DEN SKÖNA GABRIELLA).
fAUGUSTE MÅQUET.
TIONDE DELEN.
I.
Kärlek.
Gratienne införde strax Esperance uti ett
med gredelin sidendamast tapetseradt kabinett,
hvars utsökta och smakfulla lyx genast skulle
hafva ådragit sig hvarje annan än en älskares
koRaag Möblerna voro af ebenholz
eller elfenben, några till och med af silfver,
såsom det var modet i Italien vid denna tid-
punkt, då konsten ej ansåg sig nedsatt genom
att räcka nyttan hairden. En eld utan låga
kolade i den röda, af hvita kariatider stödda
spiseln, och en dyrbar guldlampa i rikt fili-
RATE hängde i det skulpterade taket,
asthållen medelst trenne tjocka kedjor af
samma metall. Det var en skänk från Karl
V till Frans I.
Äfven väggarne pryddes med ovärderliga
skatter. Isynnerhet var det tvenne taflor af
Raphatl och Leonardo da Vinci, hvilkas hän-
förande skönhet skulle hafva uppväckt hvarje
konstälskares beundran och tacksambet —
tvenne mästerverk, som, lysande i sina ramar
af odödlighetens lugna och ädla friskhet, i
värde vida öfverträffade lampans guld.
Esperance kastade en tankspridd blick på
alla dessa underverk, men han såg dem ej —
hin sökte endast det förhänge, bakom hvilket
Gabriella skulle framträda.
Gratienne single hastigt på en siifverklocka
) Se A. B. n:o öt, 53, 57, 59, 69, 62—64,:63—088,
72, 74, 76—73, 81-59, 92-—100,; 102, 103,
105—108, 110 -114, 116—119. 122-—132, 143,
135, 137, 140—182 och 184—194