v. Några af dessa miniatyrnovelletter äro rätt roliga och originella, andra deremwot äro temigen krystade och platta, såsom det vanligen olir fallet, då författare i denna genre allt för mycket skaka ur armen litterära foster. — Norsk litteratur. De senaste sändningarne af böcker från Kristiania innehåller flera saker af betydande värde. Vi nämna bland dessa: Den norske Kirkes Historie under katolicismen af R. Keyser. Förste Bind. Christiania, Clir. Tönsberj för : g ag 1856 (464 sid. 8:0). Genom detta arbete, grunladt på sorgfällig forskning i de källor, som varit örhanden; lägger den lärde författaren en ny förjenst till dem han förut förväfivat sig om Norges nistoria. Författaren indelar Norges kyrkohistoria under katolieismen uti fyra perioder, och han afhandar i denna del tvenne: den första, som företer den vorska kyrkans tidigaste utveckling, innan hierarkien innu börjat spela någon framstående rol, och den ndra, från upprättandet af Nidaros erkebiskopsstol 1152 till konung Hakon Hakonsons död 1263, omfatande hierarkiens och den hierarkiska kyrkoordningens hastiga utveckling. De norske Klostres Historie i Middelalderen af Chr. 0. A. Lange. Anden omarbeidede Udgave. ye Halvdeel.. Christiania. C. Tönsberg 1856 (240 s. 8:0). Denna nya upplaga af riksarkivarien Langes förtjenstulla arbete. är ieke, såsom det i allmänhet heter, ;förbättrad och tillökt utan förbättrad och förminskad till omfånget. Då författaren 1845—47 utgaf len första upplagan, voro proportionsvis få norska gällskrifter offentliggjorda, hvarföre boken då kunde ägas vara bearbetad företrädesvis efter otryckta kälsr. Sedandess ha många af de begagnade källkrifterna blifvit tryekta, hvilket gifvit författaren illfälle att i sitt arbete bortskära mycket, som nu sr mindre nödigt, deribland samtliga bilagorna, och h att göra stora förkortningar. Vidare har förf. utelomnat en hop hypoteser, personalhistoriska uppgifter, gom lätt äro tillgängliga annorstädes, m.m. Derigenom har han vunnit plats för en mängd nya tillägg och väsentliga förbättringar. Den nu utkomna för sta hälften omfattar hela den allmännare afdelninen: om de i Norge bosatta munkordnar och om det F norska klosterväsendet i allmänhet, samt dessutom början till de norska klostrens specialhistoria. Norske Ordsprog, samlede og ordnede af Ivar Aasen. Christ. 1856 (262 s. 8:0). Denna samling af ordspråk samt af Mundheld (egendomliga liknelser och vändningar i folkspråket) är högst kärkommen för alla dem, som i Sverge intressera sig för folkspråket och de nationella egendomligheterna i ncrden, så mycket mera som gängse ordspråk ofta äro mycket karakteristiska för ett folks seder och tänkesätt. Vid genomögnandet af några sidor i boken, påträffar man snart en mängd ordstäf, som ha sin nära motsvarighet i Sverge. Författaren yttrar också, att det ofta är mycket svårt att veta, huruvida ett ordspråk egentligen är svenskt eller norskt; den nära slägtskapen mellan folken visar sig ej blott i folkspråket, utan i allt som i folkspråket tillverkas och sammansättes. Om Skovene og om et ordnet Skovbrug i Norge af P. Chr. Asbjörnsen. Kristiania 1855 (288 sid. 8:0). Detta med rekommendation af Sällskapet för Norges väl utgifna arbete utgör ett försök till en skogsvetenskaplig lösning af den fråga, som i Norge, liksom bos oss, sent omsider börjar göra sig gällande med allt mera oafvisligt allvar: huru böra våra skogar vårdas, för att icke i en nära liggande framtid denna hjelpkälla må alldeles utsina? Författaren har rådfrågat alla de materialier, som varit tillgängliga för kännedomen om Norges skogsförhållanden, och röjer en grundlig bekantskap med den utländska litteraturea i ämnet, Hans framställning går ut på att verka för skogarnes fredande, införande af en lämplig öfvergångshushållning och, der förhållandena sådant tillstädja, införande af en rationel trakthuggning. Då en stor del af hvad som här yttras om de norska skogarne har sin fulla tillämplighet äfven på de svenska, bör detta arbete äfven i Sverge kunna läsas med stort intresse, isynnerhet som boken är i formelt hänseende väl skrifven och lättläst, såsom man kan vänta af en författare, hvars Huldresagno och andra skildringar af lif och natur i Norge såsom mästerstycken i sitt slag vunnit erkännande öfver hela norden. Norskt Maanedsskrift, udgivet af P. A. Munch afslutar i femte häftet den längre athandlingen om adelns ursprung och betydelse i Nordens och innehåller för öfrigt bland annat en uppsats om kronprinsen Carl Augusts död. Den norske Natur, skildret i Billeder fra Jagtlivet af J. B. Barth. Kristiania 1856 (143 s. 8:0). Ett arbete, som i lifliga skizzer söker att skildra Norges olika bygder, högfjellstrakterna, skogsbygderna och kustlandskaperna, genom en framställning af hvarderas zoologiska företeelser, och som med intresse torde läsas af jagtvänner. — Af Maa Dunckers Geschichte des Alterthums, har tredje bandet, omfattande Grekernas historia från äldsta tider till år 630 f. Chr., i dessa dagar utkommit. Det utomordentliga värdet af detta arbete, som för första gången till ett helt samman fattar resultaterna af de nyaste forskningarne öfver fornverldens historia, är så väl erkändt genom det enhälliga beröm det erhållit af kritiken som genom det mottagande det rönt af den tyska allmänheten, hvilket gjort det nödigt att föranstalta nya upplagor af de båda först utkomna delarne. Utan tvifvel skall detta band väeka ännu större intresse, för så vidt. som Grekernas historia ligger den nya tiden: medvetande betydligt närmare, än de folks, hvilka författaren förut behandlat — Rörande Heines litterära qgvarlåtenskaj har sDeutsehes Museum erhållit följande tillförlitliga underrättelser: Memoirerna, hvilkas existens från flera håll blifvit betviflad, finnas verkligen; skrifna af Heines egen hand med denna stora stil, som han: tilltagande blindhet gjorde nödvändig, bilda de ett vidlyftigt manuskript, som i tryek väl skulle utgöra 3 ä 4 band. Men det är ännu ovisst, när de skola utkomma, emedan Heines enka, stödjande sig på yttranden af den aflidne, icke vill tillstädja deras effentliggörande så länge hon sjelf ännu är i lifvet. Äfven finnes ett antal ännu otryckta dikter. Dessa skola inom kort utgifvas. Likaså har man att med det första vänta en biografi öfver Heine af Alfred Meisner. — Det äldsta af alla under utgifning varande verk torde vara den bekanta sKrinitgsche Encyklopädies , en ekonomisk-teknologisk handbok, som i äldre tider hade mycket anseende och som i utförlighet och fullständighet öfverträffar alla konkurrenter. Första bandet utkom 1773, och i dessa dagar har man från Leipzig distribuerat det 234:de, som går till artikeln Wassersucht. Den ursprunglige utgifvaren Kriänitz, född 1829, dog redan 1796, ost då hans verk hade hunnit tillartikeln Leiche. fter hans död fortsattes arbetet af bröderna F. J. och H. G. Flörke, efter hvilka W. D. Korth 1815 öfvertog det och först skötte det ensam, sedermera 4 förening med CO. O. Hoffman. Äfven förlaget af arbetet befinner sig i tredje hand. För närvarande ånnehafves det af Littfass bokhandel i Berlin. — ,Atheneum frangais anmäler med stora toford Onkel Adams roman Penningar ech arbete, öfversatt på franska af m:ll Du Puget. BLANDADE AMNEN. — En domstolsseen. I Guildhalli Londons Man stad för icke längesedan en omnibuskusk! inför 0 UR OL pm FÅR RA CR OT EL DL Ag AL a rv NE Bö NA ver Mo sma