— Det hör till den nuvarande franske kejsarens taktik att framför allt söka förvärfva sig de lägre klassernas sympatier, väl vetande hvilken fruktansvärd andel dessa haft i de omhvälfningar, som under de senaste tiotalen skakat Frankrikes tron. Och då det för dessa är af tämligen underordnadt intresse, om t. ex. den offentliga diskussionen är fri eller ej. men deremot så mycket mer intresserar dem, att utan alltför stora bekymmer kunna förskaffa sig sitt lifsuppehälle (hvilket, i parentes sagdt, ej heller så mycket må förtyckas dem), så är det förbättrandet af deras ekonomiska ställning, hvaråt kejsaren I främsta rummet riktar sin omtanka. Detta är i och för sig ganska prisvärdt; det vore endast att önska, att för detta ändamål icke tillgrepes medel, som ej rätt väl kunna bestå tillsammans med andras oförkränkta rätt, eller sådana, som i längden visa sig odugliga att användas för det dermed åsyftade ändamål. Till sådana finansoperationer får man t. ex. hänföra de bekanta regleringarne af brödpriset m. fl. dylika ingrepp i tingens naturliga gång. För öfrigt finnas en mängd andra industriells förhållanden, hvilka kejsaren svårligen kan fritagas från att hafva gifvit en i viss grad falsk riktning. Angående dessa Frankrikes inre förhållanden förekommer i ett af de senaste numren af veckoskriften Economist, under rubriken Frankrike hemma hos sig, en artikel, som är särdeles upplysande och som vi derföre taga oss friheten här: nedan meddela. Den lyder sålunda: Det är i Frankrikes närvarande ställning mycket; som är egnadt att glädja oss, men också mycket, som är egnadt att uppväcka våra betänkligheter, ja till och med våra farhågor. Det är bugnande att se handelsoch företagsamhetsandan ur nationens tycken småningom uttränga den förra obändiga stridsoeh eröfringslusten; det är jemväl hugnande att se det: hjertliga förhållande, som fortfarande råder mellan England och Frankrike. och som nyligen erhöll en glädjande bekräftelse. uti de ädelmodiga bemödanden, som öfverallt i England gjordes för att lindra de olyckliges belägenhet, söm blifvit hemsökte af Rhönes och Loires samt deras bifloders öfversvämningar. Men dessa öfversvämningar ifva äfven ämnen till vidare betraktelser. e föranleda oss att eftertänka, hvilka utväar nationen kan ega att uthärda en så svår lemsökelse, och som dertill följde hack i häl på ett kostsamt krig; och detta leder åter till en betraktelse öfver det nog oregelbundna sätt, hvarpå företagsamhetsandan nyligen uppenbarat sig i Frankrike, och öfver de verkningar det kan antagas komma att utöfva på landets tillgångar. Vi måste vara på vår vakt emot det fel, gom man så allmänt lägger våra landsmän till last, nemligen att vi för