(Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 21 Juli 1856. Ryssland har åter utfört en mästerkupp i giftermålsväg. Storfursten Mikael, kejsarens broder, har blifvit förlofvad med prinsessan Cecilia af Baden, yngsta systern till regenten. Man säger, att förlofningen skett, eller åtminstone löftet om hennes hand blifvit gifvet utan den liberalt sinnade .regentens vetskap, men att han naturligtvis efteråt måste gifva sitt bifall. Enkekejsarinnan skall hafva ledt saken från Wildbad i Wirtemberg, der hon. som bekant är, för närvarande sköter sina krämpor. Ryska diplomatien, äfven den qvinliga, bar sålunda hvarken rast eller ro, icke ens när den dödssjuk reser till badet. Men den badisk-ryska förlofningen har den största betydelse, om man erinrar sig, huru Preussen är på punkten att besvågra sig å ena sidan med England och å den andra med Baden. Nästa höst förmäler sig, såsom bekant är, regenten af Baden med prinsessan Louise, dotter till prinsen af Preussen, och om ett.år skall den senares son, prins Fredrik Wilhelm, hemföra drottning Victorias äldsta dotter. Dessa allianser synas för det engelska inflytandet öppna goda utsigter i södra och norra Tyskland. Ryssland har märkt det med afund och bekymmer. Det har nu inskjutit en kil och försöker att med ett nytt äktenskapskontrakt bjuda Englands diplomati spetsen. Hvad storfurstinnan Olga betyder i Wärtemberg, vet hvar och en. Det är för öfrigt en tradition hos. det ryska hofvet, att genom giftermål i Tyskland allt mer och mer förryska våra hof. Dessa räkna det naturligtvis i de flesta fall såsom en stor ära. En annan framgång består deri, att prins Fredrik Wilhelm, som är förlofvad med prinsessan af England, åtföljer sin faster, enkekejsarinnan, till kröningen i Moskwa. Man skall icke försumma något för att acklimatisera (som man i Petersburg helst yttrar sig) den blifvande preussiske tronföljaren. Men den allmänna uppmärksamheten är nu vida mindre sysselsatt med den fara, som alltjemt hotar Europa genom Rysslands konster, än med den enorma fart spekulationen tagit i det eljest så betänksamma Tyskland. De lagrar, eredit mobilier i Paris förvärfvat, hafva uppväckt de tyska ba: kirerna. Kreditinrättningar och i storartad skala i:öretagna bygnadsföretag uppväxa som svampar ur Jorden.I Berlin hafva två sådana instituter nyligen inrättats, det ena Berlins Handelssällskap. det andra Berlins Bankförening, båda med ett grundkapital af 15 millioner thaler, men som åtminstone för det ena sällskapet kan ökas till 30 millioner. -Anteckningarne skedde genast med en otrolig ifver, för -handelssällskapet till ett sammanlagdt belopp -af 115,731,400 thaler, hvarpå -repartition har skett så, att på hvar 23:dje antecknad aktie blott en kan erhållas. Dessa inrättningar blifva naturligtvis på det mest olika sätt bedömda. Somliga: välsigna dem såsom en mobilisering af kapitalet. De se för det industriella ståndet, som använder alla medel af en öfverlägsen bildningsoch kapitalstyrka, alla den menskliga intelligensens krafter, alla den menskliga naturens ädla passionen, dess dagars arbete och dess nätters vila i detta tidsandans verk af organisation och utbredning af de stora affärerna, — med ett ord, de se en gyllene tid dagas för de stora affärsmännen äfven i Tyskland. Andra förbanna svindeln på börsen och s8e i så stora kapitalers sammanströmning intet annat än de förstå sfiftarnes agiotage, hvilka, utan hvarjz verkligt tillskott, utan hvarje personlig fara, vilja sticka vinsten af de på marknaden kastade aktierna i sina fickor, och dessutom kunnä såsom okända delegare hvarje ögonblick draga sig tillbaka. Striden på berlinerbörsen var tämligen häftig. Dertill kom det af den fordne finansministern Hansemann för flere år sedan grundlagda diskontsällskapet, som skall komma i