ISTVUCKHOLM, den 21 Juli.
Medan vi vänta på offentliggörandet af
det reglemente, som på den nye finansmini-
sterns föredragning blifvit af regeringen fast-
stäldt för den numera oktro.jerade enskilta ban-
ken i Stockholm, hafva vi företagit oss att
kasta en granskande blick på ett och annat
af de bankreglementen, som af den afgångna
ministern ännu i afskedets stund utfärdades.
Vi hafva dervid gjort några anmärkningar, af
hvilka: en och annan äfven här må antecknas.
Friherre C. O. Palmstjerna lemnade uti de
rivatbankreglementen, hvilka den 16 Maj
ikasom i massa föredrog;os och sanktionera-
des, ända i sista stunden prof på sin benä-
genhet att inskränka och hämma den frihet,
som åt dylika bolag förut blifvit enligt gäl-
lande författningar tillerkänd, att sjelfva för-
foga öfver sådana bestämmelser uti sina bolags-
kontrakt, hvilka uti intet afseende inverka på
bankens soliditet eller förmåga att fullgöra
sina förbindelser. Meningen med konungens
stadfästelse å bankbolagsreglor kan väl ej vara
annan än den, att regeringen skall tillse, att
de sökandes bolagskontrakt är affattadt i öf-
verenstämmelse med gällande banklagstiftning.
Att ingå uti smärre detaljer vittnar om öfver-
drifven lust att regera och att ändra, ofta
utan att förbättra. Nödvändigheten till exem-
pel deraf, att samtlige enskilta eller filialban-
ker alltid skola till sina minsta detaljer
stöpas i en och samma form, kunna vi icke
,nse; men olägenheten deraf är solklar, enär
vid en sådan formstöpning ingen erfarenhet
kan vinnas om den eller den åsigtens större
eller mindre tillämplighet. Bankväsendets ut-
veckling hos oss blir sålunda beroende icke
så mycket af de enskilta bankbolagens bemö-
danden att inom laglighetens gränsor på det
bästa sättet betjena allmänna rörelsen, som
fastmera af beslut, uppsatta af personer, som
sakna kännedom om sjelfva ämnet för deras
tumningar, stundom till den grad att de till
och red försmå att använda de vanligaste och
mest oförtydbara tekniska termer i-en för den
sakkunnige begriplig mening.
E För att endast i förbigående anföra ett ex-
empel i detta afseende, vilja vi erinra, huru-
som uti reglementet för filialbanken i Kristi-
anstad — ett ibland dem; :som stadfästades
den 16 sistl. Maj — genom ändring. uti det
af de oktrojsökande. gjorda förslaget det me-
ningslösa stadgande blifvit infördt, att ban-
ken diskonterar: väror, aktier och wffekters
Med diskonto förstås allmänneligen, såsom be-
kant är, det afdrag som penningeegaren be-
tingar sig för att lemna kontanta penningar
för en först efter någon tid till betalning
förfallande vexel. Men hvad vill en dylik term
säga, då fråga är om ett parti kaffe eller soc-
ker, eller t. ex. om en hundradedel i ett bom-
ullsspinneri eller dylikt, hvarå aktie är ut-
färdad ?
;Derom att hvarje bank bör hafva sin re-
seryfond äro alla ense, äfvensom att den bör
bildas genom afsättning af årliga vinsten. Men
ingen bank bör belasta sig med ett dödt ka-
pital, eller befatta sig med hvad man kallar
stiende lån. Ändamålet med reservfond är
att förhindra g undfondens minskning, i hän-
delse något år skulle i stället för vinst gifva
förlust. Nu är alldeles klart, att hvarje bo-
lagets tillgång utöfver grundfonden är lika
god för sagde ändamål, antingen den be-
står uti en bankens å särskilt konto bok-
förd fordran eller öfverskott, eller uti in-
tecknade skuldebref på 6: månaders upp-
sägning. I förra fallet öka reservfondens
medel bankens rörelsekapital, men i senare
händelsen blir banken belastad med ett dödt
kapital så till vida, att hvarje fastläst kapital
är en börda för en bank, hvars ändamål är
att befordra penningecirkulationen och affärs-
verksamheten.
Nu lyder den nya lagstiftningen i detta ämne,
alldeles som den gamla och i strid med hvad
som blifvit begärdt, sålunda:
Mom. 1. Af bankens behållna årliga vinst skola
minst 5 procent afsättas för bildande af en reserv-
fond till grundfondens förstärkning i händelse af in-
träffande förluster, och hvilken reservfond efter di-
rektionens bepröfvande antingen må till uppköp af
säkre räntebärande papper användas, eller ock emot
fullgod inteckningssäkerhet utlånas.,
Mom. 2. Denna reservfond tillhörige valutor skola
af bankdirektionen behörigen förvaras och kunna vid
förefallande behof begagnas såsom säkerhet för till-
fälliga lån, efter hvilkas liqviderande samma valutor
kter till reservfonden ingå.s
Sedan banken sålunda uti mom. 1 blif-
vit beröfvad den del af sitt rörelsekapital, som
banken sjelf förvärfvat, så förekommer i mom.
2 det mest anspråkslösa föreställningssätt, att
sankens förefallande behof af penningar eller
ft hvad man kallar kassaförstärkning skall
as genom att banken då söker att belåna
oservfoudens valutor. Oberäknadt ringheten
f reservfondens hela belopp, hvilket i de fle-
ta fall ej torde förslå till en dylik åtgärd,
igger det i sakens natur, att det är för sent
ör en bank att begifva sig ut såsom lånesö-
tande, då dem beböfver ti Mälligtvis pennin-
jar, enär utvägen att genast erhålla sådana
yvilkorligen måste vara förut beredd genom
örbindelser med andra banker eller bankirer,
os hvilka man betingat sig kreditiv:
Genom en sådan lagstiftning tvingas emel-
ertid bankdirektionerne att, sedan de förvand-
at det reserverade beloppet till intecknade
skuldsedlar, genast pantsätta dessa valutor för
tt åter få bankens alla tillgångar i rörelsen,
ler de lika väl utgöra en grundfondens för-
stärkning, som om de vore skrinlagda. -
Men om denna utväg icke vidtages, inträffar
ågor, som lagstiftaren icke tänkt Big, och
let Pr att bankbolagen hädanefter icke till re-