KOL LAÄLNIIULNe Telegrafförbindelsen emellan Madrid och Frankrike är nu omsider återstäld. En de-j pesch, daterad nämde stad den 30 Juli, har kommit Independance Belge tillhanda: Den i innehåller emellertid ingenting annat än atti man der trodde på Saragossas snara kapitulation. Man saknar säkra underrättelser om rörelserna i provinserna, i synnerhet från Arragonien. ODonnel har redan i tvenne vigtiga punk-Iter gifvit efter för hofvets fordringar: han bar nemligen gått i författning om cortes u plösande, och beslutat att ej reorganisera Madrids milis. Förslaget att upphäfva lagen om kyrkogodsens försäljning motsätter han sig likväl ännu. Det senare förslaget lärer i synnerhet ha yrkats af konungen, hvilken, efter erhållet afslag, sedermera ej gifvit något tecken af sin tillvaro. ODonnels anhänTÅ gare påstå, att ban ej skall ge efter i denna I punkt; men man tror att den skall gå ige-i nom, huru hans beslut än må utfalla. Fullföljer han ej reaktionens bana ända till målet; så kommer han att störtas genom en intrig; fullföljer han åter nämde bana, så måste han snart lemna rum för dem, som äro de sannskyldiga representanterna för denna politik. Från Madrid skrifves den 23 Juli till IndeI pendance Belge, att på gatorna i nämde stad J utdelats proklamationer, för att medelst lockan-: Ide löften förmå soldaterna att desertera och ansluta sig till Saragossas försvarare. Frånt JArragonien ha flere familjer flyktat till de hittills lugna Baskiska provinserna, hvilkas I samtliga garnisoner marscherat af emot Saragossa. i Samma blads korrespondent skrifver den 26, att det i hufvudstaden spridda ryktet om insurgenternas seger öfver general Morquesi ej synes sannolikt, enär nyss från Saragossa ankomna blad derom ingenting nämna, hvilket de säkert ej skulle ha underlåtit, i händelse ryktet egt någon grund. I Granada lärer det, till: följd af ömsesidiga medgifvanden, kommit till en förlikning emellan regeringen och insurgenterna. Möjligen kan saken få samma utgång i Saragossa, der rörelsen skett i Esparteros namn, ehuru denne har lemnat staden i sticket. Senaste underrättelser från Barcelona nedsätta beloppet af offren för striden från 1200 till 300. Man befarar der förnyandet af dessa grymma domslut, hvarpå Spaniens revolutioner, med undantag af 1834 ärs hvälfning, alltid varit så rika. Enligt generalkaptenens kungörelse skulle alla de invånare, som träffades med vapen i hand, fusiljeras. — I Madrid begagnas nu ett sällsamt medel emot pressen Man lägger ej beslag på tidningarne och instämmer redaktörerna, utan förbjuder helt enkelt spridningen för meddelandet af nyheter, ej sällan hämtade från de ministeriella bladen. Detta tvingar utgifvarne att genast låta trycka om bladen, och väcker således mycket missnöje. Det är hr Alonzo Martinez, som är upphofsmannen till denna besynnerliga presstvångsmetod. För aftryckandet af en varning. som han sjelf meddelat tidningarne, lät han hindra deras spridning. De franska regeringsbladen söka fortfarande: ge statskuppen en så vacker färg som möjligt. Så påstär Patrien, att det egentligen varit Escosura, som genom öfverdrifna berättelser om ministerombytet, med telegraf afsända till provinserna, kommit dessa att göra uppror. Samma blad tillskrifver det nya kabinettet den afsigten att organisera ett stort nationalparti, lika skildt från revolutionära utopier som från en oskicklig och vådlig reaktion. Times, för den 30 Juli låter Monitörens artikel undergå en granskning, hvars resultat är, att berörde artikel egentligen endast bör betraktas såsom en afhandling öfver en af dagens frågor, samt att den meningsskiljaktighet, so:.: råder emellan Frankrikes och Englands sätt att bedöma de spanska händelserna, icke bör föranleda några betänkliga följder. Emot Monitörens påstående, att det ej var någon statskupp, anför Times slående motbevis. hämtade från obestridda fakta; och slutar med den, förklaringen, att då erfarenheten visat buru förtryck, äfven det starkaste och tyngsta, alltid förr eller senare nödvändigt framkallar ett motstånd, en reaktion; kan bladet omöjligt dela den af Monitören uttalade åsigt, att man naturligtvis med glädje mäste hälsa en förändring, egnad att befästa Isabella II:s tror. SCHWEIZ. Schweiziska naturforskarnes sällskap håller den 25, 26 och 27 Augusti sitt årsmöte i Basel. Man väntar talrika deltagare från Tyskland. J-Å rr Sr 08 ör— fö ss Oc RM Hr AN jö s CA RYSSLAND. Från Petersburg skrifves den 25 Juli: Allt är förberedt i paatset Woronzow-Daschkow för grefve Mornys emottagande. Han så väl som alla andra nä:varande diplomater och den äfven nyligen ankomne sir Charles Napier skola öfvervara en stor manöver med flottan vid Rödskär utanför Kronstadt, Denna manöver skall försiggå före kröningen. Ännu har man icke ökat skeppens antal i flottan, men många segelfartyg äro ersatta med ångare, och en mängd kanonslupar ha blifvit föreedda med skruf. — Kejsaren och kejsarinnan vistas i Czarskoje-Selo, och emottaga dagligen sändebud, zom ankomman till kröningen. — Söckertullen har blifvit nedsatt, hvilket, såsom en förelöpare till en revision af 1850 års tulltariff, väckt mycken förskräckelse bland fabrikanterna, synnerligen i guvernementet Moskwa, emedan den höga skaiten på hvitbetszockerfabrikationen blifvit bibehållen. GREKLAND. Grekiska beskickningen 1 Paris hade den 31 Juli meddelat samtlige parisertidningar en telegrafdepesch, enligt hvilken röfverierna i Grekland skulle vara undertryckta. Huru en sådan underrättelse kan vara tillförlitlig är svårt att inse, då ännu helt nyligen de djerfvaste stråtröfverier voro alldagliga. j TURKIET. För den för några postdsgar sedan omtalade affären i Gi gevo mellan österrikiska och