss böra förstå detta så, att undervisningen blott och bart i detvå nedersta klasserna skulle få blifva gemensam, och att från och med tredje klassen särskilta jemlöpande eller så kallade parallela klasser skulle inrättas för de olika linierna, ungefär såsom förhållandet är i Upsala katedralskola. Men det är lätt att inse, hurusom den fördel, som just skulle åsyftas genom bildningsliniernas förening. i en och samma skola, vid en dylik inrättning. blefve inskränkt till ett minimum,; som sjelfva verket endast :vore i det närmaste liktydigt med en förändring af namnet apologistskola tillreallinie; i förening med en framflyttning i anseende till åldern samt med någon stegring af fordringarne. Vi hafva likväl sedermera erfarit, att så iekeläs rer vara förhållandet, och att undervisningen1 äfven från och med tredje klassen får förblifva gemensam i de läroämnen, som äro gemensamma . och lika behöfliga för båda linierna. Om detta, såsom vi hafva anledning att hoppas, bekräftar sig, kunna vi icke annat än uttrycka vårt bifall till denna anordning, såsom icke allenast i ekonomiskt, utan äfven i pedagogiskt. och -medborgerligt hänseende riktig, likasom vi äfven äro öfvertygade, att rikets ständers år 1845 uttalade önskan, att vid den redan då utlofvade definitiva organisationen af: undsryisningsverken en sådan förändring af elementarläroverket måtte vidtagas,. natt apologist-. och. lärdomsskola samt gymnasium komme att utgöra en enda sammanhängande skola med tvenne bildningsli