ieisetem, på detim sätt använd, bar deck
allmänhet funnits vara fögå gagnande, såsom. allt
för svag att åstadkomma någon tillräckligt genom
gripande interkan,. vare sig-på blodomloppet, trans
pirationen eller sekretionerna.
b) I form af gristors uttagande då; sedan hudrod
nad och en stegrad känslighet blifvit framkallade
den vanligen verkat som ett mildt retande och för.
delande medel.
Då dessa gnistor blifvit ökade till en mycket hög
grad af styrka, för att kunna intränga till under hu-
den liggande muskelväfnad och nerver, har det vi-
sat sig att medlets verksamhet-sträckt sig vidare än
till det ställe, man velat ..bebardla, hvarföre galva-
nismen då blifvit föredragen framför friktions-elek-
trieiteten.
e) I form af elektriska slag, medelst förstärkning af
den leidenska flaskan; har elektriciteten blifvit be
gagnad, när den på detta vis bättre, än genom ström-
marne från en galvanisk apparat, kunnat besegra
den under huden varande väfnadens tjocklek, samt
frambringa tillräckligen starka muskelsammandrag-
ningar.
2:o Contaets-elektrieiteten eller galvanismen
har deremot mera blifvit använd, emedan den kun-
nat ledas och med säkerhet begränsas inom nästan
hvarje kroppsdel. Den har efter behag kunnat an-
vändas endast på huden, eller ock bär man, utan att
dervid orsaka något sår, kunnat genomtränga den-
samma och gvarbålla den elektriska kraften i de
muskler och nerver. den betäcker. Kraften har från
att vara helt svag kunnat ökas ända till frambrin-
gandet af de kraftigaste muskelkontraktioner, utan
att man dervid haft att befara de förut nämda olä-
genheter, hvilka ofta kontraindicera friktions-elek-
tricitetens användande, emedan den, för att vara
tillräckligt verksam, måste genom leidenska flaskan
förstärkas.
Galvanismen har varit begagnad antingen såsom oaf-
bruten, eller afbruten ström.
a) En från ett galvaniskt batteri. utgående oafbruten
ström har blifvit använd mera som ett kemiskt ver-
kande botetemedel, eller när man velat frambringa
en stark reaktion, liksom medelst kauterisation, moxa
eller till och med bränning med glödgadt jern.
På detta sätt använd, har - galvanismen visat sig
vara utmärkt gagnande vid fläckar på ögats horn-
hinna, stricturer, körtel- och, chroniska testikelsvull-
nader, samt chanere och elakartade sårnader.
b) I afbruten ström från en elektromagnetisk indue-
tonsapparat har galvanismen blifvit begagnad iamau-
rotiska amblyopier, döfhet, amenorrho, chorea S:ti
V:ti, förlamningar af kroppens svaghet och enerve-
ring, samt hufvudsakligast i de med lamhet förena-
de rheumatiska affektioner, hvilka härröra från ex-
sudatbildningar i huden, -cellväfnaden, periosteum och
musklerne:: Det har varit induktionselektriciteten,
som vid denna inrättning mest blifvit använd, eme-
dan den efter behag kunnat riktas mot huden, musk-
ler, nerver eller inre organer, utan att dervid andra
delar, än dem man velat behandla, blifvit angripne.
Den har länge och med mycken styrka kunnat
appliceras, under frambringande af de mest energiska
muskelsammandragningar, utan aft, såsom genom
galvanismen i oafbruten ström, desorganisera huden
eller medelst kraftens spridande till centralnerverna
åstadkomma någon så kallad reflexverkan. När man
velat elektrisera endast någon: yttre del. af kroppen,
hafva de båda exeitatorerne, fullkomligen torra och
FR en äfvenledes torr hud, blifvit placerade helt hära
varandra, hvarvid elektrieiteten under ett svagt gni-
strande löper mellan dessa och hudens yttre yta.
Har en torr och en fuktad excitator blifvit placerade
på huden, så erfares en känsla af lindrig retning i
hudytan, hvarunder på det ställe, der den torra ex-
sitatorn vidrör epidermis, elektriciteten utgår, se-
dan den -motsaita elektriciteten, med biträde af den
fuktade -excitatorn, genomträngt sjelfva huden. Fuk-
tas hoden och derjemte båda excitatorerne och appa-
ratens styrka afpassas efter behofvet, så genomtränga
de elektriska strömmarne huden, samt reta derunder
liggande delar och frambringa olika yttringar af
känsla och kontraktion, allt efter som man agerar
på muskler, nerver eller benytor.
På det elektricitetsmedlet, med en efter delarnes
elika känslighet afpassad styrka, bättre må kunna
användas, hafva båda de på huden helt nära hvar-
andra satte excitatorerne med ena handen blifvit
förda så; att man på samma tid med den andra
kunnat efter behof ut- och indraga det i spiralens
medelpunkt liggande veka jernet.
De elektriska strömmarne böra följa så tätt på
hvarandra som möjligt, på det att tillfället för musk-
lerna, att emellan hvarje kontraktion återfalla i sitt
gamla förslappningstillstånd, må förminskas. Ehuru-
väl kontraktionernas intensitet egentligen icke ökas
mera genom de tätt på hvarandra följande, än ge-
nom de:medlängre uppehåll skeende strömmarne,
så stegras dock. hudens: och- musklernes känslighet,
samt spänstigheten i muskelstyrkan vida mer genom
de förra än genom de senare.
Vid förlamningar härrörande från lidanden i hjär-
nan och ryggmärgen, hvilka, sedan sjukdomsorsa-
kerna blifvit haåfda, ändock qvarstå, måste likväl
dessa mycket tätt på hvarandra följande elektriska
stötar med urskilning och försigtighet användas, på
det att ej en härigenom alltför lifligt uppväckt all-
män känslighet må sprida sig till centralnerverna
och öka. den naturliga benägenheten tillrecidiv, som
efter en cerebralkongestion, ett slaganfall eller dy-
likt alltid förefinnes. Vid elektricerandet af rectum
har på detta ställe blifvit införd en, uti ett kaut-
schuksrör innesluten sond, som stått i förening med
den ena polen af en induktionsapparat, den andra
fuktade excitatorn har blifvit placerad i trakten af
anus. Som sjelfva rectum är för elektriciteten föga
känsligt, hvilket deremot dess yttre rand är i högsta
grad, ända till lätt inträdande tenesmer, får ej son-
dens hufvud skjutas ur det isolerande kautschuksrö-
ret, innan den passerat sphincter ani. Vid förlam-
ningar i blåsan införes på förut beskrifvet sätt exci-
tatorn i rectumsamt i: blåsan en böjd metallsond,
ända till hufvudet innesluten uti ett kautschuksrör,
som står i förbindelse med andra polen af eninduk-
tionsapparat. Sonden har härvid blifvit förd, antin-
gen på alla ställen af blåsans inre yta eller ock på
blåshalsen, allt efter som man velat stegra känslan
och kontratiliteten i sjelfva blåsan, eller endast i
blåshalsens muskelfibrer åstadkomma muskelkontrak-
tioner.
Vid envisa amenorrhoger hafva de elektriska ström-
marne blifvit ledda från korsbenet till lifmodertrak-
ten, och det med god verkan, när sjukdomen härrört
från lifmoderns och dess. kärls atoni och slapphet.
lektricitetsmedlet har på sätt redan omnämdt är
1 ed fördel blifvit användt på öfriga organer, allt ef-
er olika behof oeh förhållanden.
För frambringandet af muskelkontraktioner har
alltid den elektriska retningen blifvit bibragt i cen-
trifogal riktning, nemligen. sålunda, att man placerat
exeitatorerne några linier från hvarandra på den lö-
pande nerven, hvarvid den positiva polen varit pla-
cerad närmare hufvudnerven och den negativa längre
deorifrån.. Genom ett motsatt behandlingssätt upp-
väckas endast oregelbundna sammandragningar i
muskler, hvilka erhålla sina nervtrådar från de öfver
applikationsstället liggande nerverna. Muskelkontrak-
tionerna stå i det senare fallet ej i förhållande till