STOCKHOLM, den 4 Aug. Det vigtigaste af hvad de med gårdagens post-ankomna utländska tidningarne innehålla utgöres af den artikel i franska Monitören för den 27 Juli angående statsstrecket i Spanien, sommnförut endast varit ofulkomligt känd ge-. nom telegrafdepescher, men som under de följande dagarne företrädesvis sysselsatt den öfriga pressen. Ett rykte, ätt artikeln skulle hafva ingen mindre än kejsaren sjelf jemte Persigny till författare, har naturligtvis ansetts gifva den ökad betydelse. Att man från ett sådant håll icke kan vänta annat än ett oförsynt försvar för ODongels och den spanska kamarillans förrädiska stämplingar emot Spaniens konstitutienella frihet, är begripligt. Det uppseende, som den ifrågavarande artikeln väckt, föranleder oss emellertid att anföra dess innehåll, som är följande: Vi hafva med intresse följt de senaste tilldragelserna i Spanien; och vi hafva ända till en viss punkt skänkt dem vårt bifall, under öfvertygelse att deraf kunna sluta till en gynsam utsigt för ett varaktigt grundande af den konstitutionella regeringen; ty Frankrike, som i Europa representerar 1789 års ider, kan icke hysa någon annan önskan än att se en grannstat, för hvars välfärd det lifligt intresserar sig, undvika anarkien oeh despotismen, dessa båda klippor för allt framåtskridande, hvarje frihet; och då Esparteros minister syntes hafva hvarken kraft att förekomma excesser eller den energi, som är nödig för att leda ett stort land, så är det naturligt, att vi med srmpati upptaga en förändring, som måste befästa Isabella IIs tron. Några utländska tidningar, som :ä:o förbländade af sin föga rättmätiga beundran för ett namn, hafva bemödat sig att såsom ett statsstreck stämpla en ministers afskedsansökan, hvilken belt enkelt efter upprepade afslag blef af drottningen bifallen. Hade detta innefattat ODonnels afsked, så skulle de ha funnit saken helt grundlagsenlig.Partiandan borde aldrig så mycket van ställa förhållandena och aldrig på sådant sätt bemöda sig att omstämma den allmänna meningen. Sedan tyå år befann sig Spanien i ett beklagansvärdt tillstånd. Detta stora land, så länge-Europas skiljedomare, hvars förbund ännu helt nyligen med så mycken ifver söktes, hade nedsjunkit till en ganska låg rang. Det hade hvarken finanser, eller arme, sller flotta, eller handel, eller förvaltning, eller inflytande utomlands. I denna svåra belägenhet sökte de äregiriga, istället för att befästa det bestående, att rubba detsamma derigenom, att de antingen smickrade mängdens lidelser, eller ville förverkliga farliga utopier. Den oreda, som sedan några år uppskakade Sparien, härrör just från vissa ministrars olyckliga ide, att genomföra ett statsstreck för fyra år sedan, då Spatten var lugnt och i välmakt samt alldeles ingen stor anledning tvang dem att hastigt förändra konungarikets lagar. På det att ett statsstreck skall blifva legitimt, måste en yttersta nödvändighet rättfårdiga. detsamm2, och det måste i allas ögon vara enda. nedlet till landets räddning. Vi känna dem, som drömde om statsstreck, icke för att ändra några inrättningar, utan föratt störta tronen eller byta om dynasti, det måtte på vara genom att förena Portugal med Spånien utder huset Braganza eller genom insättandet af ett. regentskap. Vi äro derföre marskalk ODonnel tacksamma för det han försökt, utan statsstreck, i Spanien återställa ordningen, denna första och oafvisliga grundval för friheten. Vi äro honom tacksamma derför, att han i de första ögonblicken användt hela sin omsorg på att, lika mycket i sedligt som materielt hänseende, reorganisera armn; ty det var icke nog, att åter hafva inrättat bataljoner eller sqvadroner, det gällde framför allt, att gifva dessa tappra soldater de enda driffjedrar, som sammanhålla armån: pliktkänsla, trohet för suveränen, disciplin. Må vi således hoppas, att de senaste tilldragelserna skola blifva slutet på dessa statsstreck och på dessa så olyckliga pronunciamentos; ty vi önska uppriktigt, att Spanien, som eger så många elementer till kraft och. välstånd, åter under lugn intager den rang, som tillkommer det, i stället för att nedsjunka till vissa sydamerikanska republikers ståndpunkt, i hvilka man finner hvarken fosterlandskänsla, eller medborgaredygder, eller upphöjda grundsatser, utan blott några generaler, som med tillhjelp af de genom toma löften dårade soldaterna, göra hvarandra makten stridig. Några prof må anföras af det sätt, hvarpå denna artikel blifvit uppfattad af den öfriga pressen. — Journal des Debats prisar sig lycklig att få konstatera öfverensstämmelsen mellan dess egna åsigter af de spanska förhållandena med dem, som finnas uttalade i det officiella bladet. Sieele tillåter sig väl, i en artikel undertecknad af hufvudredaktören Havin, med en viss skygghet ett ogillande, men dess ängsligt afmätta vändningar äro dock mindre betecknande för sakernas ställning i Spanien än för pressförhållandena i Frankrike. Ehuru vi gerna läsa, säger nämde tidning, hvad den officiella noten innehåller till förmån för ett konstitutionelt statsskick på de lika långt från despotism som från anarki aflägsnade principerna at 1789, så kuona vi dock svårligen medgifva, att ODonnels försök icke varit något statsstreck,. Utan tvifvel hade drottning Isabella full rätt att göra en modifikation i sin minister. Esparteros och hans embetsbröders entledigande är fullkomligt lagligt, men de åtgärder, som derpå följt, innebära en kränkning af konstitutionen. Denna kränkning begynner det ögonblick, då man skingrar de ledamöter af cortes, som lagligen samla sig, för att till drottningen på ett vördnadsfullt sätt frambära sitt beklagande af de vidtagna åtgärderna. Då Monitören i dag tager till ordet, lemnar den tvifvelsutan en omskrifning af de instruktioner, som franska sändebudet erhållit, och lägger i dagen den politik, som ODonnel bör följa. I det han uttalar ett välförtjent ogillande af de ministrars handlingar och sträfvanden, som äro drottning Maria Christina tillgifna, häntyder han tillräckligt derpå, att franska regeringen icke kan ha några sympatier hvarken för en reaktion med Narvaez i spetsen eller för en karlistisk munk-reaktion. Utan att vilja kasta skugga på afsigterna, måste dock allt hederligt folk, vid åsynen af så många olyckor, så mycket förgäfves utgjutet blod, med oss beklaga, att ODonnel icke förstått, huru mycket den konstitutionella styrelsen genom Esparteros aflägsnande skulle förlora i kraft; de skola beklaga, att han icke insåg, att den oförsonliga kamarilian betjenar sig af honom såsom verktyg, för att efter ernådd seger kasta honom öfver bord. Redan synas ODonnels senaste handlingar och yttrade afsigter, liksom Monitörens not, vara en protest mot denna oförbätterliga kamarillas vansinniga fordringar. Den engelska pressen AL 08 är, som man lätt kan -— wp a 2