hus. Valmännen utgöra kommunens valkor poration, som har att utnämna de äldste föl byarne; byfogdar, skatteuppbördsmän, inspek: torer för spanmälsmagasinerna, skogvaktare. samvetsdomare, staroster för eldsvådor 0. 5. v. samt slutligen 3 -kandidater för kretsengå embetsmänm Alla-dessa wal ske ige nom slutna. sedlar, bland de;kandidater, som utsetts bland valmännen i förhållande af 2 till 10:: Kretsens förenades -valkollegium väljer mären eller distriktföreståndaren, biträdena och domrarne, bland hvilkacsedan domänkammaren nämner en i hvarje särskilt embete. . De valda måste vara minst 25 år; afskedade soldater: äro ex ipso förklaråde kompetenta till dessa platser. ..-I Siberien välja kronbönderna alla år, genom valmän efter 1 för 100: Men platserna äro här färre. — i volorterna--eller -kretsarne väljas blott mären,: starosten och skrifvaren; i byarne de äldste och dessiatskis. I Siberien liksom i Kaukasien skicka bönderna icke heller några delegerade till!dormstolarne. Regeringen utnämner till dessa platser. :I-de vestra provinserna ske valen genöm byarnes eller socknarnes alla invånare gemensamt. Sålunda gifves det äfven i: kronoböndernas rättigheter mycken olikhet, allt efter lokala förhållanden. , Man kon föröfrigt icke förneka, att den nationella komnmåunalförfattningen på kronogodsen ingalundä förblifvit så oantastad som Alexander I önskade: Den blef till en början betydligt inskränkt genom militärkolonisyste-! met, som 1820 antogs rå Araktscheiefs råd och utvecklades af Nikolaus I. I dessa sol) datkolonier uppgick bondeförfattningen helt och hållet i den militäriskaj och kolonisternaj voro alldeles icke bundna vidtorfvan. Vi-! dare rubbades den gamla kommunalförfattnin-i gen genom den ukas; somrmeddelade äfven; kronobönderna rätten att:besitta den anvisade; jorden såsom ärftlig: besittning: Dermed bör-; jades olikheten ide enskiltes: egendom, skil naden mellan fattiga och rika bönder började: inom kommunerna visa sig. Denna förändring i det demokratiskt-kommunistiska kommunallifvet på krozogodsen-var så! mycket vigtigare, som det-kommunistiska elementet, der det hade bibehållit sig i sin nationella renhet, icke blott bestod i gemensam besittning af jorden, utan; härflytande härifrån, grep ännu vidare omkringsig.. Liksom byn var en.-gemensamhet, så framstälde äfven hvarje hus en bild af fullkomlig gemensamhet. Alla till ett hus hörande familjers vanligen 3 eller 4, utgöra en ekonomisk enhet, hafva en gemensam kassa, gemensamma måltider, gemensamt förvärf och en gemensam föreståndare, som leder alla husets angelägenheter, sörjer för döttrarnes utstyrsel och dylikt mera. andra :sidan kan lika litet förnekas att å kronogodsen. började, fastän mycket -småningom, bilda sig ett fritt bondestånd i mo-j dern mening: Detta faktum — och den om-j ständigheten, att med kronogodsens tilltagande äfven: detta system allt vidsträktare spridde sig — ökade mycket adelns motvilja och opposition mot regeringen, emedan den fruktade! att exemplet skulle smitta bönderna på -de enskilta -egendomarne-och reta dem till bittert kat. Emellertid fattades det icke heller godsegare, som rättade sig efter regeringens. föredöme och öfverlemnade. åt sina lifegna frihet och jord, dels af öfvertygelse dels af) fruktan. Antalet af på det sättet frigifna privatbönder steg intill 1837 (sedan början af rörelsen 1803) till 49,136, och intill år 1841 till ungefär 60,000. Föröfrigt var visserligen icke den nya och ökade farhågan ogrundad. Man: kunde icke neka, att-lifegna på privategendomarne, när de sågo de rättigheter och det välstånd, som kronobönderna i allmänhet åtnjöto, önskade att blifva kronobönders --De lifegna måste genom den betydliga skilnaden deras och kronoböndernas ställning slutligen komma till det medvetandet, att just de sjelfva, de politiskt fullkomligt oberättigade, företrädesvis vore underkastade alla bördor och förödmjukelser, mantalspenningar, militärtjenst ooh prygek! Jemte längtan efter ett fullkomligt återställande af den gamla nationella kommunalförfattningen, gjorde sig inom bondeståndet anspråket på återställande af den ursprungliga friheten och den ursprungliga besittningen allt mera gällande. (Fors.) H