STOCKHOLM, den 29 Juli.
Om den nyss timade statshvälfningen i
Spanien yttras i det senast hitkomna num-
ret af Times åtskilligt, som är ganska upp-
lysande i afseende på den inre ställningen i
detta oroliga land.
Efter att hafva anmärkt, att saken nu ej
som fordom egentligen gäller en arfföljdsfrå-
ga, utan en strid mellan despotismens princip
och den konstitutionella frihetens, af hvilka
principer den förra representeras af ODonnel,
en djerf krigare som ej skyr några me-
del för sina afsigters vinnande, den andra af
Espartero, hvilken, alltid obeslutsam och overk-
sam, numera äfven lider af ålderdomssvaghet,
visas att planen till. statskuppen redan långt
förut varit uppgjord af drottningen i samråd
med konungen och ODonnel. Då nu bästa
planen för en regent, som sträfvar efter en-
välde, ostridigt är att uppmuntra sådana folk-
resningar, dem man känner sig ha styrka att
dämpa, så tror man att drottningen och hen-
nes. rådgifvare sjelfva tillstält och derpå un-
dertryckt den uppresning, som för någon tid
sedan egde rum i Palencia. Samma skåde-
spel. har nu uppförts i Madrid, der 18,000
man linietrupper befunno sig på förhand, och
der ända från början man var viss om, att
drottningen skulle få öfverhanden. Men
Spanien är ej ett centralisationens land. Man
vet, att redan Napoleon I ingalunda blef
Spaniens herre derföre att han var Madrids,
och att han inom hvarje provins af riket möt-
tes af en sjelfständig, oberoende anda. Så
har nu friheten, fördrifven från hufvudstaden,
funnit en tillflykt i Arragonien. Utgången af
striden kan vara ganska oviss, helst motstån-
det erhåller en karakter af laglighet, derige-
nom att en mängd cortes-ledamöter nu tagit
sitt residens i Saragossa, dit de otvifvelaktigt
innan kort skola följas af så många bland det
liberala partiet, som; kunna dit undkomma.
Striden liknar derföre nu det långa parlamen.-
tets kamp emot Karl I i England; och-detär-
klart att många, som ingalunda äro republi-
kaner, icke-skola hysa någon betänklighet att
kämpa för en församling, som. i lagens. och
konstitutionens namn uppmanar dem tillmot-
stånd: möt en tyrannisk regering.
Träffande betecknar Times den egna ställt
nings; i hvilken drottningen nu; befinner sig.
Hon, hvars person fordom:representerade fri-
hetens hopp, om ej fullbordan, och hvars rät:
tighet-till tronen. hvilar på konstitutionen al-
lena; bär nu sjelf-inom sin hufvudstad tillin-
tetgjort denna konstitution. Svärdet skall: nu
afgöra emellan henne och de institutioner,
hvarmed lagarne. omgifvit hennes person.
Hvilka skäl kan hon: väl nu anföra emot dessa
karlister, så envisa 1 förfäktandet af tronens
gudomliga rätt? Hennes åtkomsthandling till
kröfian är ju ingen annan än denna samma
konstitution, hvilken hon nu är så ifrig att
kasta öfverända. Numera är hon ej drottning
genom: någon annan rätt än besittningens; om
bon således nu hvarken regerar på grund af
suveränitetsrätt eller folkval, så äro hennes
lagliga anspråk. på tronen ganska svaga och
blottstälda för stora vådor.