mm Bior Alle ved Mödet i Dalen, her, hvor et-Vaärliv blandt Arnerne greer! Tager vort Hasndslag, og löfter Pokalen medens vor Festtanke finder sit Ord: Taagerne svinde! Lyskilder ritde rigt gjennem Växten paa Sletta og Fjeld! Ja, som en Daab over Tue og Tinde strömme det lutrende, kvagende Vield! J.8. Welheben. När-middagen-varslätad;sågos ekipager genomkorsa staden i alla rikthingar för-att till glada samqväm i och -witom staden föra naturforskarne, som Helt visst på denna af det herrligaste väder gynnade-afton. funno att lika skön Kristiania är i sina fömgifningar, lika storartade bergen hänga öfver de breda djupa dalarne -ochspegla sig i den vida viken;lika beundransvärd är:den-anda-af: bfoderlig gästvänlighet-som uppenbarar-s:g hos den norska hufvudstadens invånare. Söndagsmorgonen var en utflygt på jernbanan beramad till Eidervold samt öfver Wormen och! Mjösen till det ursina gamla ruiner nu uppbyggda Hammar. H. K. H. vicekonungen deltog i denna utflygt, och kl. 6 satte sig bantåget i rörelse, under ett sakta duggregn. Vid Eidsvold väntade en ångbåt och vid ankomsten dit intogs dejeuner under den allra lifligaste munterhet, trots det allt stridare fallande regnet. Först när de resandes anleten tycktes antaga ett mera belåtet utseende i sammma mån som morgonförfriskningen intag ts, tycktes ock himlen lätta, och en skönare färd än under de höga Skrefjellarne, som omkransa den sköna Mjösen, kan näpa tänkas. Vid framkomsten kl. 1 till ammar möttogöos :vieekonungen och naturforskarne af enstor fölkmängd, som högtidsklädd samlat sig på den nya blomsterströdda bron, och en sammansättning af flera sångföreningar helsade dem med åtskilliga väl utförda sånger. Äfven här -tillgodonjöto naturforskarne en på stadens hotell arrangerad dråplig anrättning. Skålar proponerades der först af prof. Faye, som e.:inrade om det betydelsefulla deri att här hvarest påfveväldet förr hade ett af sina starkaste bålverk i Norge, här der svenskarhe uppbränt det herrliga Hammar, här stå nu danska, svenska och norska naturforskare i broderlig, fast förening att verka för uj plysningens sak, och i-spetsen för dem står H. K. H. kronprinsen, Norges vicekonung, för att liksom bekräfta detta nyare tidens förbund. Etatsrådet Forchhammer utbragte derpå ett lefve för Hans Kongl. Höghet som af honom besvarades med uttrycken af hans glädje att här te församlade representanter af HBordens vetenskap, liknande detta klöfverblad, som, fästadt på en stjelk, i trenne sjelfständiga orförled hvilkas yta från himlen upphemtar en dagg, som heter välsignelse, och fäster i den moderliga jorden med den gemensamma rot som alltid skall heta vänskap. Derefter företogs en vandring till den ej långt från den nybygda staden liggande klosterruinen, med dess ännu qvarstående pelarrader, och hvarifrån den herrligaste utsigt öppnade sig öfver fjellen i fjerran, de mera nära liggande odlingarne, vikarne, öarne och den stora vattenspegeln. Ett mildt O sanctissima uppstämdes här af sångarkören, och under uttryck af tack för Hammar och ett lefve för dess fortgående blomstring, skedde embarkeringen å ångfartyget under vederbörlig sång, hurrarop och väldiga saluter från improviserade strandbatterier. Aterfärden gynnades i början af godt väder, som dock snart återtog sin olustiga regnkarakter och. slutiigen. förvandlades. till stark nederbörd. Kl. vid pass 12 hade bantåget åter nått Kristiania. ers RT