STOCKHOLM, ten I Sept.
Man läser i Svenska Tidningen:
Vid anförandet af de uppgifter, vi meddelat om
den förväntade nya skollagens innehåll, och med an-
ledning af vårt omdöme, att så mycket och väsent-
ligt vore af de nya skolåsigterna antaget, att det
förtjenade tacksamt erkännande, yttrar Aftonbladet
sig icke veta, hvari anledningarne till tacksamhet
skulle bestå Vi finna å vår sida detta vara ganska
otacksamt, och derjemte icke heller klokt; ty då re-
geringen nog ändå kommer af de gamla åsigternas
mäktiga anhängare, väl icke itidningar, men så myc-
ket mera i det enskilta, att högeligen klandrås för
sin stora beredvillighet att lemna insteg åt de nya
lärorna, så synes det oss tillkomma dessas sakförare
att lemna henne-stöd i deras bifall, då verkligen de
erhållit så mycket af sina önskningar uppfylda:
Skulle det icke förtjena tacksamhet, att skolan blir
organiserad till en, af ett slag, i stället för 8 eller
10? Att lägre skolor endast blifva afdelningar åf den
högre? Att deras klasser motsvara, i undervisnings-
ämnenas vidd, den högres klasser? Att de båda bild-
ningslinierna få åtföljas i samma skola? Att intag-
ningsåldern framflyttas? Att latinläsningen framflyt-
tas? Att engelskan blifvit införd, åtminstone som fri-
villigt läroämne; Att alla till universitetet afgående
skola underkastas afgångsexamen från ett läroverk?
Oss synes allt detta icke vara så obetydligt.
Om också åtskilligt i bestämningarne aldrig blifvit
från den nya sidanbegärdt, och sannolikt kommer
att å båda sidor misstyckas, såsom fransyskans och
tyskans valfrihet å den lärda linien, samt fransyskan
såsom begynnande främmande språkämne, så bör
detta ieke hindra erkännande af hvad nian emottagit;
och å nyo rättfärdiga den gamla visan å den gamla
sidan, att man å den nya aldrig är tacksäm eller det
ringaste belåten, förr än man får allt. Så -sjunges
för att afvända regeringen från alla förnuftiga ef-
tergifter.
Skall hon äfven få höra detta i skolfrågan, der
hon, genom de nu fattade besluten; så mycket stöter
utmärkte män å gamla. sidan?
äaVi erinra härvid, att vår tveksamhet om
anledningarne till tacksamhet för den nya skol-
ordningen yttrades vilkorligen, i det vi uttryck-
ligen tillade: om Svenska Tidningens redogö-
reise (för dess grundtankar) är riktig. Vi
förklarade tillika, att då denna redogörelse syn-
barligen var både ofullständig och i vissa åfse-
endetv öklar, vi ansågo oss böra afvakta sjelf-
va författningens offentliggörande föratt yttra
oss närmare. -Då- vi vid förnyade förfrågnin-
gar i. ecklesiastikdepartementet mött det sva-
ret, att. skolordningen icke ännu är tillgäng-
lig (mencatt den är. under tryckning), och då
vi icke, i likhet med Svenska Tidningen; haft
några förtroenden på förhand af dess inne-
håll, hafva vi icke sett.ossistånd att. bilda oss
någon Föreställning on det hela och följakt-
ligen icke heller att derom uttåla något om-
döme. Hvad emellertid de af Svenska Tid-
ningen såsom grundtankar omförmälda punks
terna angår, så kunna vi icke annat än upp-
repa; -att.vi i-sanning, trots den erhållna fin-
gervisningen, ieke förmå inse, hvaruti anled-
ningarne till tacksamhet här skulle bestå.
Att regeringen omsider bringartill utförande,
hvad rikets ständer redan för elfva år sedan be-
gärt, hvad konungen för åtta år sedan utlof-
vat, hvartill ständerna redan då beviljade an-
slag, och hvarom de sedermera och redan länge-
sedan gjort påminnelse, som i händelse af ute-
blifven verkställighet otvifvelaktigt hade kom-
mit att äfven vid den nu stundande riksdagen
förnyas, kan etdast i det fall förtjena tacksam-
het af framskridandets vänner, att utförandet
är ändamålsenligt och att de fördelar, som
skulle beredas genom de skedda eftergifternan
för tidens fordringar, icke mötvägas eller upp-
häfvas genom nyskapade olägenheter. Men
Svenska Tidningens redogörelse har i detta
afseende uppväckt farhågor, som hos skolre-
formens väaner gjort tacksamhetens känsla
mera blandad, än önskligt hade varit. Emel-
lertid är det möjligt, att dessa farhågor, eller
åtminstone en och- annan: af (dem, visa sig
förhastade eller ogrundade; när man blir i
tillfälle att få kännedom af sjelfva författnin-
gen, och äfven vi skola då, i mån deraf, in-
stämma i Svenska Tidningens tacksamhet.
Hvad särskilt angår den vigtiga frågan om
de olika bildningsliniernas förening i ett och
samma läroverk, erforo vi derom af Svenska
Tidningens redogörelse ingenting annat, än
att undervisningen i de två nedersta klas-
serna skulle vara gemensam, och ätt den
lärda och reala undervisningslinien skulle från
tredje klassen fortgå jemlöpande i samma
skola. Vi trodde oss böra förstå detta så,
att undervisningen blott och bart i detvå
nedersta klasserna skulle få blifva gemensam,
och att från och med tredje klassen särskilta
jemlöpande eller så kallade parallela klasser
skulle inrättas för de olika linierna, ungefär
såsom förhållandet är i Upsala katedralskola.
Men det är lätt att inse, hurusom den fördel,
som just skulle åsyftas genom bildningslinier-
nas förening. i en och samma skola, vid en
dylik inrättning. blefve inskränkt till ett mi-
nimum,; som sjelfva verket endast :vore i
det närmaste liktydigt med en förändring af
namnet apologistskola tillreallinie; i förening
med en framflyttning i anseende till åldern
samt med någon stegring af fordringarne. Vi
hafva likväl sedermera erfarit, att så iekeläs
rer vara förhållandet, och att undervisningen1
äfven från och med tredje klassen får för-
blifva gemensam i de läroämnen, som äro ge-
mensamma . och lika behöfliga för båda li-
nierna. Om detta, såsom vi hafva anledning
att hoppas, bekräftar sig, kunna vi icke annat
än uttrycka vårt bifall till denna anordning,
såsom icke allenast i ekonomiskt, utan äfven
i pedagogiskt. och -medborgerligt hänseende
riktig, likasom vi äfven äro öfvertygade, att
rikets ständers år 1845 uttalade önskan,
att vid den redan då utlofvade definitiva or-
ganisationen af: undsryisningsverken en sådan
förändring af elementarläroverket måtte vid-
tagas,. natt apologist-. och. lärdomsskola samt
gymnasium komme att utgöra en enda sam-
manhängande skola med tvenne bildningsli-