KOL LAÄLNIIULNe
Telegrafförbindelsen emellan Madrid och
Frankrike är nu omsider återstäld. En de-j
pesch, daterad nämde stad den 30 Juli, har
kommit Independance Belge tillhanda: Den i
innehåller emellertid ingenting annat än atti
man der trodde på Saragossas snara kapitula-
tion. - Man saknar säkra underrättelser om
rörelserna i provinserna, i synnerhet från
Arragonien.
ODonnel har redan i tvenne vigtiga punk-
-Iter gifvit efter för hofvets fordringar: han
bar nemligen gått i författning om cortes
u plösande, och beslutat att ej reorganisera
Madrids milis. Förslaget att upphäfva lagen
om kyrkogodsens försäljning motsätter han
sig likväl ännu. Det senare förslaget lärer i
synnerhet ha yrkats af konungen, hvilken,
efter erhållet afslag, sedermera ej gifvit nå-
got tecken af sin tillvaro. ODonnels anhän-
TÅ gare påstå, att ban ej skall ge efter i denna
I punkt; men man tror att den skall gå ige-i
nom, huru hans beslut än må utfalla. Full-
följer han ej reaktionens bana ända till målet;
så kommer han att störtas genom en intrig;
fullföljer han åter nämde bana, så måste han -
snart lemna rum för dem, som äro de sann-
skyldiga representanterna för denna politik.
Från Madrid skrifves den 23 Juli till Inde-
I pendance Belge, att på gatorna i nämde stad
J utdelats proklamationer, för att medelst lockan-:
Ide löften förmå soldaterna att desertera och
ansluta sig till Saragossas försvarare. Frånt
JArragonien ha flere familjer flyktat till de
hittills lugna Baskiska provinserna, hvilkas
I samtliga garnisoner marscherat af emot Sa-
ragossa. i
Samma blads korrespondent skrifver den
26, att det i hufvudstaden spridda ryktet om
insurgenternas seger öfver general Morquesi
ej synes sannolikt, enär nyss från Saragossa
ankomna blad derom ingenting nämna, hvil-
ket de säkert ej skulle ha underlåtit, i hän-
delse ryktet egt någon grund. I Granada lä-
rer det, till: följd af ömsesidiga medgifvan-
den, kommit till en förlikning emellan rege-
ringen och insurgenterna. Möjligen kan sa-
ken få samma utgång i Saragossa, der rörel-
sen skett i Esparteros namn, ehuru denne har
lemnat staden i sticket.
Senaste underrättelser från Barcelona ned-
sätta beloppet af offren för striden från 1200
till 300. Man befarar der förnyandet af dessa
grymma domslut, hvarpå Spaniens revolutio-
ner, med undantag af 1834 ärs hvälfning, all-
tid varit så rika. Enligt generalkaptenens kun-
görelse skulle alla de invånare, som träffades
med vapen i hand, fusiljeras. — I Madrid be-
gagnas nu ett sällsamt medel emot pressen
Man lägger ej beslag på tidningarne och in-
stämmer redaktörerna, utan förbjuder helt en-
kelt spridningen för meddelandet af nyheter,
ej sällan hämtade från de ministeriella bladen.
Detta tvingar utgifvarne att genast låta trycka
om bladen, och väcker således mycket miss-
nöje. Det är hr Alonzo Martinez, som är
upphofsmannen till denna besynnerliga press-
tvångsmetod. För aftryckandet af en varning.
som han sjelf meddelat tidningarne, lät han
hindra deras spridning.
De franska regeringsbladen söka fortfarande:
ge statskuppen en så vacker färg som möjligt.
Så påstär Patrien, att det egentligen varit
Escosura, som genom öfverdrifna berättelser
om ministerombytet, med telegraf afsända till
provinserna, kommit dessa att göra uppror.
Samma blad tillskrifver det nya kabinettet
den afsigten att organisera ett stort national-
parti, lika skildt från revolutionära utopier
som från en oskicklig och vådlig reaktion.
Times, för den 30 Juli låter Monitörens
artikel undergå en granskning, hvars resultat
är, att berörde artikel egentligen endast bör
betraktas såsom en afhandling öfver en af da-
gens frågor, samt att den meningsskiljaktig-
het, so:.: råder emellan Frankrikes och Eng-
lands sätt att bedöma de spanska händelserna,
icke bör föranleda några betänkliga följder.
Emot Monitörens påstående, att det ej var nå-
gon statskupp, anför Times slående motbevis.
hämtade från obestridda fakta; och slutar med
den, förklaringen, att då erfarenheten visat
buru förtryck, äfven det starkaste och tyng-
sta, alltid förr eller senare nödvändigt fram-
kallar ett motstånd, en reaktion; kan bladet
omöjligt dela den af Monitören uttalade åsigt,
att man naturligtvis med glädje mäste hälsa
en förändring, egnad att befästa Isabella II:s
tror.
SCHWEIZ.
Schweiziska naturforskarnes sällskap håller
den 25, 26 och 27 Augusti sitt årsmöte i
Basel. Man väntar talrika deltagare från Tysk-
land.
J-Å rr Sr 08 ör—
fö
ss Oc RM Hr AN jö s CA
RYSSLAND.
Från Petersburg skrifves den 25 Juli: Allt
är förberedt i paatset Woronzow-Daschkow
för grefve Mornys emottagande. Han så väl
som alla andra nä:varande diplomater och
den äfven nyligen ankomne sir Charles Na-
pier skola öfvervara en stor manöver med
flottan vid Rödskär utanför Kronstadt, Denna
manöver skall försiggå före kröningen. Ännu
har man icke ökat skeppens antal i flottan,
men många segelfartyg äro ersatta med ån-
gare, och en mängd kanonslupar ha blifvit
föreedda med skruf. — Kejsaren och kejsa-
rinnan vistas i Czarskoje-Selo, och emottaga
dagligen sändebud, zom ankomman till krönin-
gen. — Söckertullen har blifvit nedsatt, hvil-
ket, såsom en förelöpare till en revision af
1850 års tulltariff, väckt mycken förskräckelse
bland fabrikanterna, synnerligen i guverne-
mentet Moskwa, emedan den höga skaiten på
hvitbetszockerfabrikationen blifvit bibehållen.
GREKLAND.
Grekiska beskickningen 1 Paris hade den
31 Juli meddelat samtlige parisertidningar en
telegrafdepesch, enligt hvilken röfverierna i
Grekland skulle vara undertryckta. Huru en
sådan underrättelse kan vara tillförlitlig är
svårt att inse, då ännu helt nyligen de djerf-
vaste stråtröfverier voro alldagliga.
j TURKIET.
För den för några postdsgar sedan omtala-
de affären i Gi gevo mellan österrikiska och