Medan förhandlingar ängående ändringar i melila
rikslagen voro å bane, Hade tillåtelsen, att från d
ena till det andra riket, mot half tull, införa rafi
neradt socker, föranledt särskilta förvecklingar. I
tillförene betydliga qvantiteter raffineradt sockor bli
vit mot half tull införda från Sverge till Norge, upj
stod, till följd af den utvidgning, som år 1850 ga
åt ett af särskilta privilegier gynnadt sockerraffin:
deri i Fredrikshald, fruktan att der tillverkadt so
ker skulle så väl, till förlust för den norska stat
kassan, uttränga en stor del af förbrukningen ute
utländskt raffineradt socker, som äfven, till skada få
de svenska raffinaderierna och den svenska statska:
san, till betydlig del införas till Sverge. Den no!
ska regeringen vidtog då åtgärder till afvärjande
denna fara; men dessa åtgärder föranledde åter sver
ska styrelsen att träffa exceptionella anstalter, rik
tade emot införseln af socker från Norge. K. M
biföll nemligen genom nådig resolution den 14 Feb
1851 en af norska Finants- och Tolddepartemente
med egarne af Fredrikshalds sockerraffinaderi träffa
öfverenskommelse, enligt hvilken raffinaderiets geror
KE. resolutionen den 13 Okt. 1817 beviljade privile
gier, att tullfritt eller mot half tull införa sitt rå
socker, skulle från den 1 Juli 1854 upphöra, me
vilkor, bland annat, att raffinaderiet intill nämda daj
skulle undfå en utförselpremie af 1 sk. pr raffi
neradt socker, som sjövägen utfördes antingen til
Sverge eller till utlandet; och till denna öfverens
kommelse samtyckte norska storthinget den 7 Ma
1851. Då det Fredrikshaldska sockerrafinaderiet, jemt
denna utförselpremie, åtnjöt frihet helt och hålle
eller till hälften från införseltull för råsockret, ocIl
tillika, på grund af mellanrikslagen, kunde införa sit
raffinerade socker till Sverge emot half införseltul!
befarade man i Sverge, att dessa förenade förmåne
skulle föranleda en mycket betydlig införsel af de
Fredrikshaldska raffinadsockret, och Rikets Stände
bemyndigade derför K. M:t att vid införsel af raffi
neradt socker från Norge eller andra länder, hvar
äfrån införseln främjades genom exportpremier, son
tillförene icke varit derstädes beviljade, och son
med skäl kunde befaras förorsaka skadliga följde
för den svenska sockertillverkningen eller svensk:
statskassan, förhöja i Sverge i allmänhet beståend
införselstullen med högst 1 sk. bko pr . Genon
k. kungörelsen den 30 Sept. 1851 förordnades ocks
en sådan förhöjning i svenska sockertullen för införse
från Norge, och blef gällande intill den 1 Juli 1854
I anledning häraf ingick norska regeringen den 3
Dec. 1851 med underd. betänkande, hvari upplystes
att den genom öfverenskommelsen med Fredrikshald
sockerraffinaderi beviljade utförselspremie, som va
betingad för utförsel till så väl Sverge som andr:
länder, var ringare än den godtgörelse af likartac
beskaffenhet, som i Sverge, enligt särskilta, sedan å:
1330 gifna stadganden, beviljats svenska sockerraffi
nadörer vid utförseln till Norge oeh andra länder
och uttalades tillika den åsigt, att den i Sverge vid:
tagna åtgärden, att med en särskild införselstull be
lägga socker, som från Norge infördes, stod i stric
med den gällande mellanrikslagen. Den norska re
geringen föreslog derjemte, att, till motverkande a:
den i Sverge träffade anstalt, det måtte i nåder stad:
gas, att raffineradt socker, som från Sverge landvä
gen infördes till Norge, skulle intill den 1 Juli 1854
beläggas med en tilläggsafgift, utöfver den egeniligs
införselstullen, af 1!,, sk. pr 8. I öfverensstäm
melse med detta förslag blef, genom provisorisk för-
ordning af den 20 Febr. 1852, en sådan tilläggsafgif
i Norge påbjuden. På underd. ansökan af egarne til
Fredrikshalds sockerraffinaderi upphäfdes derefter
genom k. resolutionen den 6 Juli 1852, den samma
raffinaderi beviljade utförselspremie af 1 sk. pr
för så vidt utförseln till Sverge angick, och samtidigt
dermed upphäfdes äfven de i Sverge och Norge för
införsel af raffinadsocker ömsesidigt stadgade tilläggs-
afgifter.
Emellertid hade norska storthinget, med föranle-
dande af ofvanberörde, K. M:t af Sverges Rikes
Ständer lemnade bemyndigande att i vissa fall för-
höja införseltullen på socker, den 25 September 1851
beslutat anmoda regeringen att vidtaga förberedande
åtgärder, för att, om möjligt, till nästföljande stor-
thing framlägga förslag till en sådan förändring i
lagen af den 4 Aug. 1827 (den 24 Maj 1825), att
stadgad nedsättning i införseltullen å raffineradt soc-
ker och sirup af svensk eller norsk tillverkning, vid
införsel från det ena riket till det andra, komme
att upphöra. I anledning af detta storthingets be-
slut ingick norska regeringen den 3 April 1852 med
und. yttrande, hvari tillstyrktes den af storthinget
åsyftade förändring af mellanrikslagen. Då denna
fråga derefter, den 8 Juli 1853, af chefen för sven-
ska civildepartementet föredrogs i sammansatt stats-
råd, täcktes K. M:t i nåder besluta, att någon för-
Ändring i de, enligt mellanrikslagen, gällande stad-
sanden angående förtullning af raffineradt socker
och sockersirup af svensk eller norsk tillverkning för
det närvarande icke skulle ega rum.
Det år 1854 församlade norska storthinget tog,
med afseende å införseln af socker från det ena
riket till det andra, åter ett steg i samma riktning
som det nästföregående, i det att storthinget beslöt
en lag, så lydande:
De i lagen af den 4 Aug. 1827 angående Sver-
ges och Norges ömsesidiga handel och sjöfart före-
kommande stadganden, enligt hvilka raffineradt soc-
ker och sockersirup af svensk tillverkning få införas
från Sverge emot hälften af den för dessa varor i
allmänhet påbjudna införseltull, upphäfvas till all
kraft och verkan från och med den tid, då de mot-
svarande stadgandena i den för Sverge gällande för-
ordning angående rikenas ömsesidiga handel och
sjöfart blifvit upphäfde.,
Denna lag bragtes å bane i sammansatt svenskt
och norskt statsråd, uppå föredragning från detsven-
ska civildepartementet, Kommerskollegium och ge-
neraltullstyrelsen, hvilkas utlåtande i ämnet blifvit
infordradt, hade tillstyrkt den förändring i afseende
å sockerinförseln mellan rikena, som i Norge blifvit
beslutad; men föredragande departementschefen äf-
vensom pluraliteten af svenska statsrådet förklarade
sig emot förändringen, hufvudsakligen på den grund,
att man derigenom skulle aflägsna sig från den in-
bördes enhet i de förenade rikenas handels- och tull-
förhållanden, hvars tillvägabringande man borde haf-
va till ögonmärke. Deremot tillstyrkte det svenska
statsrådet enstämmigt nedsättandet af en komite, för
att taga i förnyadt öfvervägande och afgifva betän-
kande om de förändringar, som kunna anses nyttiga,
uti nu gällande stadganden angående rikenas inbör-
des handels- och sjöfartsförhållanden. K. M:t täck-
tes derpå besluta att inhämta norska regeringens
betänkande angående nedsättandet af en ny svensk
och norsk komite, hvaremellertid frågan om förän-
dring i gällande stadganden om tullen på raffineradt
socker oeh sockersirap uppsköts. Sedan derefter nor-
USEL ROINEDSLESO HETER RT III BS VETE ERT RP TD DTS VDSITDTAIRNIR
SE RN SAR