— Det hör till den nuvarande franske kej-
sarens taktik att framför allt söka förvärfva
sig de lägre klassernas sympatier, väl vetande
hvilken fruktansvärd andel dessa haft i de
omhvälfningar, som under de senaste tiotalen
skakat Frankrikes tron. Och då det för dessa
är af tämligen underordnadt intresse, om t.
ex. den offentliga diskussionen är fri eller ej.
men deremot så mycket mer intresserar dem,
att utan alltför stora bekymmer kunna för-
skaffa sig sitt lifsuppehälle (hvilket, i paren-
tes sagdt, ej heller så mycket må förtyckas
dem), så är det förbättrandet af deras ekono-
miska ställning, hvaråt kejsaren I främsta rum-
met riktar sin omtanka. Detta är i och för
sig ganska prisvärdt; det vore endast att ön-
ska, att för detta ändamål icke tillgrepes me-
del, som ej rätt väl kunna bestå tillsammans
med andras oförkränkta rätt, eller sådana,
som i längden visa sig odugliga att använ-
das för det dermed åsyftade ändamål. Till
sådana finansoperationer får man t. ex. hän-
föra de bekanta regleringarne af brödpriset
m. fl. dylika ingrepp i tingens naturliga gång.
För öfrigt finnas en mängd andra industriells
förhållanden, hvilka kejsaren svårligen kan
fritagas från att hafva gifvit en i viss grad
falsk riktning.
Angående dessa Frankrikes inre förhållan-
den förekommer i ett af de senaste numren
af veckoskriften Economist, under rubriken
Frankrike hemma hos sig, en artikel, som
är särdeles upplysande och som vi derföre
taga oss friheten här: nedan meddela. Den
lyder sålunda:
Det är i Frankrikes närvarande ställning
mycket; som är egnadt att glädja oss, men
också mycket, som är egnadt att uppväcka
våra betänkligheter, ja till och med våra far-
hågor. Det är bugnande att se handels- och
företagsamhetsandan ur nationens tycken små-
ningom uttränga den förra obändiga strids-
oeh eröfringslusten; det är jemväl hugnande
att se det: hjertliga förhållande, som fortfa-
rande råder mellan England och Frankrike.
och som nyligen erhöll en glädjande bekräf-
telse. uti de ädelmodiga bemödanden, som
öfverallt i England gjordes för att lindra de
olyckliges belägenhet, söm blifvit hemsökte
af Rhönes och Loires samt deras bifloders öf-
versvämningar. Men dessa öfversvämningar
ifva äfven ämnen till vidare betraktelser.
e föranleda oss att eftertänka, hvilka utvä-
ar nationen kan ega att uthärda en så svår
lemsökelse, och som dertill följde hack i häl
på ett kostsamt krig; och detta leder åter till
en betraktelse öfver det nog oregelbundna
sätt, hvarpå företagsamhetsandan nyligen up-
penbarat sig i Frankrike, och öfver de verk-
ningar det kan antagas komma att utöfva på
landets tillgångar. Vi måste vara på vår vakt
emot det fel, gom man så allmänt lägger
våra landsmän till last, nemligen att vi för-