STVURRULA, den 15 sik
Hufvudstad och Universitet ().
Universitetets förläggande i hufvudstaden,
säger man, skulle oundvikligen hafva ett men-
ligt inflytande på de studerandes seder, och,
om man derjemte ofta hör tilläggas, stö-
rande inverka på deras studier. Dessa på-
ståenden och inkast äro ej mindre vigtiga än
den punkt, vi uti det föregående skärskådat,
och det vore lättsinnigt att icke egna dem
tillbörlig. uppmärksamhet.
I striden med en motståndare gifves det
tvenne sätt att gå till väga. Antingen går
man honom anfallsvis raskt på lifvet, så att
man afväpnar eller nedergör honom; eller
visar man genom ett säkert och uthålligt
sjelfförsvar, att hans angrepp är fruktlöst.
Båda sätten kunna föra till seger. Det senare
måste vi emellertid här välja, emedan det är
å båda sidor omöjligt att med diplomatisk
noggrannhet bestämma vinsten och förlusten
för de studerande i sedligt hänseende af uni-
versitetets befintlighet på det ena eller det
andra stället. Men man kan komma till en
till visshet gränsande sannolikhet, att de stu-
derande genom sin vistelse vid ett universitet
i hufvudstaden åtminstone ingenting skulle
vid utbytet förlora i moraliskt hänseende.
Den skräck, med hvilken man i detta fall
tänker på hufvudstaden, är synbarligen en
gammal provinsiell fördom, för längre tillba-
ka lättare att förklara och att ursäkta än i
våra dagar. Man läser uti landsorten i de
allmänna bladen med förkärlek berättelser om
mer eller mindre bizarra eller elakartade till-
dragelser och handlingar i hufvudstaden, i
synnerhet bland rättegångs- och polissaker,
och af sådant gör man allmänna, hela huf-
vudstadslifvet gällande slutsatser, ehuru en-
staka företeelserna än må hafva vwarit. Lätt-
färdiga resande, som af böjelse eller nyfiken-
het söka äfventyret och de lägre njutningar-
garne. samt. de samqväm, i hvilka ingen ger-
na numera vågar inlåta sig, utan att kunna
trygga sig vid hoppet att vara okänd på stäl-
let, hemkomma med berättelser om förhållan-
den och tilldragelser, som i de flesta fall äro
sjelfva stockholmsboerna obekanta och äfven
förblifva det. Man besinnar icke, att Stock-
holm är en stor stad och måste såsom sådan
väl inom sig ega mera både af ondt och godt
än någon annan ort inom fäderneslandet, men
att det är i hufvudstaden.såsom på andra stäl-
len, att sedlighet och osedlighet slagit sig
ner inom samma område, såsom naboer i lo-
kalt hänseende, under det att likväl båda,
alldeles såsom på andra ställen, hafva sina
skilda andeliga sferer, och upplysningen, bild-
ningen, vettet ej gerna söka den sämre sferen.
Tiden är ond, säger man, och der är det
utan tvifvel och förblir det alltid, när den
jemföres med en ideelt tänkt moralisk verld;
men att sederna på det hela med den sti-
gande bildningen så småningom förbättras,
et märkes redan inom en generation. Sär-
skilt röjer sig detta förhållande bland den
studerande ungdomen. Den råhet, som ännu
för ett halft århundrade sedan var rådande,
hvilken tid man till och med kunde beteckna
med namn af öl- och påkålder, då de stude-
rande sinsemellan och med ungdomen af
näringsklassen förde vandaliska strider, har
alldeles försvunnit, och sjelfva dess minne är
snart utplånadt, hvilket man kunnat vänta;
men tidsförändringen har icke inskränkt sig
till detta. Den öfvermodiga och borneradel
föreställningen, att de studerande skulle ut-
göra en plantskola och en rekrytkår för ett
slags bättre stat i staten, har alldeles upp-
hört. Ett klarare begrepp har medfört ett
ädlare tänkesätt, och sederna äro icke blott
förfinade, utan, om man dömer lugnt och
opartiskt, äfven förbättrade. Fliten i studier
synes i allmänhet förtjena lofotd och vara i
tilltagande ; omtankan, ifvern att komma till
studiernas mål är så märkbar, att den till och
med gifvit anledning till den klagan, att ung-
domen alltför klokt beräknar framgången i
en examen, på hvilken den nog uteslutande
riktar sina studier, utan afsigtsfritt vetenskap-
ligt intressen. De senare årens i Upsala ut-
gifna rektorsprogrammer, hvilkas intyg öfver
den studerande ungdomen, så vidt kändt är,
icke stå i strid med opinionen på stället,
gifva tillkänna, att den i seder och studier i
allmänhet iakttagit ett värdigt och hedrande
uppförande; och antalet af dem bland den-
samma, som icke kunna hänföras till samma
kategori, utgör en minoritet, som säkert skall
alltraera krympa tillsammans.
Men oaktadt denna glädjande tidsförändring,
som innebär en verklig förbättring, hafva vi
dock visserligen ännu till en del de garala van-
liga frestelserna qvar, och med dem förvillelserna
och lasterna; och så vida den ena orten genom
sitt lokalförhållande är för ungdomens sed-
ighet, så att säga, sundare än en annan, och
mindre inledande i frestelser, då bör derpål-e
wvilkorligen göras afseende vid valet af plat-
en för ett högsta undervisningsverk. Det
nda, hvartill ungdomen lättast hemfaller, är
lyrkan för de lägsta uppenbarelserna af de
venne beryktade hedniska gudomligheterna,
Venus Vulgivaga och Bacchus Liber. Vi
afva härmed påpekat ungdomens tvenne,
nest vanliga förvillelser (vi vilja ej tillägga
pelvurmen, ty detna utgör egentligen den
nognare ålderns lyte, som hos ungdo-
nen endast förekommer mera undantags-
is). Hvad den förra förvillelsen angår, så
å vi hoppas, att religionen och en stigande
sultur skall så småningom klara insigten der-
m, huru mycket ondt och samhällsförderfligt
let ligger i den moraliska slapphet, som blun-
I GA TA irsg fån or så
In je —- AA MS AA Kr - LR I MA MR -- — Fn fn KA BR MR a TASEEEEEEEEEENES EEE
a