STOCKHOLM, den 2 Aug.
Utrikes Korrespondens.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Köpenhamn den 28 Juli.
Medan politiken sjelfmant gör ett ögon-
blicks paus, låtom oss tala om annat!
Vi hafva till en början det skandinaviska
bokhandlaremötet. Efter det stora studentmö-
tet i Upsala och Stockholm samt naturforska-
remötet i Kristiania var det i sin ordning, att
Köpenhamn också skulle ha sin del af årets
skandinaviska, jag vill icke precist säga agi-
tation, men verksamhet och hvad tysken kal-
lar Verkehr. Den inre mening, som legat
till grund för ifrågavarande bokhandlaremes-
sa, är utan tvifvel fullkomligt riktig, och den
kan till och med sägas så till vida hafva va-
rit företrädesvis i ögonblickets riktning, som
den afsett ett rent praktiskt och nära liggan-
de mål. En af de danske talarne i Upsala
eller Stockhol.n — jag minnes ej rätt hvil-
ken — uttryckte den sanning, att man i sjelf-
va verket ännu vore långt ifrån att ömsesi-
digt känna hvarandras land och förhållanden
så, som sig borde; det är nu visserligen på-
tagligt, att hvarje sådant större möte, som
det sista studenttåget, väsentligen bidrager till
att sprida och utvidga denna närmare be-
kantskap de skandinaviska folken emellan,
men det är lika klart, att en allmännare och
lättare utvexling mellan de skandinaviska litte-
raturerna måste i detta afseende verka ännu
mera säkert, afgörande, mångsidigt, och den-
na verkan har företrädet af att ega kontinui-
teten. Så länge vi icke söka att allt närma-
re lära känna, hvad der å ömse sidor skrifves,
skola vi förgäfves söka fullt förstå och känna,
hvad vi för hvarandra äro och kunna för
hvarandra blifva, och så länge icke detta är
vunnet, torde väl knappast allt vara fullt mo-
get för uppfyllandet af hvad vi å ömse sidor
önska. Men för uppnåendet af detta mål,
detta litteraturernas närmande till hvarandra
och oafbrutnare vexelverkan mellan hvarandra
inbördes, är det naturligtvis af yttersta vigt,
att bokhandeln i de skandinaviska länderna
söker sätta sig i den möjligaste mest intima
rapport sinsemellan, arbeta för undanrödjande
af de hinder, hvilka ännu resa sig emot en
lifligare trafik mellan de tre litteraturerna,
samt inleda underhandlingar rörande större
planer i gemensamt intresse. Det är just detta,
som varit afsedt med det skandinaviska bok-
handlaremöte, hvilket nyligen här egt rum.
Om nu något större och betydligare resul-
tat af detta möte blifvit i sådant afseende
vunnet? Jag skall icke svara derpå; tiden
skall först kunna visa detta. Men jag anser
att det till en början är resultat nog, att re-
presentanter af bokhandeln i de tre skandi-
naviska länderna sammankommit, stiftat med
hvarandra personlig bekantskap och i främ-
sta rummet vunnit en förnyad bekräftelse på
att de särskilta språk, hvilka de såsom littera-
turens förläggare representera, endast utgöra
närbeslägtade dialekter, lättförstådda redan
vid första ögonblicket, förtrogna redan efter
det att första steget till närmare bekantskap
blifvit uttaget, att vidare en mängd ideer här
blifvit utkastade, på hvilka man sedan kan
spekulera vidare hvar för sig och af hvilka
flera utan tvifvel äro fulla af framtid. Ett
direkt och mera ögonblickligt resultat har
knapt stått att begära, enär de vid mötet
väckta frågorna på grund af tidens knapphet
svårligen kunnat mer än preliminärt diskute-
ras, hvaremot särskilta komiteer, på mötets
sista dag valda för de trenne rikena, fått sig
öfverlåtet att närmare utarbeta de olika för-
slagen i väckt riktning.
För mötets deltagare var det utan tvifvel
en glad öfverraskning att se i sin midt tre
eller fyra bokhandlare från — Finland; öf-
verraskning var det så mycket mera, som be-
styrelsen icke ens ansett det fullt lämpligt at
adressera någon direkt inbjudning till den fin
ska bokhandeln. Finnarne kommo fullkom:
ligt sjelfmant för att sluta sig till förhand:-
lingarna, och vågade sålunda för sin del gif-
va, hvad man knappast här vågat begära.
Deras plats i församlingen var för öfrigt, af.
sedt från alla politiska förhållanden, fullt be-
rättigad, och de blefvo der helsade med lika
mycken entusiasm, som de skulle varit dei
med stilla vemod saknade. Bland ämnena för
diskussionen upptogs äfven, på gifven anled:
ning, frågan om att på diplomatisk väg söka
hos ryska kejsaren utverka någon nedsättning
i införselstullen å skandinavisk litteratur, en
tull, hvilken, som man vet, är för närvarande
i högsta grad tryckande och i synnerhetsnart
sagdt mördande för skönlitteraturens alster.
hvilka, i öfverensstämmelse med en i Finlanc
vid tullbehandling gällande egendomlig åit-
skilnad mellan kategorierna vetenskapliga
verk och vittra arbeten, draga derstädes
en högre tull; än alla andra tryckta saker.
I förbigående en oförgriplig fråga, fram-
stäld till framtida behjertande! Det är redan
en rundlig tid de naturhistoriska mötena mel-
lan skandinaviska lärde reguliert försiggått;
bokhandlarne hafva nu följt exemplet. Vore
det icke möjligt att mellan de skandinaviska
länderna statuera ännu flera liknande tillnär-
manden i speciella ändamål, såsom t. ex. mö-
ten mellan skandinaviska jurister, för att söka
öfverenskomma om planer till de trenne lag-
stiftningarnes bringande i vissa punkter till
någon större öfverenstämmelse, mellan skan-
dinaviska litteratörer, historici o.s. v.? Hvar-
för till och med icke skandinaviska möten mel-
lan militärer? ... Och å andra sidan, kunde
man icke ett kommande-år vara. betänkt på
att utsträcka lustresor för alla och en hvar,
Öe - AK RR Rn RR AR