Täecember 1034 en komite för att afgiutva utlåtande och förslag rörande inrättandet af ett statistiskt embetsverk; och denna komite, i hvilken framlidpe presidenten friherre Skogman, samt efter hans frånfälle chefen för civildeparter.entet statsrådet Fåhreus fungerat såsom ordförande, t. f. medicinalrådet Berg professor Carlson och förste amanuensen i riksarkivet Styfe såsom ledamöter, samt notarien Ljungberg såsom sekreterare, har, enligt hvad vi redan vid ett föregående tillfälle omförmält, under d. 18 sistl. Juni till civil departementet inkommit med ett ganska omständligt tryckt betänkande. Då vi gå att i korthet redogöra för detta betänkande, och på samma gång kasta en och annan blick på vår officiella statistik, uppmana vi tillika alla dem, som nitälska för en af behofvet högt påkallad och för kännedomen om vårt fädernesland i snart sagdt alla afseenden särdeles vigtig utveckling af denna angelägenhet, att äfven sjelfve taga närmare kännedom af det med mycken både omsorg och lärdom författade betänkandet. Utom bihanget, som på 63 sidor innehåller medicinalrådet Bergs berättelse till komitn om statistiska embetsverk och deras arbetssätt m. m. i främmande länder, hvilka han under loppet af förra sommaren besökt, innefattar komiterades ar5ete följande fyra hufvudafdelningar, nemligen: 1:o en historisk öfversigt af det sätt, hvarpå hvarje sär. kilt gren af den officiella statistiken (här un tagne till ett antal af 15) hittills hos or e blifvit bearbetad, jemte antydning af de gör. bättring 2r, som på grund af jemföre! . red främmanwe länder synas önskvärd? s Boen re dogörelse tör de i Sverge förr ogokta förslag och vidtagne åtgärder för Ivägabringande af fullständighet och Sar sand i den officiella statistikens bearbetni ... jemte antydning af det sätt, hvarpåvid jemförelse med andra länders erfare net i detta hänseende, nämda ändargÄl synes bäst kunna vinnas; 3:0 ett utkast. till den svenska officiella statistikens inne påll och omfång; samt 4:o den egentliga Fstanen och förslaget till inrättande af ett stafistiskt embetsverk. Redan vid ett flyktigt genomläsande af den nyssnämda första afdelningen eller de historiska öfversigterna af behandlingen hos oss af den officiella statistikens särskilta hufvudgrenar, och hvilka öfversigter genom mängden af värdefulla historiska upplysninar för hvarje hädeforskningens vän måste blifva af synnerligt intresse, visar det sig, att -förnämligast under vissa tidpunkter den statistiska kännedomen om landets och folkets alla förhållanden gjort stora framsteg, då en sådan kännedom deremot under andra tidskiften dels hållit sig på samma ståndpunkt, dels rent af gått tillbaka och försummats. Icke utan skäl torde man bland ljuspunkterna i detta hänseende, likasom i så många sandra, böra nämna tiden för den store Gu:staf Adolfs och hans store rikskanslers, Axel Oxenstjernas, styrelse. Så började, i sammanhang med Gustaf Adolfs reformer i finansväsendet, såväl de s. k. staterna som generalböckerna på 1620-talet att upprättas, hvarjemte redan 1619 föreslogs inrättande af banker i rikets förnämsta städer. För bergswerksstatistiken lades en säker grundval genom det år 1630 inrättade general-bergs-amtet, som årligen skulle anteckna hvarje bergverks tillstånd, sedan redan 1625, på konungens befallning, af Karl Bonde en berättelse blifvit uppsatt öfver jernverken inom den egentliga bergslagen. Från Axel Oxenstjerna räknar ock den svenska handelsstatistiken sin uppkomst, emedan han låtit upprätta generalsammandrag af alla stapelstädernas importoch export-listor samt en derpå grundad beräkning af deras värde för åren 1637 och följande. Äfven planen att fullständigt och i detalj afmäta hela riket samt upprätta kartor öfver alla dess delar, hvarigenom en fullständig och tillförlitlig areal-statistik skulle åstadkommits, har konung Gustaf Adolf redan sökt bringa till utförande, ehuru vi ännu i detta afsseende stå på den punkt, att vi icke ens noggrant känna storleken af sjelfva jordens yta för mer än några få län. En annan vigtig tiderymd för den svenska statistikens mångsidiga utveckling var frihetstiden, i synnerhet genom de riksdagsberättelser, som landshöfdingarne och de förvaltande verken, rörande såväl befolkningen, landtbruket, näringarne och handeln, som förvaltningens olika grenar, under nämde tid voro pliktige att afgifva. Genom vetenskapsakademien, tabellverket och tabellkommissionens inrättande (1756) vidtogos ock vigtiga åtgärder till befolkningsstatistikens förkofran, och sedan tryckfriheten utvidgats och den hemlighetsslöja, som hittills för allmänheten till stor del undandolt de statistiska uppgifterna, fått undanlyftas, spridde sig mot slutet af frihetstiden en ny dager öfver samhällets olika förhållanden, äfvensom ett förut okändt intresse för statistiska undersökningar väcktes. Då likväl, till följd af konung Gustaf III:s cirkulär af d. 9 September 1778, riksdagsberättelserna upphörde, blef dermed ock ett slut på officiella redogörelser för flera af statistikens vigtigaste grenar bland hvilka någras bearbetning ännu 1 dag icke har återupplifvats, och det statistiska intresset syntes snart sagdt slocknadt. Medinnevarande sekel började likväl vetenskapens och samhällsutvecklingens kraf härutinnan allt mera inses, och då i synnerhet under senaste årtionden statistiken ånyo tyckts hos oss vakna till fullare lif och verksamhet i snart sagdt alla riktningar, bör man vara berättigad att anzs nutiden, såsom en ny gvlene tid för den statistiska forskninger,, kallad att återupptaga och efter tide7, fordringar allsidigt förfalistän-. diga, vad i detta hänseende redan Gustaf A4Zolf och Axel Oxenstjerna ämnat och påbörjat. Innan komiterade öfvergå till den historiska framställningen af statistikens särskilta grenar; vidröra de i korthet oregelbundenheten af landels administrativa indelning, hvilken i hög grad menligt inverkar på det statistiska arbetet samt hittills gjort en fullständig lösning af flere bitbörande vigtiga frågor rent af ö