skare att af spridda lemningaraf fossila djur rekon-
struera utdöda djurarter. Minervinis monografier
framställa en fullständig tafla af det pompejänska
folkets seder och bruk, dess artistiska och borgerliga
historia. Plancherna framställa en vy och en geo-
metrisk plan af hvarje bygnad och dessutom alla der
funna väggmålningar, statyer, möbler, husgeråd och
andra föremål af allehanda slag. De äro polykro-
miskt tryckta efter Lemerciers metod och mycket
lyckade.
— Hegelska filosofien har funnit sina apost-
lar äfven i Italien. Ausonio Franchi, af hvilken man
förut har flera arbeten som vittna om grundlig kän-
nedom om den nyare tyska filosofien, har nyligen ut-
gifvit il Razionalismo del Populon, som utgör ett slags
populär framstälning af hegelianismens resultater och
tillika innehåller ett skarpt anfall mot de officiella
religionerna, i synnerhet mot katolicismen.
— Bland nyare historiska arbeten i Spanien
omnämnes med mycket beröm en Historia de Car-
los III af Don Antonio Ferrer del Rio, som förut
utgifvit ett märkligt arbete öfver Kastiliens kommu-
ner på Karl den femtes tid.
— De häften, som utkommit af den litte-
rära och vetenskapliga tidskrift, som under titeln la
Europa nyligen började utgifvas i Madrid, innehålla
många värderika uppsatser och litterära öfversigter,
anordnade efter föredömet af de större engelska och
franska tidskrifterna. — Pyreneiska halfön harredan
förut en större litterär tidskrift. Den utgifves i Lis
sabon, under titeln: la Revista peninsular. Portugisi-
ska skriftställare uppträda der vid sidan af spanska;
och hvar och en af dem skrifver på sitt språk. Det
är en förening mellan de båda närbeslägtade folken
på det litterära området, under afvaktan af den dag,
då genom sakernas nödvändiga utveckling förbindel-
sen äfven skall göra sig gällande på det politiska
fältet, i lagar och institutioner.
— I Moskwa har man nyligen börjat ut-
gifva en större litterär qvartalskrift under titel: les
Causeries russes. Om denna tidskrifts tendens kan
man döma af följande rader i dess anmälan: Hvarje
bildad ryss, hvarje vetenskapens och litteraturens vän
. Ryssland, erkänner villigt den skuld, hvari man
står och ännu en tid bortåt måste stå hos den ve-
sterländska civilisationen, men glömmer derföre icke
att denna civilisation, om den skall vara oss verkli-
sen nyttig, måste först gå igenom den ryska national-
indans kritiska sikt, det vill med andra ord säga,
sättas i harmoni med den ryska ortodosa kyrkans
mfvudprinciper.v