surgenternas sida företrädesvis utmärkte sig,
och hvilken kår blifvit nästan helt och hållet
tillintetgjord.
Någonting bestämdt är icke ännu bekant
om hvar: Espartero uppehåller sig. Först be-
rättades det, att ban hade tagit sin tillflykt
till den engelska beskickningens hotell, men
detta blef vederlagdt, och enligt direkt från
Madrid komna tinderfättelser skulle regerin-
gen hafva lå:it föra honom ur staden under
bevakning, derföre att han varit närvande vid
de 91 deputerades sammankomst den 14 och
deltagit i det der beslutade klandervotum
mot den nya ministeren, Men hvart regerin-
gen låtit föra honom, det visste ingen. — Äf-
ven berättas med anspråk på trovärdighet, att
ODonnel låtit ställa under krigsrätt tre af
sina förra embetsbröder, generalerne Zabala,
Lujan och Santa Cruz, ministrar för utrikes
ärendena, för de allmänna arbetena och för
sjöärendena, ehuru de icke på något vis del-
tagit i upproret.
Den 17 på aftonen anslogs på gathörnen i
Madrid en kungörelse, som förbjöd sex per-
soner att skocka sig tillsammans och förkla-
rade att eho, som innehade något slags va-
pen skulle ställas för krigsrätt.
Rörande händelserna i Saragossa skrifves
derifrån under den 15, att omedelbart efter
mottagandet af underrättelserna från Madrid
hade nämde dag alla provinsens och stadens
militära, politiska och civila myndigheter
äfvensom nationalgardets chefer församlat sig
i generalkaptenens öfver Arragonien palats.
och der, under generalkaptenens eget presi-
dium, antagit följande proklamation.
Invånare i provinsen!
En för den liberala saken sorglig tilldragelse har
inträffat i Madrid. Den man, som i Juli 1854 grep
till vapen i lagens namn, har bemäktigat sig makten
i strid mot dessa samma lagar genom att angripa
nationalsuveräniteten och utgjuta folkets blod. Den
alltid hjeltemodiga staden (Saragossa), frihetens bål-
verk, kunde icke förblifva likgiltig vid åsynen af ett
sådant tilltag och den har stält sig i öppen fientlig-
het till regeringen, med orubliggt beslut att icke
nedlägga vapnen förr än fäderneslandets frihet för
alltid är försäkrad. Denna junta, som har att mei-
dela er sådana vigtiga händelser, uppmanar er att
göra gemensam sak med hufvudstaden, att resa er
såsom en enda man, och att förbereda er på mot-
stånd mot en makt, som börjar sin verksamhet ge-
nom att med drufhagel påtvinga folket sin despoti-
ska vilja. Men då denna junta önskar se er före-
nade i hufvudstadens rörelse, kan den ieke undgå att
uppmana er till den största moderation och att un-
dertrycka alla öfverdrifter, som skulle kunna skada
def heliga sak vi försvara. Den minsta oordning
skulle gagna våra fiender, som skulle glädja sig åt
att se oss försänkta i anarki, för att emottaga deras
despotism.: Förening och motstånd mot grefve Lu-
cenas minister, och vi skola sålunda rädda friheten
från de faror som hota henne.
Antonio Falcon, ordförande, Palo, vice ordförande,
Garriga, Marin, Cano Manuel, Schmid, Conde, Gir-
nens, Borao.
Med anledning af denna proklamation ytt-
rar den korrespondent vi citera:
Motståndet är sålunda organiseradt i Saragossa.
Om cortes sammanträda i vår stad, hvilken nu blif-
vit högqvarteret för alla dem, som ej vilja under-
kasta sig den regim ODonnel förbereder åt Spanien,
skall följden deraf för den nya ministeren åtminsto-
ne blifva att den skall finna sig mycket försvagad.
Gör den motstånd, har den att bereda sig på in-
bördes krig.
Ännu under den 17 skrifver också en kor-
respondent från Madrid:
Ställningen i Saragossa oroar regeringen; man vet
att ett stort antal personer begifvit sig dit i ända-
mål att lifva motståndet mot den nya ministeren.
Det anses icke omöjligt att man kan få se en del
af det natiolgarde och de träpper, som äro fästa-
de vid Esparteros namn, tåga mot Madrid. Man
säger, att generalerne Falcon och Gurrea äfvensom
de härstädes gomprometterade generalerne skulle stäl-
la sig i spetsen för kabinettets motståndare. Om så
förhåller sis, har jag anledning tro regeringen skall
draga ut att möta dem.
Från Valencia ha vi ingenting erfarit. I Sevilla
bar en uppresning egt rum, hvilken inom få timmar
blifvit undertryckt, men på ett förfärligt sätt. Så
snart jag erfar de närmare detaljerna skall jag med-
dela er dem; hvad jag i dag kunde berätta skulle
kanske icke vara alldeles tillförlitligt.
Ett meddelande i franska Monitören för
den 22 påstär emellertid att resningen i Sa-
ragossa då var nära sitt slut, eller såsom det
heter, konflikten på väg att biläggas. Dere-
mot omförmäler samma depesch, att en pro-
nuneiamento blifvit försökt i Santander.
I Barcelona blefvo, säger Monitören, de
den 18 och 19 uppförda barrikaderna genast
stormade af trupperna, som öfverallt behöllo
segern. I en telegrafdepesch till Presse Belge
yttras likväl: Trots nationalgardets upplös-
ning råder ännu mycken jäsning i Barcelona.n
Förutom ofvanstående skildringar af stri-
derna, som vi himtat ur Independance Belge,
finda vi slutligen i samma blad äfven ett bref
af den 16 dennes, hvilket meddelar en sam-
manfattad redogörelse för de trenne nästföre-
gående dagarnes händelser, regeringens och
cortes ömsesidiga hållning, m. m., hvarföre
vi anse oss böra här införa detta bref, som
är af följande lydelse:
Mitt bref af den 13 har blott gifvit er ett ganska
blekt utkast af de händelser, för hvilka Madrid nyss
varit skådeplatsen. Hvilken penna skulle kunna upp-
dråga en tafla öfver de fasansfulla uppträden, som
utbredt sorg i Spaniens hufvudstad, och medfört
olyckor, dem långa år af fred ej skola komma att
glömma!
Mina senaste underrättelser gingo ända till slutet
af den ministerkonselj, som hölls den 13 på efter-
middagen. Jag lät er ana ett uppskof i drottnin-
gens sista beslut. Den kris, hvilken var väntad och
framkallad af kamarillan och polacos, som begagna
grefve Lucena såsom ett blindt verktyg, hade kom-
mit till mognad, målet var uppnådt; man hoppades
kunna qväfva 1854 års revolution, bringa konstitutio-
noen till dess enklaste uttryek, eller, rättare sagdt,
låta den bli en död bokstaf; men försigtighetsmått
voro härvid af vöden. Man kunde ej för hastigt af-
vaga masken. Trupper voro förlagda några mil från
Mådrid; det fordrades minst en half dag och en
nätt att få in dessa till staden och bereda dem nö-
dig hvila aftonen före den strid man föresåg.
På morgonen den 14, efter 24 timmars ängslig