Då vi här införa några anmärkningar emot vår artikel i detta ämne uti bladet för den 21 sistl. Juli, för hvilka en insändare begärt rum och som åsyfta ett försvar för den numera afgångne finansministern, anhålla vi, att läsaren behagade med insändarens anmärkningar jemföra våra egna, såväl uti artikeln in:r 167, som de här efteråt tillagda. För att icke behöfva blifva alltför vidlyftiga i vårt svar, tillåta vi oss att beteckna de punkter. som synts oss kräfva ett sådant, med siffror, hvarigenom äfven för läsaren granskningen punkt för punkt af anmärkningarnes befogenet underlättas. En uii Aftonbladet n:r 167 (för den 21 Juli) införd artikel angående euskilta banker har funnits behäftad med ålltför många felaktiga uppgifter och utflykter för att lemnas utan erforderlig tillrättavisning. Till en början omnämnes i berörde artikel reglementet för filialbanken i Kristianstad såsom varande ett bland dem, som stadfäåstades den 16 sistlidntc Maj,. Nu har likväl, alltsedan Kongl. Maj:ts reglemente för en filialbank i Kristianstad den 8 September 1852 utfärdades, fråga ej varit väckt om nytt feglemente för denna bankinrättning i vidsträcktare mån än att, jemlikt delegarnes beslut, filialbankens direktion hos Kongl. Maj:t begärt nådig stadfästelse å förändringar uti fyra särskilta 4f af 1852 års reglemente, och hvarom Kongl. Maj:t redan den 28 Mars 1856 meddelat en resolution, genom hvilken de begärda förändringarne blifvit i allo gillade. Som denna kongl. resolution finnes tryckt i Svensk författningssamling n:r 21, eller samma nummer som innehåller de under . 11 April utfärdade nya bolagsreglorna för Skånes enskilta bank, har detta förmodligen vållat att artikelförfattaren utsträckt sina begrundanden och sina reflexioner äfven till de sistnämda bolagsreglorna. (1) Filialbankerne, hvilka, utan rättighet till utgifvandet af egna kreditsedlar, äro oktrojerade på grund af 1851 års riksdagsbeslut och enligt kongl. kungörelsen den 30 September samma år, med bidrag från de genom rikeiws ständer härtill särskilt anslagne medel, borde eljes: icke förvexlas eller sammanblandas med sedelutgifvande enskilte banker ; och minst borde sådant ske af den, som genom trycket vill meddela allmänheten undervisning i hithörande ämnen.(2) Det är uti den ofvannämda kongl. resolutionen af den 28 Mars detta år angående Kristianstads filialbank, som man igenfinner stadgandet att banken diskonterar varor m. m., hvilket stadgande artikelförfattaren, ehuru endast i förbigående anfört såsom ett exempel på okunnighet i användandet af de vanligaste och mest oförtydbara tekniska termer; och hvarvid författaren äfven funnit godt tillägga: att berörde stadgande blifvit i det förmenta nya reglementet (som skulle vara stadfästadt den 16 sistlidne Maj) infördt genom, ändring uti det af de oktrojsökande gjorda förslaget. Nu står likväl det klandrade uttrycket, eller det meningslösa stadgandet, ej mindre uti 19 af 1852 års kongl. reglemente, är ock i bankdelegarnes innevarande år afgifna, af K. M:t den 28 Mars gillade, förslag till ordalydelse as samma 19 4. Att ordet diskontera ofta i affärsspråket nytjas såsom synonymt med belåna eller beläna, bord: för öfrigt ej hafva varit artikelförfattaren obekant: och denna s. k. tekniska term deriveras orävt sä som blott egande samband med det ränteafdrag, benämdt .isconto, bvilket understundom med penningetransaktioner iakttages. I allt fall kan ju intet binder vara för en långifvande kassa att å lån, som utgifves emot säkerhet i varor, aktier eller annat hypotek, göra ränteafdrag vid sjelfva lånesummans utanordnande, då icke hypotekets egenskap eller beskaffenhbet, utan blott dess tillräcklighet i värde, behöfver ifrågasättas. (3) Utom de bolagsreglor, hvilka, på sätt redan är omförmäldt, blifvit den 1i April detta år utfärdade fö Skånes enskilta bank, (med hufvudkontor i Ystad sami afdelningskontor i Malmö och Helsingborg), äro sedermera, eller under den 16 Maj, nya oktrojer meddelade åt Östergötlands, Örebro och Wermlands enskilte banker; varande alla dessa bankreglementen kontrasignerade af förre chefen för kongl. finansdepartementet hr statsrådet friherre Palmstjerna. Insändaren kan ej lemna utan genmäle artikelförfattarens yttrade missnöje dermed, att alla dessa nys bankreglementen blifvit uppstälde efter en för alls gemensam eller öfverensstämmande plan, eller, såsom artikelförfattaren bebagat uttrycka sig, klädde i uniform. Sedan, vid ett under nästlidne vinter i Stockholm hållet sammanträde af de enskilte bankernes deputerade, öfverläggningar hållits angående ett och annat ämne, som man önskade att vid det förestå ende nyoktrojerandet af desse banker få genom bolagsreglorna närmare än hittills bestämdt, och hvar till äfven, jemlikt kongl. kungörelsen den 10 November 1855, hörde frågan om valörerne och beskaffenheten af bankernes kreditsedlar, har föredragandt departementschefen, vid handläggningen af de nya bolagsreglor, som först skulle utfärdas, varit betänkt att till intagande i dessa bolagsreglor föreslå åtskil liga bestämmelser, enlige med eller föranledde utaf de genom bemälde deputerade framstälda önskningar och afgifne yttranden; i sammanhang hvarmed det jemväl befunnits angeläget att låta de föreskrifter. dem bankernes reglensenten numera borde innehålla, der införas uti en för alla bolagsreglor gemensam ordning, mer lämpad efter ämnenas beskaffenhet än som tillförene i de fleste äldre bolagsreglor varit iakt tagen. (4) Till en omsorgsfullare redaktion af ifrågavarande reglementen hörde oekså att åtskilliga, genom 1824—1846 och 1855 årens allmänna författningar angående enskilte banker stadgade föreskrifter blefve uti alla de nya bolagsreglorna upptagne med den ordalydelse, som igenfinnes i berörda författningar. Den naturliga följden af allt detta har varit, att uti de nu utfärdade bolagsreglor många 6 måst blifva antingen sinsemellan alldeleslikalydande, eller ock i de: närmaste likformigt uppstälde; dock har detta hvar ken kunnat eller bort hindra, att ju, vid oktrojernes meddelande, bankdelegarnes afgifne förslag, i afseende på såväl butvudgrunder som enskilta bestämmelser, vunnit allt det afseende, som derå kunnat fästas utan förbiseende af det allmännas fördel och bästa samt af hvad lagar och författningar stadga; hvarföre ock den, som vill göra sig mödan att jemföra de hittills utkomna nya bolagsreglor, skall finna desamma, ehuru i många stycken öf verensstämmande eller likformiga, likväl i åtskilliga delar af innehållet från hvarannan skiljaktige. Der föredragandes sålunda ådagalagda samvetsgranna och välmenande omvårdnad hade snarare bort blifva före mål för såväl bankernas delegares, som andre affärs mäns, erkänsla, än för ett ogrundadt eller ytlig klander. Äfven bland de tillförene, åren 1846 och 1847, utfärdade bolagsregler befinnas flera vara upp: stälda med nästan lika ordalydelse och ämnesföjd eburu redaktionen af dessa bolagsreglor, i allmä he bedömd, hade kunnat vara sorgfälligare eller me; systematisk. . Vid bemötandet af de öfrige klagopunkterne uti den ifrågavarande tidningsartikeln antager insända ren, att emedan alla de öfverklagade föreskrifterna (med undantag af den här ofvan först afhandlade) igenfinnas uti de nya bolagsreglorna för Skånes en skilta bank, kländret måste hafva egt dessa bolagsreglor till närmaste syftemål. (5) Emot bolagsreglornas bestämmelser angående der s. k. reservfonden är åtskilligt anmärkt, i hvilket af: seende artikelförfattaren citerat mom. 1 och 2 ut don nya lagstiftningen (förmodligen 4 9 i bolags reglorna) såsom Yarande i strid med hvad som blifvit begärdt. Nu är likväl förhållandet, att genom berörde intet är vordet stadgadt, som icke blifvit af delegarne sjelfve wi deras underdåniga förslag begärdt. Ty 4 3i förslaget har denna lydelse: 1 mem. Till grudfondens förstärkning, i och för inträffade förluster, skola afsättas minst fem proScent af bankens behållna årliga vinst.. så en er RR Skr RR KV va 4 CR få lr