BLANDADE ÄMNEN.
Högröd färgning på! elfenben ech annat
ben. (Ur Böttgers Polyt. Notizblatt). I en
pörslinsmortel- sammanrifvas 30 gran äkta karmosin
med 3 drakmer kristaälliseradt natron, och blandnin-
gen slås i en kokskål af porslin eller glas jemte 6
uns destilleradt vatten, och upphettas till kokvärme.
När lösningen börjar sjuda, tillslås småningom så
mycket ättiksyra att all kolsyra ur natronet utjagas
och blandningen får en något syrlik smak af rådande
ättiksyra, Färgspadet är härmed i ordning. -
Benstyekena (t. ex. nålhus, sehaekspel, biljardkulör,
0. d.) måste före färgningen betas. Detta -sker först
i utspädt skedvatten, 20 minuter och, efter noggran
afsköljning i kallt vatten, 15 minuter i. en ytterst
utspädd och möjligast syrefri tennsaltlösning.
De betade styekena läggas i färgspadet och kokas
tills den önskade fårgskiftningen erhållits. Man kan
i viss mån förändra denna efteråt, om det färgade in-
lägges några minuter i en kall, högst utspädd lös-
ning af vinsyra.
— Evkolt sålt att erhålla finslifrer ur kop-
parhaltigt. Metallblandningen löses i salpe-
tersyra ; lösningen afdunstas till torrhet; det intor-
kade upplöses i destilleradt vatten, uppvärmes nära
kokhetta, men ieke till kokning, och begge metall-
oxiderna utfällas med en lösning af kolsyradt natron
(sodakristaller) i form af kolsyrade metalloxider.
Fällningen löses i distilleradt vatten, lösningen upp-
hettas och får i detta skick en tillsats af drufsocker-
lösning, hvilken utfaller kopparn i form af oxiduloeh
silfret i form af metall. Ehuru fällningon- visar sig
genast vid drufsockertillsatsen, måste kokningen fori-
sättas, under påspädning af mera vatten, tills alltsilf-
ret utfälts. Den blandade fällningen silas oeh- be-
handlas, åtnu fuktig och varm, med kolsyrad ammo-
niak, som upplöser kopparn och lemnar silfret qvar,
fullkomligen renat. Behandlingen med amoniak för-
nyas så länge lösningen ånnu vid tillsatsen af ny
ammoniak röjer koppar genom blå färg. I allmän-
het åtgår 19 minuters tid till behandlingen med am-
moniak.
— Pressade mönster på tyger, medelst ånga,
af J. Vigereue, i Reims. ill mönster användas ge-
nombrutna eller gauffrerade metallplåtar, eller dylika
af presspapp, men som äro mindre varaktiga: Vi
dare fordras en grund gjutjernlåda med ett tjockt lock
af koppar, som har fina silhål öfverallt. På locket
utbredes tyget som skall erhålla mönstret, derofvan-
på mönsterblecket eller mönsterpappet, vidare ett
stycke hvitt sugpapjer och ett mångdubbelt stycke
klide, samt öfverst ett trälock. Hela lagret sam-
manpressas starkt med skrufpress eller hydraulisk
press, hvarefter vattenånga inledes i lådan. Denna
intränger i tyget, genomtränger det och utsväller det
öfverallt der mönstret, hål eller fördjupningar så
medgifva. När ångan fått verka några minuter,
afstänges den, och trycket förstärkes. Efter en tid,
hvars afpassande inhämtas genom försök, lossas pres-
sen och varan uttages.
Dessa mönster äro så varaktiga, att tyget kan ef-
teråt färgas och kalandreras, utan att mönstret ut-
plånas dervid.