samhet anlitas. Vi böre sammanträda, så många som kunna, å bestämd dag hvarje af de månader då biskopsvisitationer icke pågå. Det är biskopens skyldighet att sådant föranstalta; han är icke lemnad utan utvägar att besörja och förfoga hvad i detta hänseende kan vara af nöden. Ett tredje slags tillfällen till muntliga öfrerläggningar i församlingens angelägenheter erbjuda de nyssnämda biskopsvisitationerna. Sådana skola, om Gud det ej förbjuder, i är blifva företsgne inom det område som min i edert högt uttalade omdöme, käre bröder, särdeles värderade företrädare dertill bestämt Icke hvar och en kan förvänta sig sina embetsbröders välvilja lika enhällig som deu tillfallit honom. Att andra pligters dragnivgskraft har ryckt en af eder så högt aktad personlighet ifrån eder, skall säkert icke låta eder vägra edra förböner och edert kärleksfulla understöd åt den som intagit hans plats. Så är nu han intet som plantar, icke heller han som vattnar, utan Gud som växten gifver. Så hafver nu akt på eder och på allan hjorden, i hvilken den helige ande hafver eder satt till biskopar, att regera Guds församling, hvilken han hafver förvärfvat med sitt blod. — Och nu, bröder, befaller g eder Gudi och hans nådes ord, hvilken mäktig uppbygga eder och gifva eder arfvedelibland alla dem som helgade varda. Lund den 7 Juli 1856. Joh. Henr. Thkomander. SEVEN Sr SSE