hus. Valmännen utgöra kommunens valkor
poration, som har att utnämna de äldste föl
byarne; byfogdar, skatteuppbördsmän, inspek:
torer för spanmälsmagasinerna, skogvaktare.
samvetsdomare, staroster för eldsvådor 0. 5.
v. samt slutligen 3 -kandidater för kret-
sengå embetsmänm Alla-dessa wal ske ige
nom slutna. sedlar, bland de;kandidater, som
utsetts bland valmännen i förhållande af
2 till 10:: Kretsens förenades -valkolle-
gium väljer mären eller distriktföreståndaren,
biträdena och domrarne, bland hvilkacsedan
domänkammaren nämner en i hvarje särskilt
embete. . De valda måste vara minst 25 år;
afskedade soldater: äro ex ipso förklaråde kom-
petenta till dessa platser. ..--
I Siberien välja kronbönderna alla år, ge-
nom valmän efter 1 för 100: Men platserna
äro här färre. — i volorterna--eller -kret-
sarne väljas blott mären,: starosten och skrif-
varen; i byarne de äldste och dessiatskis. I
Siberien liksom i Kaukasien skicka bönderna
icke heller några delegerade till!dormstolarne.
Regeringen utnämner till dessa platser. :I-de
vestra provinserna ske valen genöm byarnes
eller socknarnes alla invånare gemensamt.
Sålunda gifves det äfven i: kronoböndernas
rättigheter mycken olikhet, allt efter lokala
förhållanden. ,
Man kon föröfrigt icke förneka, att den na-
tionella komnmåunalförfattningen på kronogod-
sen ingalundä förblifvit så oantastad som Alex-
ander I önskade: Den blef till en början be-
tydligt inskränkt genom militärkolonisyste-!
met, som 1820 antogs rå Araktscheiefs råd
och utvecklades af Nikolaus I. I dessa sol)
datkolonier uppgick bondeförfattningen helt
och hållet i den militäriskaj och kolonisternaj
voro alldeles icke bundna vidtorfvan. Vi-!
dare rubbades den gamla kommunalförfattnin-i
gen genom den ukas; somrmeddelade äfven;
kronobönderna rätten att:besitta den anvisade;
jorden såsom ärftlig: besittning: Dermed bör-;
jades olikheten ide enskiltes: egendom, skil
naden mellan fattiga och rika bönder började:
inom kommunerna visa sig. Denna förändring
i det demokratiskt-kommunistiska kommunal-
lifvet på krozogodsen-var så! mycket vigti-
gare, som det-kommunistiska elementet, der
det hade bibehållit sig i sin nationella ren-
het, icke blott bestod i gemensam besittning
af jorden, utan; härflytande härifrån, grep ännu
vidare omkringsig.. Liksom byn var en.-ge-
mensamhet, så framstälde äfven hvarje hus
en bild af fullkomlig gemensamhet. Alla till
ett hus hörande familjers vanligen 3 eller 4,
utgöra en ekonomisk enhet, hafva en gemen-
sam kassa, gemensamma måltider, gemensamt
förvärf och en gemensam föreståndare, som
leder alla husets angelägenheter, sörjer - för
döttrarnes utstyrsel och dylikt mera.
andra :sidan kan lika litet förnekas att
å kronogodsen. började, fastän - mycket -små-
ningom, bilda sig ett fritt bondestånd i mo-j
dern mening: Detta faktum — och den om-j
ständigheten, att med kronogodsens tilltagande
äfven: detta system allt vidsträktare spridde
sig — ökade mycket adelns motvilja och op-
position mot regeringen, emedan den fruktade!
att exemplet skulle smitta bönderna på -de
enskilta -egendomarne-och reta dem till bittert
kat. Emellertid fattades det icke heller gods-
egare, som rättade sig efter regeringens. före-
döme och öfverlemnade. åt sina lifegna fri-
het och jord, dels af öfvertygelse dels af)
fruktan. Antalet af på det sättet frigifna pri-
vatbönder steg intill 1837 (sedan början af rö-
relsen 1803) till 49,136, och intill år 1841 till
ungefär 60,000.
Föröfrigt var visserligen icke den nya och
ökade farhågan ogrundad. Man: kunde icke
neka, att-lifegna på privategendomarne, när
de sågo de rättigheter och det välstånd, som
kronobönderna i allmänhet åtnjöto, önskade
att blifva kronobönders --De lifegna måste ge-
nom den betydliga skilnaden deras och
kronoböndernas ställning slutligen komma
till det medvetandet, att just de sjelfva, de
politiskt fullkomligt oberättigade, företrädes-
vis vore underkastade alla bördor och föröd-
mjukelser, mantalspenningar, militärtjenst ooh
prygek! Jemte längtan efter ett fullkomligt
återställande af den gamla nationella kommu-
nalförfattningen, gjorde sig inom bondestån-
det anspråket på återställande af den ur-
sprungliga friheten och den ursprungliga be-
sittningen allt mera gällande. (Fors.)
H