Hufvadstad och Universitet.
Vi hafva i några föregående artiklar upp-
tagit till bemötande de invändningar man
vanligen hör framkastas emot förläggandet
af ett universitet i hufvudstaden (5). Vi vilja
nu äfven kasta en blick på de fördelar för
det allmänna, som ett unversitet i Stockholm
skulle medföra.
Dessa fördelar kunna betraktas ur mer än
en synpunkt. Vi börja med universitetets egen.
Såsom bekant är, utgör universitetet på visst
sätt en sammanfattning af fyra särskilta kor-
porationer, hvilka under benämningen teoloc-
gisk, juridisk, medicinsk och filosofisk fakul-
tet hafva att vårda sig om ungdomens stu-
dier och förrätta anbefalda examina, hvar in-
nom siu hufvudgren af den vetenskapliga od-
lingen. Låtom oss i korthet betrakta hvar
och en af dessa så kallade fakulteter särskilt.
Vi göra dervid början med den medicinska,
och då frågan om ett universitets upprättan-
de i Stockholm svårligen lärer kunna komma
i allvarligt öfvervä ande annorlunda än un-
der formen af en flyttning hit af det i Up-
sala befintliga, rikta vi företrädesvis vår upp-
märksamhet på deta.
De studerande, som under nuvarande om-
ständigheter skola vid Upsala universitet bilda
sig till läkare, nödgas nu börja sina studier i
Upsala, fortsätta dem i Stockholm, oeh seder-
mera återvända till Upsala för att der afsluta
dem och erhålla sitt diplom. Det obeqväma
och ofördelaktiga i detta förhållande är län-
gesedan insedt och mången gång öfverkla-
gadt. Men den olägenhet deraf, som kanske
minst faler i ögat, torde emellertid vara den
väsentligaste. Både Upsala och Stockholm
hafva städse haft utmärkta vetenskapsmän,
äfven såsom lärare framstående genom nit
och verksamhet; emellerti: har det funnits
tider — det är öfverflödigt att best imma dessa
närmare — då en principiel olikhet visat sig
mellan de skilda lokalernas vetenskapsmän
och lärare, hvilken skilnad icke saknat inver-
kan på lärjungarne, af hvilka åtminstoae den
del, som utmärkte sig för större värma och
liflighet, förfäktade olika öfvertygelser och
utträdde i det praktiska lifvet nära nog såsom
anhängare af sinsemellan i viss mån olika
läkareskolor. Vi förmå ej afgöra, buruvida
denna brist på likstämmighet läkarne emellan
äfven haft sia inre vetenskapliga grund; men
obestridligt är det, att lokala förhållanden,
bristande tillfällen till en tätare och mera
omedelbar meddelelse betydligt verkat till en
sådan ställning. Den medicinska fakulteten i
Upsala bar gamla och ärofulla anor; den
har länge stridt för envälde, den strider än-
nu för supremati. Karolinska institutet i Stock-
ho!m, en ung institution, inom kort tidrymd
redan illustrerad af flere utmärkte vetenskaps-
män, strider ej mera för sin existens, utan
för sin förkofran och sit inflytande och har
förvärfvat anspråk, som ej lära låta afvisa
sig, helst det i sina rika samlingar, sin rikli-
gare tillgång på utvägar att i hufvudstadens
många sjukhus bereda de unge läkarne till-
fällen till praktisk öfning och erfarenhet, och
i andra lokala förhållanden eger en invisning
på medel att förr eller senare, för att bruka
ett uttryck ur hvardagsspråket, taga lofven af
medicinska fakulteten i Upsala. Häraf en
gifven spänning, en naturlig rivalitet. Det
är lätt att inse, hvilka onödigtvis ökade kost-
na. ter måste vållas både för staten, som skall
underhålla två likartade institutioner för ena-
handa ändamål så nära hvarandra, och för de
studerande, som nu raåste flytta fram och
tillbaka, För att tidtals uppehålla sig i Upsala,
tidtals Zter i Stockholm, så åter i Upsala o.
s. v. Men det är icke blott i ekonomiskt af-
se senCdle som detta förhållande ör ofördel:sktigt.
Det torde äfven med skäl funna sättas i fråga,
om det icke äfven är Pkxadligt för sjelfva stu-
dierna, när en del af ett och samma läroämne
måste inhämtas på ett håll och en annan del
på ett annat, under det störande inflytandet
af stridiga åsigter och tendenser hos de sär-
skilta lärarne, hvilket icke sällan är fallet.
Så länge närvarande ställningar och förhål-
Handen fortfara, skola också karolinska inst-
stutet i Stockholm och medicinska fakulteten
i Upsala fortfara att vara tvenne i viss mån,
äfven i inre afseende, skilda institutioner.
Deremot skulle detta mindre fördelaktiga för-
hållande helt och bållet försvinna genom fa-
kultetens öfverflyttning till Stockholm, hvar-
igenom de båda institutionerna sammanfölle
till en enda. Och svårligen finnes det någon
vigtigare reform i värt studieväsen, som vore
så lätt och med så ringa eller till och med
så utan alla kostnader verkstäld, som denna.
Ty karolinska institutet behöfde endast det
namn och de rättigheter, som tillkomma en
fakultet, för att genast redan nu vara en så-
dan, och det till och med vida fullständigare,
än någon af dem, som finnas vid våra uni-
versitetet. En eller annan af de medicinska
lärostolar, som nu finnas i Upsala, skulle så-
ledes till och med vid en flyttning kunna utan
olägenhet indragas och komma andra veten-.
skaper till godo. Och hvilken medicinsk fa-
kultet skulle ej på detta sätt kunna erhållas!
— Att för öfrigt hufvudstaden just är rätta
platsen för en sådan, faller genast i ögat, om
man besinnar, hvilka yttre bjelpmedel den et-
bjuder för anatomiens, klinikens och kirur-
glens studium, för vetenskap och undervis-
ning, med ett ord, huru mycket der för både
lärare och lärjungar är att se och erfara, hvar-
till icke tillfälle erbjuder sig ien småstad. —
Om vi ifrån de medicinska studierna vända
oss till de juridiska, så är det så klart, att äf-
() Se Aftonbladet n:r 160, 162, 165 och 169.
ond -
FTVAT I TT ÖAT ÅA OA DDTTETT ÅA 8X