Då vi här införa några anmärkningar emot
vår artikel i detta ämne uti bladet för den
21 sistl. Juli, för hvilka en insändare begärt
rum och som åsyfta ett försvar för den nu-
mera afgångne finansministern, anhålla vi, att
läsaren behagade med insändarens anmärknin-
gar jemföra våra egna, såväl uti artikeln in:r
167, som de här efteråt tillagda. För att
icke behöfva blifva alltför vidlyftiga i vårt
svar, tillåta vi oss att beteckna de punkter.
som synts oss kräfva ett sådant, med siffror,
hvarigenom äfven för läsaren granskningen
punkt för punkt af anmärkningarnes befogen-
et underlättas.
En uii Aftonbladet n:r 167 (för den 21 Juli) införd
artikel angående euskilta banker har funnits behäf-
tad med ålltför många felaktiga uppgifter och ut-
flykter för att lemnas utan erforderlig tillrättavisning.
Till en början omnämnes i berörde artikel regle-
mentet för filialbanken i Kristianstad såsom varande
ett bland dem, som stadfäåstades den 16 sistlidntc
Maj,. Nu har likväl, alltsedan Kongl. Maj:ts regle-
mente för en filialbank i Kristianstad den 8 Septem-
ber 1852 utfärdades, fråga ej varit väckt om nytt
feglemente för denna bankinrättning i vidsträcktare
mån än att, jemlikt delegarnes beslut, filialbankens
direktion hos Kongl. Maj:t begärt nådig stadfästelse
å förändringar uti fyra särskilta 4f af 1852 års regle-
mente, och hvarom Kongl. Maj:t redan den 28 Mars
1856 meddelat en resolution, genom hvilken de be-
gärda förändringarne blifvit i allo gillade. Som denna
kongl. resolution finnes tryckt i Svensk författningssam-
ling n:r 21, eller samma nummer som innehåller de under
. 11 April utfärdade nya bolagsreglorna för Skånes en-
skilta bank, har detta förmodligen vållat att artikelför-
fattaren utsträckt sina begrundanden och sina reflexio-
ner äfven till de sistnämda bolagsreglorna. (1) Filialban-
kerne, hvilka, utan rättighet till utgifvandet af egna kre-
ditsedlar, äro oktrojerade på grund af 1851 års riks-
dagsbeslut och enligt kongl. kungörelsen den 30 Sep-
tember samma år, med bidrag från de genom rikeiws
ständer härtill särskilt anslagne medel, borde eljes:
icke förvexlas eller sammanblandas med sedelutgifvande
enskilte banker ; och minst borde sådant ske af den,
som genom trycket vill meddela allmänheten under-
visning i hithörande ämnen.(2)
Det är uti den ofvannämda kongl. resolutionen af
den 28 Mars detta år angående Kristianstads filial-
bank, som man igenfinner stadgandet att banken
diskonterar varor m. m., hvilket stadgande artikelför-
fattaren, ehuru endast i förbigående anfört såsom
ett exempel på okunnighet i användandet af de van-
ligaste och mest oförtydbara tekniska termer; och
hvarvid författaren äfven funnit godt tillägga: att
berörde stadgande blifvit i det förmenta nya regle-
mentet (som skulle vara stadfästadt den 16 sistlidne
Maj) infördt genom, ändring uti det af de oktroj-
sökande gjorda förslaget. Nu står likväl det klan-
drade uttrycket, eller det meningslösa stadgandet,
ej mindre uti 19 af 1852 års kongl. reglemente, är
ock i bankdelegarnes innevarande år afgifna, af K.
M:t den 28 Mars gillade, förslag till ordalydelse as
samma 19 4. Att ordet diskontera ofta i affärsspråket
nytjas såsom synonymt med belåna eller beläna, bord:
för öfrigt ej hafva varit artikelförfattaren obekant:
och denna s. k. tekniska term deriveras orävt sä
som blott egande samband med det ränteafdrag, be-
nämdt .isconto, bvilket understundom med penninge-
transaktioner iakttages. I allt fall kan ju intet bin-
der vara för en långifvande kassa att å lån, som ut-
gifves emot säkerhet i varor, aktier eller annat hy-
potek, göra ränteafdrag vid sjelfva lånesummans ut-
anordnande, då icke hypotekets egenskap eller be-
skaffenhbet, utan blott dess tillräcklighet i värde, be-
höfver ifrågasättas. (3)
Utom de bolagsreglor, hvilka, på sätt redan är om-
förmäldt, blifvit den 1i April detta år utfärdade fö
Skånes enskilta bank, (med hufvudkontor i Ystad sami
afdelningskontor i Malmö och Helsingborg), äro seder-
mera, eller under den 16 Maj, nya oktrojer medde-
lade åt Östergötlands, Örebro och Wermlands enskilte
banker; varande alla dessa bankreglementen kontra-
signerade af förre chefen för kongl. finansdeparte-
mentet hr statsrådet friherre Palmstjerna.
Insändaren kan ej lemna utan genmäle artikelför-
fattarens yttrade missnöje dermed, att alla dessa nys
bankreglementen blifvit uppstälde efter en för alls
gemensam eller öfverensstämmande plan, eller, såsom
artikelförfattaren bebagat uttrycka sig, klädde i uni-
form. Sedan, vid ett under nästlidne vinter i Stock-
holm hållet sammanträde af de enskilte bankernes
deputerade, öfverläggningar hållits angående ett och
annat ämne, som man önskade att vid det förestå
ende nyoktrojerandet af desse banker få genom bo-
lagsreglorna närmare än hittills bestämdt, och hvar
till äfven, jemlikt kongl. kungörelsen den 10 Novem-
ber 1855, hörde frågan om valörerne och beskaffen-
heten af bankernes kreditsedlar, har föredragandt
departementschefen, vid handläggningen af de nya
bolagsreglor, som först skulle utfärdas, varit betänkt
att till intagande i dessa bolagsreglor föreslå åtskil
liga bestämmelser, enlige med eller föranledde utaf
de genom bemälde deputerade framstälda önskningar
och afgifne yttranden; i sammanhang hvarmed det
jemväl befunnits angeläget att låta de föreskrifter.
dem bankernes reglensenten numera borde innehålla,
der införas uti en för alla bolagsreglor gemensam
ordning, mer lämpad efter ämnenas beskaffenhet än
som tillförene i de fleste äldre bolagsreglor varit iakt
tagen. (4) Till en omsorgsfullare redaktion af ifrågava-
rande reglementen hörde oekså att åtskilliga, genom
1824—1846 och 1855 årens allmänna författningar
angående enskilte banker stadgade föreskrifter blefve
uti alla de nya bolagsreglorna upptagne med den
ordalydelse, som igenfinnes i berörda författningar.
Den naturliga följden af allt detta har varit, att uti
de nu utfärdade bolagsreglor många 6 måst blifva
antingen sinsemellan alldeleslikalydande, eller ock i de:
närmaste likformigt uppstälde; dock har detta hvar
ken kunnat eller bort hindra, att ju, vid oktrojer-
nes meddelande, bankdelegarnes afgifne förslag, i
afseende på såväl butvudgrunder som enskilta
bestämmelser, vunnit allt det afseende, som derå
kunnat fästas utan förbiseende af det allmännas
fördel och bästa samt af hvad lagar och författnin-
gar stadga; hvarföre ock den, som vill göra sig mö-
dan att jemföra de hittills utkomna nya bolagsreg-
lor, skall finna desamma, ehuru i många stycken öf
verensstämmande eller likformiga, likväl i åtskilliga
delar af innehållet från hvarannan skiljaktige. Der
föredragandes sålunda ådagalagda samvetsgranna och
välmenande omvårdnad hade snarare bort blifva före
mål för såväl bankernas delegares, som andre affärs
mäns, erkänsla, än för ett ogrundadt eller ytlig
klander. Äfven bland de tillförene, åren 1846 och
1847, utfärdade bolagsregler befinnas flera vara upp:
stälda med nästan lika ordalydelse och ämnesföjd
eburu redaktionen af dessa bolagsreglor, i allmä he
bedömd, hade kunnat vara sorgfälligare eller me;
systematisk. .
Vid bemötandet af de öfrige klagopunkterne uti
den ifrågavarande tidningsartikeln antager insända
ren, att emedan alla de öfverklagade föreskrifterna
(med undantag af den här ofvan först afhandlade)
igenfinnas uti de nya bolagsreglorna för Skånes en
skilta bank, kländret måste hafva egt dessa bolags-
reglor till närmaste syftemål. (5)
Emot bolagsreglornas bestämmelser angående der
s. k. reservfonden är åtskilligt anmärkt, i hvilket af:
seende artikelförfattaren citerat mom. 1 och 2 ut
don nya lagstiftningen (förmodligen 4 9 i bolags
reglorna) såsom Yarande i strid med hvad som blif-
vit begärdt. Nu är likväl förhållandet, att genom
berörde intet är vordet stadgadt, som icke blifvit
af delegarne sjelfve wi deras underdåniga förslag
begärdt. Ty 4 3i förslaget har denna lydelse:
1 mem. Till grudfondens förstärkning, i och för
inträffade förluster, skola afsättas minst fem pro-
Scent af bankens behållna årliga vinst..
så en er RR Skr RR KV
va 4 CR få lr