— I anledning af en uti Aftonbladet för
några dagar sedan i förbigående gjord en-
märkning vid den tillämpning pluraliteten i
generealtullstyrelsen på sezare tiden esomoftast
stadgat af tulltaxan i afseende å förtulbring af
ylleväfnader, bar rum bliivit begärdt för ne-
danstående närmare utredning af denna fråga:
Aftonbladet har med ganska mycket skäl fåstat
uppmärksamhet vid generaltullstyrelsens benägenhet
att i afseende på tullen för ylleväfnader nästan alltid
tillämpa den högre tullsatsen af 1 rdr 24 sk. bko pr
I; men Aftonbladet känner tilläfventyrs icke detal-
jerna af denna sak, hvilka äro både så intressanta
och karakteristiska, att de väl förtjena att icke un-
devgömmas för offentligheten.
Som bekant är, beslöto rikets ständer vid förra
riksdagen att uphäfva förbuden mot införsel af vissa
slags ylleväfnader, såsom drap, kläde, halfklä-
de, vadmal, satin och korderoy, äfvensom vissa slags
vasimirer, samt stadgade i stället att ovalkade väfna-
der skulle såsom tillförene draga en tull af 36 sk. pr
T, men valkade två- och flerskaftade deremot betala
en tullafgift af I rår 24 sk. pr . Regeringen bi-
föll förbudens upphöratide från och med innevarande
års början. Emellertid uppstod genast vid tillämr-
singen af den nya tulltaxan svårighet attskilja mel-
lan valkade och ovalkade väfnader, enär alla de som
ansågo sig böra skydda fabriksintresset, och företrä-
desvis klädesfabrikskorporationen i Norrköping, ville
hafva så många väfnader som möjligt ansedda såsom
valkade, då deremot importörerna städse ville rubri-
eera dem såsom ovalkade och följaktligen förtulia
dem efter den lägre tullsatsen. Frågorna hönskötos
således under generaltullstyrelsen, som till en början
dels ganska riktigt öfverlemnade frågan till utredning
af en teknisk auktoritet, eller teknologiska institutet,
i eulighet med hvars yttrande tulistyrelsen faststälde
tuliafgifien, dels redan i Februari månad 1855 ingick
till Kongl. Maj:t med hemstsallan, att för undvikande
af dylika tvister Kongl. Maj:t täcktes meddela den
förklariog af tulltexan, att med undantag. för de ylle-
äfnader, hvilka voro till införsel förbjudna intill 1855
sint, alla ardra icke serskildt speci cerade hel-
ch halfylleväfrader skulle draga en tull af endast
6 sk.; varande hufvudskälet för denna hemställan
att det ingalunda öfserensstämde med den vid tull-
axans uppgörande följda princip, att lofgifna varor,
som före sista riksdag drsgit en mindre wll, skulle
efter de liberala åsigter, som vid samma riksåsg
orde sig gällande, numera blifva underkastad en
re. Efter kommerskoilegii hörande och kraftiga
tillstyrkande utfärdade Kongl. Mej:t under den 20
Juni 1855 en si beskaffad förklaring af tulltaxan,
som ofvan omförmäles, hvarigenom man förestälde sig
att all disput om väfnaders beskaffenhet af valkade
eller ovalkade skulle upphöra — och de ta destohe!-
ire som K. M:t derefter, likaledes uppå generaltul!-
styrelsens och kommerskollegii tillstyrkande, afslagit
Norrköpings fabriksförenings petition angående åter-
kallande af den nyssberörde kongl. förklaringen. Mer
i denna förhoppning har man storligen bedragit sig.
Fvisterna hafva forifarit icke blott huruvida väfna-
den vore att anse såsom yvalkad eller ovalkad,,
utan äfven derutöfver, om den skuile kallas för ki-
simir i stället för ovalkad belylleväfnad, drap i stä!-
et för doffel, korderoy i stället för buckskins o.s.v.
Men icke nog dermed, pluraliteten isom generaltuli-
sen har tillika, i töljd af några hemliga natur-
after eller af annan orsak, helt och bållet ändrat
veriygelse-angående den myndighet som borde an-
ses mest kompetent att bedöma vöfnaders art, be-
skaffenhet och benäm:ing, Ditintills hade man
sf goda skäl och till följd af stadgarna för
leknologiska institutet, som bjuda att detta skall af-
gifva slutligt beiänkande i dylika amnen, ansett det
