DEN SKÖNA GABRIELLA). fAUGUSTE MÅQUET. TIONDE DELEN. I. Kärlek. Gratienne införde strax Esperance uti ett med gredelin sidendamast tapetseradt kabinett, hvars utsökta och smakfulla lyx genast skulle hafva ådragit sig hvarje annan än en älskares koRaag Möblerna voro af ebenholz eller elfenben, några till och med af silfver, såsom det var modet i Italien vid denna tidpunkt, då konsten ej ansåg sig nedsatt genom att räcka nyttan hairden. En eld utan låga kolade i den röda, af hvita kariatider stödda spiseln, och en dyrbar guldlampa i rikt filiRATE hängde i det skulpterade taket, asthållen medelst trenne tjocka kedjor af samma metall. Det var en skänk från Karl V till Frans I. Äfven väggarne pryddes med ovärderliga skatter. Isynnerhet var det tvenne taflor af Raphatl och Leonardo da Vinci, hvilkas hänförande skönhet skulle hafva uppväckt hvarje konstälskares beundran och tacksambet — tvenne mästerverk, som, lysande i sina ramar af odödlighetens lugna och ädla friskhet, i värde vida öfverträffade lampans guld. Esperance kastade en tankspridd blick på alla dessa underverk, men han såg dem ej — hin sökte endast det förhänge, bakom hvilket Gabriella skulle framträda. Gratienne single hastigt på en siifverklocka ) Se A. B. n:o öt, 53, 57, 59, 69, 62—64,:63—088, 72, 74, 76—73, 81-59, 92-—100,; 102, 103, 105—108, 110 -114, 116—119. 122-—132, 143, 135, 137, 140—182 och 184—194