IDENiSKÖNA GABRIELLA).
AUGUSTE MAQUET.
NIONDS DELEN.
Ditt förslag är icke helt och hållet oan-
tagligt,, sade Henrik eftersinnande.
i Det skulle vara så barmhertigt, sire... Ers
majestäts vinst alldeles oberäknad ...
I fall du talar om den, Touquet, beröfvar
du mig äran af att hafva gjort en ädel ger-
niog, svarade konungen med den buttra ton,
som han vanligtvis antog, när han språkade
om sådana saker, hvilka Jifligt intresserade
honom, utan att han ville låta påskina det.
Jag kan således få breda litet balsam på
den vackra, förälskade flickans hjertesår . . .
Gud låte henne bara icke dö af glädjel
PfaJa, gå, men lofva icke allt för mycket.
IöLita på mig, sire, och på — hennel
Gå nu din väg, du lede frestare. .. skynda
dig, ty jag ser Rosny der borta... säg, hvem
är med honom?.:..
Herr Zamet, sire ... och ett stycke deri-
från står herr de Crillon och språkar med en
ung gardist.
Jo, nu lär jag väl få några heta timmar
igen, sade konungen sakta, ifrigt fördjupande
sig i sin föregifna läsning.
5 La Varenne smög sig tyst genom parterrens
alla boskåer och slingervägar ut i parken,
under det att Henrik lät sig upphinnas af
Rosny, som med sin vanliga afmätta gång
inträdde i den all, hvarest konungen prome-
nerade.
) Se A. B. n:o 54, 56, 57, 59, 60, 62—64, 66—68,
- 72, 74, 75—78, 81—90, 92—100, 102, 103,
3 105-—108, 110 114, 116—119. 122—132, 139,
— 135, 137, 140—182 och 184—190.