DEN SKÖNA GABRIELLA ). Ar AUGUSTE MAQUET. ÅTTONDE DELEN. Mayenne bibehöll alltjemt sin på en gång lugna och föraktliga ställning, samma hånfalla leende lekte ännu kring hans läppar, men han stack värjan tillbaka i slidan. Ni bör ej betvifla mina ord, hertigp, fortfor konungen mildt, ty min smärta och min ledsnad äro väl de ojäfaktigaste bevisen. på. deras sannfärdighet... Och nu, tillåt att jag frambär mina ursäkter till markisinnan, som jag så grymt förorättat och skamfullt misstänkt... Henne kaa jag ej gifva någon upprättelse, men hvad er beträffar, min kusin, så fins det åtminstone ett medel att öfvertyga er om det orättvisa uti edra anklagelser... Detta uppträde har egt rum endast mellan oss, inga obehöriga vittnen hafva åsett det, inga främmande öron hafva lyssnat till våra förklaringar ... Herr de Mayenne, ni har kommit hit fri, ni eger också friheten att återvända, och jag erbjuder er ej blott mina hästar, utan äfven en eskort och mitt kungliga ord! ... Åh, tro ej att jag tadlar er för det misstroende, som ni sätter till min och markisinnans uppriktighet... nej, ni har rätten på.er sida, och jag tvekar ej en gång att bedja er om tillgift... Ja, min kusin, jag har haft qrätt, mycket orätt... och jag skulle gerna för ett konupgarike vilja återköpa den ofördelaktiga tanke, hvilken mitt öfverilade hand) Se A. B. n:o 54, 56, 57, 59, 60, 62—64, 66—68, 72, 74, 75—78, 81—90, 92—100, 102, 103, 105—108, 110 —114, 116—119, 122—132, 134, 135, 137, 140—177.