28,825 och af norrmän 44 fartyg om 7,954 k. 1,
större delen i iverpool bland de i Englands nord-
amerikanska besittningar byggda och till trävaru-
hkandel ämnade fartyg. Men utom dessa af mindre
dyrbara träslag förfärdigade och derföre billiga far-
tyg, öfvergingo flera ganska kostbara sådane från
engelska till svenska och norska rederier. Dessa
transaktioner fortsättas ganska lifligt innevarande år
och understödjas af svenska och norska auktoriteters
förfoganden, hvarigenom tillfälle beredes rederierna
att direkte från inköpsorten sätta sina nyförvärfvade
skepp i inkomstbringande verksamhet. — I ett eir-
kulär från hr Curry comp. i Liverpool uppgifves
att man detta år väntar ytterligare från nordameri-
kanska besittningarne 50 stora fartyg, att skepps-
byggeriet i England ieke lidit det ringaste af 1851
års parlamentsakt (som tillät naturalisation af främ-
mande fartyg), att hvarken nordamerikanska eller
tyska fartyg kunnat leranas-till samma priser som
de engelska, oeh att Skandinaviens köpmän blifvit
Englands goda kuader, emedan de der kunna få far-
tyg billigare än annorstädes. Mest lättsålda äro far-
tyg om 7—900 tons (pris 16—22 pr ton okopp
rade), emedan fartyg om 1,400—2,000 tons sällan
hålla vål tillhopa under lastens tryckning.
Frakterne år 1853 hölle sig ganska stadiga, ehuru
till följd af minskad import ansenligt längre än de
två föregående åren, med undantag af de för krigs-
skådeplatsen afslutade, men hvilka till följd af bri-
stande returladningar blefvo långt ifrån så lönande
som annars skulle varit förhållandet. Det var egent-
ligen ångfartygen som härpå förtjente. Deremot hade
de ryska hamnarnes tillstundande till följd, att pro-
duktionen af ris eeh oljefrön på Ostindiens bördigz
slätter betydligt tilltagit för export till England,
hvilket förorsakade större tillgång på hemfrakter
från Ostindien.
För att ådagaligga den minskade importen å:
1855, upptager berättelsen två tabeller, hvilka visa
att importen år 1853 sysselsatte 35,303 fartyg om
7,797,550 tons eeh år 1854 82,528 fartyg om 7,899,742
tons, men 1855 endast 23,265 fartyg om 7,017,688
tons, hvaremot experten år 1853 bedrefs med 34,517
fartvg om 7,583,611 tons, år 1854 med 35,647 far-
tyg om 7,870,536 tons och år 1855 med 37,038 far-
tyg om 8,352,577 toms.
I förra årets berättelse uppgafs, att två svenske
och två nerska fartyg blifvit uppbringade af krys-
saro för förment blokadbrott, samt af amiralitetsrät-
ten prisdömda eeh sålda. Appell häremot anförde:
Hos geheimekonseljens justitieafdelning, men till be-
sparande af de dermed förenade ofamtliga kostnade:
endast för skomerten Johanna Maria från Stavanger
Hvarjemte danska auktoriteterna appollerat för der
jomväl prisdömda danska skornetten Framsizka. Ef
ter lång tidspillan ogillades domen, hvad angår Fran-
säska, men stadfästades i afseende på Johanna Ma:
via. Skälet til utslagens olikhet synes hafva loga
deri, att sir Charles Napier råkat notifeera en s. k
Ister för alla ryska hamnar, under det blo
aden långt senare fullbordades. Härigenom befria:
des annalkande fartyg från all ansrarighet med af-
seende på kännedom af blokadeu, hvarför Franzisk:
måste frigifvas, då dem uppbringades på ingåend:
till Riga (som doek för tillfället var verkligen blo-
kerad), medan i afseonde Jå Jehanna Maria, son
uppbrurgades på utgående från Riga, den åsigt gjor
de sig gällande, att skopparen i detta fall endas
hade förhållandet på platsen att rätta sig efter, och
föke kunde vara i okunnighet om den de fakte-blo
kad, som existerade för Riga. Generalkonsuln an
märker, att då Englands lärdaste jurister behöft 1
månader, för att utreda de af blekaden föranledd:
juridiska förhkållandem, synes det nog hårdt att skep
parne skola straffas, för att de ieke kunnat finn:
sig till vätia i dessa intrasslade förhållanden.
Frävarkhandela nedtryektes i början af året a
de stora behållningarne sedan 1854, miadre af ut
ländska artiklar ån af sådane från Kanada, hvarifrå:
efäntliga qvantiteter då införts (1,439,834 leads) til
höga priser eeh för dyr frakt. Följden blef, att d:
flesta trMaster från Kanada nedsjönko till blotta vär-
det :f frakt och omkostnader, ett tillstånd, som de:
ntrikos ifrån komna trävaruimporten jemväl var un
derkastad. De låga priserna loekade emellertid til
en mängd affärer, hvartill kom ett utomordentlig
behof af materialier till byggande af baracker, så att
vid skeppsfartens öppnande, den utländska trävaru
införseln kunde resumeras till vanlig myckenhei
Jemyväl kanadaförrådet upprymdes småningom, så at
äfven från detta håll import blef möjlig, ehuru til
inskränkt belopp. Året 1855 slutade också med et
mera efter bebofvet afpassadt förlag i Londons doc
kor af 1,650,198 stycken kolonialbräder.
Mera än halfva Londons behof af trävaror för 185:
försågs af Sverge och Norge; från Sverge anländ:
dessa i 142,2357 tons skepprum (40 proeent mera ä
föregående år) och från Norge i 77,304 tons; frår
Preussen kom !, af behofvet och resten från kolo
nierna. Den genom kriget afbrutna tillförseln frå:
Byasland ersattes genom ökad import från Sverge
hvars billigare sorter finna alltmera efterfrågan, i
mån som gamla fördomar, i favör af vissa namn oel
dimensioner, bortnötas af de erfarenhetsrön, som för
fHrukarne nödsakats göra, till en del i följd af rå
äande politiska förhållanden. Ett annat skäl til
skaå förbrukning af bottniskt trävirke är den rå
ägnde äflan att frambringa allting till möjligast låg:
priser, för att öppna en vidsträcktare marknad blanc
e mindre bemedlade, och till möjliga minsta kost
nad bereda den fattiga befolkningen beqväma bostä-
der, lämpade efter olika tillgångar, hvarvid ett a!
Åse vigtigaste föremålen varit anskaffade af billig:
hbyggnadsvirke. Derigenom har inträffat, att furu:
p omer numsra importeras från Bottniska viken a!
nästan Ua dimensioner, och tillsammans med polsk:
föra allmän begagnas för ofvannämda behof, så vä
: TYngg Östra och södra kusterna, små
i Lendon sem la..5 sdo den d öda och gul
ningem undanträngar do fen lien fö 8.00 dan
granen (reed and yellow p.xo), Riga Fort rn a
sigs och Memels wtskeppningar. (Forts. följer.)
mo RAR Fv TNA Å MYTTIT ATT