svar kaliber, och de voro oss Ull stor nytta, emedan
största delen af de stupade rebellerna fallit just för
dem. Flere gånger erforo vi, så väl genom utsända
spioner som genom våra fångar, att så snart rebel- ll.
lerna företogo sig att ansätta staden för hårdt, fingo l.
de se ett rödaktigt sken öfver densamma och en ryt-
tare, som oupphörligt svängde sin sabel. Hästen var
af jättestorlek, och personerne i sviten, som omgaf :
det hemlighetsfulla väsendet, voro vida öfver mensk-
lig längd, så att redan deras blotta anblick räckte
till att injaga skräck hos rebellerna och tvinga dem
att vika.
— John lImrays Afståndsmätare. Detta in-
strument, patenteradt för uppfinnaren den 5 Febru-
ari förlidet år, kan väl ieke beskrifvas fullständigt
utan ritning, men bör åtminstone omnämnas, der-
före att det, om vi ej misstaga oss mycket, är de:
mest lyckade bland de många försök, som tid ef-
ter annan gjorts till lösning af det dermed åsyf-
tade problem, nemligen mätning af afstånd ifrån en
enda station. Ingeniörer, sjöfarande och instrument-
makare, som ega kännedom om beskaffenheter
af skeppsoktanter, kunna likväl äfven utan ritning
göra sig en föreställning om Imrays afståndsmätare
när vi tillägga att den beror på samma id som dc
nyssnämda vinkelinstrumenterna. Äfven vid bruke:
af denne sker syftningen med tillbjelp af ett pa:
små speglar; men åe sitta här på ett slags tumstoek.
eller en kort staf som är försedd med skala. Der
ene spegeln är, med 43 lutning emot stafvens nor-
mallinea, orubbligt fästad vid stafvens ena ånda:
den andre sitter på en med nonius försedd hylsa
som kan skjutas fram och tillbaka på stafven, och
är på denna hykå fästad med mer än 45? lutning
emot stafvens normallinea, och med framsidan vänd
i den förre, så att den kan kasta en bild derpå
Vinkelrätt emot stafren syftar man, öfver kanten a:
den fasta spegeln, på det föremål, hvars afstånc
skall mätas, oeh skjuter tillika den rörliga spegel.
fram och åter, tills bilden af samma föremål visa
sig i den fasta spegeln; bredvid det omedelbart öf
ver kanten sedda föremålet; när detta inträffar ä
mätningen gjord, oeh afståndet angifves af skalar
och nonien, utan behof af räkning. Lika litet som
siöoktanten, förutsätter detta instrument några vat
tenpass eller fasta stöd; det kan begagnas till häst
i vaga och ombord; blott grunden hvarpå man be-
ier sig är så pass stadig, att man hinner jemk:
mans de begge synbilderna för ett enda ögon
Till afligsnare föremåls förtydligande med-
jer en liten tub, som kan skrufvas fast framfö:
den fasta spegeln.
Instrumentet justeras efter kända afstånd, och kar
ita huru stora afstånd som belst, med vilkor blot:
ns Mängd rymmer måtten för deras tydliga be-
ays Distance Measurera är troligen redan at
34 hos alla Londons instrumenthandlare, och tyck:
e kunna vara särdeles dyr, då den är så enke
dess populära bruk bör göra den afsattlig i ator:
s a
- petenfräckare. Bland den massa a
excentriska uppfinningar, som på senaste tiden fram-
stätt i Förenta Staterna, uppehålla sig de amerikan-
ska bladen f. ligast vid en väckaresäng, som skal;
uppfylla sin bestimmelse vida fullkomligare än våra
brukliga väckareur. Man kan icke undra på att der
så stor uppmärksamhet, alldenstund yankeerns
mer än andra nationer lägga vigt på sanningen ai
det gamla ordspråket Tid är penningar. Nämdt
säng skall vara försedd med en mycket sinnrik och
P x mekanism, som på önskad tid åstadkomme:
en i öronen ande musik; och när vederbörande
icke häraf s eller kan beqväma sig till ait rörs
på sin sömniga lekamen, har sängen den artigheter
att ännu en gång gifva en vänskaplig påminnelse at
liknande art, dock med den skilnad att det stycke.
som nu uppspelas, är ännu mer genomträngande är I
det första — Är det en oförbätterlig sjusofvare, son.
endast sträcker på sig i sängen och hånfullt förak
tar äfven denna andra varning, då griper sängen til:
e a medlet, och som icke längre tillåter någo:
d. En mystisk fjäder sättes i rörelse, säng-
bottnen lyftes våldsamt uppåt, och sjusofvaren ka-
stas som en vante ned på golfvet. Den sista ma-
növern skulle tyckas vara förbunden med någon fara
men uppfinnaren försäkrar i de bestämdaste uttryck
att någon olyckshändelse ieke kan ega rum, hvar-
jemte han tillägger att ensamt fruktan för luftfär-
den verkar i den grad stimulerande på nerverna, at
de fleste redan vid den andra konserten skola fara
upp ur sängen. Efter hans mening, kan således en-
dast sällan det sista, gigantiska medlet komma i
fråga; emellertid får det doek på intet vis fattas
så vida sängen skall göra fullt skäl för sitt namn.
— MHotallfårger för hermarbetern. — Efter
i Vid horaets bearbetning underlåtes allt slag
g; förat efteråt anbringas färgerna, antingen
g nom arbetsstyckenas indoppning i färgspadet, elle:
dettas anbringning på dem med tillhjelp af penslar
Färgerna äro lösningen af nesannämde metallsalser
Gul bronsfärg fås med ehlorzink; grön med ehrom-
syrad sinkoxid; svart med chlorkoppar; brun med
chromsyrad kopparoxid; anbringas iodkalium på dess:
färger, så förvandlas de till röda. De färgade styc-
kena torkas vid 68 C.; i drag af varm sommarluf:
fs ingen konstgjord uppvärmning till torkningen
styckena terkat fullkomligt, gnidas de med et:
sifguld, som sammansättes på följande vis:
I en varm degel förenas under friskt luftdrag 1:
vigter teon och 5 vigter qvieksilfver till amalgam,
som lemnas att svalna, pulveriseras, siktas oeh saw-
manrifvas med 3 vigter svafvelblomma och 3 vigter
salmiakspulver; hela blandninger upphettas sedan i
en glaskolf i sandbad, så att qvieksilfret öfverdistil
lerar och kan åter uppfångas under vatten; det i
koifven återstående år musifgaldet.
— Om onödigketea af benmjöls särskilta
förberedande till gödningsmedel. Af Woöhler.
Genom försök har den bekante tyske kemisten kom-
mit till den slutsatsen, att de konstiga oeh kostsam-
ma förberedelser, som jordbrukare begynt vidtaga:
med sin benjordgödning, äro temliga öfverflödiga och
kunna ersättas genom en beredelse, som kostar
ingenting, eller på sin höjd en obetydlig arbetslön. I
Låter man, säger han, benmjöl, sådant det fås
från benmjölsqvarnarne, ligga i beröring med vatten.
någon tid, oeh frånsilar vattnet, så befinnes, vid ana- j,
lys af detta, en blandning af fosforsyrad kalk och:
fosforsyrad talk vara upplöst deri. Samma resultat
erhålles om vattnet vär förut, genom fortsatt -kok-
ning, befriad: ifrån all kolsyra. Låter man vatten
långsamt silas igenom benmjöl, under loppet af flera
månader, så röjer det genomsilade oupphörligt en
halt af nyssnämda fosforsyrade salter; och deras myc-
kenhet tycks tillväxa i mån som benmjölets orga-i:i
niska beståndsdelar småningom förruttna och göra
det genomsipprande vattnet grumligt och stinkande.
Dessa rön tyckas icke sakna praktiskt värde för landt- I:
hushållningen. emedan de ådagalägga att de fosfor-
yrade jordsalteraa kunna ur benmassan utdragas utan
mstig förberedning af denna, och i upplöst skick öf-
öras till jorden, måhända just i nödig mängd för
förrättniogar, hvartill de tjena; och att vid ben-
mjöls användning såsom gödningsmedel tilläfventyrs
den enkla förberedelsen är nog, att massan lägges i
hög sommartiden och hålles fuktig. i
Förbättrad Fosfortiliverkning. Då fosfor nu
mera är en mycket förbrukad vara, tro vi oss böra
fästa spekulanters uppmärksamhet på en nyligen ut-:
kommen skrift om ett förbättradt tillverkningssätt
deraf, genom hvilket man af 100 vigter färska ben
får 6 till 7 vigter fosfor och 10 till 20 vigter drag-!
lim; i stället för att man efter det gamla sättet
blott får 4 till 5 vigter fosfor. Författaren, nu lä-
rare vid polytechniska skolan i Dresden, har förut
varit aostäld som kemist i en fosforfabrik, och hans
skrift) är förordad af en aktad tysk vetenskapsman,
professor Stein.
Prralskt slatofålr grmmantreisning mod iern