DENISKÖNA GABRIELLA ),
Å veUSTE MAQUET.
ÅTTONDE DELEN.
Tillägg, fortfor Henriette, att denna per.
son är sjelfva verksamheten; styrkan och skick-
eten... Säg hans majestät, att detär den
fi rligaste af alla markisinnans beundrare . . .
atv det är EspÅrance.
,Esperance!s.. den der vackre ädlingen,
som alltid jagar. .
På konungens mark; alldeles! .:. Farväl,
herr la Varenne, skynda er ätt underrätta
hans majestät om de afskyvärda snaror, hvilka
man utlägger för 088. !
Markisinnan rest: med herr Esperancen,
stammade la Varenne förvånad. Jo, nu tyc-
ker jag just hvad konungen skall spetsa öro-
aen!
Ja, det lär minsan väl behöfvast..., ut-
ropade Henriette. Fort, skynda... skyndal!,
Den lille extra postmästaren läticke tvenne
gånger upprepa denna befallning, utan ilade
derit vån så fort som hans små korta ben det
tilläto.
pOch 11un, inföll Henriette, fixerande Leo-
nora, återvänder jag hem .-.- Säg, hvad bör
jag göra?n
Vänta l svarade italienskan. are
Anser du verkligen, konungen nog kär 1
Gabriella för att genast fara till Monceaux?
frågade Henriette med synbar bitterhet. .
Ja, det gör jag ... och om han ej far alt
) Se A. B. n:o 54, 58, 57, 59, 60, 62-—64, 68—68,
72, 74, 75—78, 81—90, 92—100, 102, 103,
105—108, 110-114, 116—119, 122-132, 134,
135, 137, 140-174 3
135, 137, 140 TE se eo