Täecember 1034 en komite för att afgiutva ut-
låtande och förslag rörande inrättandet af ett
statistiskt embetsverk; och denna komite, i
hvilken framlidpe presidenten friherre Skog-
man, samt efter hans frånfälle chefen för ci-
vildeparter.entet statsrådet Fåhreus fungerat
såsom ordförande, t. f. medicinalrådet Berg
professor Carlson och förste amanuensen i riks-
arkivet Styfe såsom ledamöter, samt nota-
rien Ljungberg såsom sekreterare, har, enligt
hvad vi redan vid ett föregående tillfälle
omförmält, under d. 18 sistl. Juni till civil
departementet inkommit med ett ganska om-
ständligt tryckt betänkande. Då vi gå att i
korthet redogöra för detta betänkande, och
på samma gång kasta en och annan blick på
vår officiella statistik, uppmana vi tillika alla
dem, som nitälska för en af behofvet högt
påkallad och för kännedomen om vårt fä-
dernesland i snart sagdt alla afseenden sär-
deles vigtig utveckling af denna angelägen-
het, att äfven sjelfve taga närmare kännedom
af det med mycken både omsorg och lärdom
författade betänkandet.
Utom bihanget, som på 63 sidor innehål-
ler medicinalrådet Bergs berättelse till ko-
mitn om statistiska embetsverk och deras
arbetssätt m. m. i främmande länder, hvilka
han under loppet af förra sommaren besökt,
innefattar komiterades ar5ete följande fyra
hufvudafdelningar, nemligen: 1:o en histo-
risk öfversigt af det sätt, hvarpå hvarje sär-
. kilt gren af den officiella statistiken (här
un tagne till ett antal af 15) hittills hos or e
blifvit bearbetad, jemte antydning af de gör.
bättring 2r, som på grund af jemföre! . red
främmanwe länder synas önskvärd? s Boen re
dogörelse tör de i Sverge förr ogokta förslag
och vidtagne åtgärder för Ivägabringande
af fullständighet och Sar sand i den officiella
statistikens bearbetni ... jemte antydning af
det sätt, hvarpå- vid jemförelse med andra
länders erfare net i detta hänseende, nämda
ändargÄl synes bäst kunna vinnas; 3:0 ett ut-
kast. till den svenska officiella statistikens in-
ne påll och omfång; samt 4:o den egentliga
Fstanen och förslaget till inrättande af ett sta-
fistiskt embetsverk.
Redan vid ett flyktigt genomläsande af
den nyssnämda första afdelningen eller de
historiska öfversigterna af behandlingen hos
oss af den officiella statistikens särskilta huf-
vudgrenar, och hvilka öfversigter genom
mängden af värdefulla historiska upplysnin-
ar för hvarje hädeforskningens vän måste
blifva af synnerligt intresse, visar det sig, att
-förnämligast under vissa tidpunkter den sta-
tistiska kännedomen om landets och folkets
alla förhållanden gjort stora framsteg, då en
sådan kännedom deremot under andra tid-
skiften dels hållit sig på samma ståndpunkt,
dels rent af gått tillbaka och försummats.
Icke utan skäl torde man bland ljuspunk-
terna i detta hänseende, likasom i så många
sandra, böra nämna tiden för den store Gu-
:staf Adolfs och hans store rikskanslers, Axel
Oxenstjernas, styrelse. Så började, i sam-
manhang med Gustaf Adolfs reformer i fi-
nansväsendet, såväl de s. k. staterna som ge-
neralböckerna på 1620-talet att upprättas, hvar-
jemte redan 1619 föreslogs inrättande af ban-
ker i rikets förnämsta städer. För bergs-
werksstatistiken lades en säker grundval ge-
nom det år 1630 inrättade general-bergs-am-
tet, som årligen skulle anteckna hvarje berg-
verks tillstånd, sedan redan 1625, på kon-
ungens befallning, af Karl Bonde en berät-
telse blifvit uppsatt öfver jernverken inom den
egentliga bergslagen. Från Axel Oxenstjerna
räknar ock den svenska handelsstatistiken sin
uppkomst, emedan han låtit upprätta gene-
ralsammandrag af alla stapelstädernas import-
och export-listor samt en derpå grundad be-
räkning af deras värde för åren 1637 och
följande. Äfven planen att fullständigt och
i detalj afmäta hela riket samt upprätta kar-
tor öfver alla dess delar, hvarigenom en full-
ständig och tillförlitlig areal-statistik skulle
åstadkommits, har konung Gustaf Adolf re-
dan sökt bringa till utförande, ehuru vi ännu
i detta afsseende stå på den punkt, att vi icke
ens noggrant känna storleken af sjelfva jor-
dens yta för mer än några få län.
En annan vigtig tiderymd för den svenska
statistikens mångsidiga utveckling var frihets-
tiden, i synnerhet genom de riksdagsberät-
telser, som landshöfdingarne och de förval-
tande verken, rörande såväl befolkningen,
landtbruket, näringarne och handeln, som för-
valtningens olika grenar, under nämde tid
voro pliktige att afgifva. Genom vetenskaps-
akademien, tabellverket och tabellkommis-
sionens inrättande (1756) vidtogos ock vig-
tiga åtgärder till befolkningsstatistikens för-
kofran, och sedan tryckfriheten utvidgats och
den hemlighetsslöja, som hittills för allmän-
heten till stor del undandolt de statistiska
uppgifterna, fått undanlyftas, spridde sig mot
slutet af frihetstiden en ny dager öfver sam-
hällets olika förhållanden, äfvensom ett för-
ut okändt intresse för statistiska undersök-
ningar väcktes. Då likväl, till följd af ko-
nung Gustaf III:s cirkulär af d. 9 September
1778, riksdagsberättelserna upphörde, blef
dermed ock ett slut på officiella redogörel-
ser för flera af statistikens vigtigaste grenar
bland hvilka någras bearbetning ännu 1 dag
icke har återupplifvats, och det statistiska in-
tresset syntes snart sagdt slocknadt. Medinne-
varande sekel började likväl vetenskapens och
samhällsutvecklingens kraf härutinnan allt mera
inses, och då i synnerhet under senaste årti-
onden statistiken ånyo tyckts hos oss vakna
till fullare lif och verksamhet i snart sagdt
alla riktningar, bör man vara berättigad att
anzs nutiden, såsom en ny gvlene tid för den
statistiska forskninger,, kallad att återupptaga
och efter tide7, fordringar allsidigt förfalistän-.
diga, vad i detta hänseende redan Gustaf
A4Zolf och Axel Oxenstjerna ämnat och påbörjat.
Innan komiterade öfvergå till den historiska
framställningen af statistikens särskilta gre-
nar; vidröra de i korthet oregelbundenheten af
landels administrativa indelning, hvilken i hög
grad menligt inverkar på det statistiska arbe-
tet samt hittills gjort en fullständig lösning
af flere bitbörande vigtiga frågor rent af ö