Landthushållningen i England,
Skottland och Irland).
Af hvad vi i ett föregående nummer, med
ledning af mr de Lavergnes förut citerade ar-
bete, anfört, bar det visat sig, att, ehuru Frank-
rike till antal och folkmängd är minst en fjer-
dedek större än de tre storbritanniska konun-
garikena, antalet af boskapskreatur som der-
städes underhållas knapt är större än det, som
underhålles på de britiska öarne, på samme
gång som de franska boskapskreaturen stå
långt efter de engelska hvad köttrikhet och
en tidig. fullväxt angår. Detta är ett faktum
af den högsta vigt, ej blott för det franska
jordbrukets framåtskridande, utan för landets
hela sociala tillstånd i allmänhet. Den första
följden af ett sådant sakernas förhållande är
att det franska jordbruket ger en långt rin-
gare afkastning, än det i annat fall skulle
göra. I Frankrike användes en jemförelsevis
bögst ringa del af jorden till frambrin-
gande af sädana rotfrukter och artificiella gräs-
slag, som hufvudsskligen tjena till boskapens
uppfödande och gödning; en betydlig del der-
emot användes till spanmålsproduktion, men
som tillgången på naturliga och konstgjorda
gödningsmedel är långt mindre riklig än i
Storbritannien, blir också afkastningen af åker-
jorden betydligt ringare. Då cerjemte cirku-
lationsbruket är endast ofulikomligt förstådt
och praktiseradt, låter man (såsom hos oss)
hvarje år en ansenlig del af åkerjorden ligge
i träde, hvarigenom naturligtvis en ytterligare
minskning uppstår i den annars möjliga af-
kas hingen. Hufvudvilkoret för den i Norfolk
praktiserade fyra års cirkulationen är, att de
mera mattande växtslagen ovilkorligen skole
efterföljas af sådana som stärka jorden, och
Jetta på sådant sätt, att de senare förhålla sig
ull de förra ungeför såsom tre till ett. Sälun
beräknar mr de Lavergne, att af 19;000,00k
hektarer odlad mark, som de britiska öar
innehålla användas 15,000,000 till frami-
bringande af föda åt boskapen och högst
4.000,000 — till frambringande ef men-
niskoöföda, hvaremot i Frankrike endast
9,000,000- hektarer äro anslagna åt de för
bättrande växtslagen, under det de mattande
upptaga dubbelt så stor jordrymd. En obe-.
stridlig fördel af det engelska jordbrukssyste-
met är den, att det liksom behåller i reserv
en itor jordrymd som kan användas för span-
målsproduktion, och att, då spanmälsbrist in-
träffar, den naturliga följden af de höga pri-
serna är, att en större jorcvidd användes till
roduktion af merniskoföda. Det franske
Jordbruket eger denna utväg blott i en myc-
iwkainga grad, ty det kan hvarken något be-
0 Sp utsträcka fältet för epånmäålsproduk-
tionen, eller förbättra qvaliteten af den redan
dertill upplåtna jorden. Det första vilkoret
för att Frankrike skall kunna töifla med Enz-
land i spanmålspro uktion består verklige:
deruti, att det minekar den för spanmålspro-
duktionen bestimda jordrymd. Erfarenheter
af det engelska joråbrukssättet har nemligen
ådagalagt, att det af ce franske jordbrukarn:
använda sätt att indela sin jord är cändligt
mindre vinstgifvandåe än det i England rå-
dande, och att öfvertyga sina landsmän der-
om utgör just ett af de hufvudsikhga ände-
nålen med mr de Lavergnes skritt. De bri
tiska öarnes odlade mark frambringar mycket
mera till föda för boskapen, ehuru de irn
hålla endast två tredjedelar så stor jordrymd;
den erhållna qvantiteten gödningsimedel är
jemförelsevis tre eller fyra gånger större;
landtmannaarbetena äro mer komplicerade och
mer gifvande; machinerier bafva allmänt blif-
vit införda, för att understödja dem; handeln
lånar dem - sitt biträde genom att frin af-
lägsna verldsdelar anskaffa fruktbargörande
ämnen, och samma orsaker, som föranleda
denna utomordentliga utveckling af: det ani
mala lifvet, bidraga icke mind-e mäktigt att
befordra frambrin let af de växter som äro
nödvändiga för m iskans u
Hos oss (i Frankrike) utgör medclafkast-
ningen tretton och en half bushel ete och
eliva bushels tåg pr acre, med-aidrag af ut-
) Se Aftonbladet n;r 130, 138-och 149.