STOCEHOLM, den 25 Juni Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Köpenhamn den 17 Juni. Sedan det i månaders tid talats om ministårens supplerande och man: gissat hit och dit på diverte personer, gom skulle i de: afträdande ordinarie eller tillförordnade ministrarnes ställe ingå, utan att det dock,så länge riksrådet var samladt, blef mer än gissningar och konversation, har det då ändtligen, och det slag i slag, blifvit allvar dermed. Först var det krigsministern Littichau, som erhöll major Lundbye till efterträdare, derefter amtman Unsgåard, som öfvertog inrikesministeriet, nu senast amtmannen i Flensborg kammarherre Wolfhagen, hvilken ingått i kabinettet som minister för Slesvig, sedan kultusministern Hall, hvilken hittills alltfrån Raaslöffs afgång Bbestridt ledningen äfven af detta sista departemang, icke längre ansett lämpligt att sålunda dela sin tid och verksamhet mellan tvenne så olikartade bestyrelser. Almänna meningen är, att regeringen varit ganska lycklig i dessa samtliga val, och alla de trenne män, hvilka sålunda senast inträdt i den Söheel-Andre-Häallska kombinationen, hafva onekligen föregåenden, hvilka tillåta att af dem åtminstone hoppas, om icke rentaf förutsätta, det bästa. Hvad specielt br Wolfhagen angår, torde han få anses såsom i ganska många fall bättre; än de aldra flesta, vuxen sitt ingalunda hvarken lätta eller tacksamma kall; han är fullkomligt inne i de slesvigska förhållandena, har inom denna del af den danska monarkien sett sakerna på mycket nära håll, känner sitt folk exaf den ena och andra färgen, är ännu en yngre r:sn, med liberäla tende en kråftig och beslutsam karakter, föresad med administrativ talang. Hvad som måhända bäst af allt talar för mannens duglighet och lämplighet just för denna post, är att man, så snart det först blott vädrades att fråga vore om Wol:hagens inträdande i kabisettet, ögonblieckligt märkte hos personer af den mer eller mindre vermumim:!ex schlesvigholsteinska cliquen först ett mycket ominöst rynkande på näsan, derefter mycken betänklig skakning på hufvudet, slutligen, då käsen närmade sig, ett mycket förnämt blickande nedåt liksom-på en parveny, hvars brådstörtande åter: fall till dettomma intet vore på förhand afgjordt, men under allt detta dock en oro i lägret, som vissa ögonblick förfådde sig på ett till och med inera naivt, än rätt försigtigt sätt. Wolfhagen är nemligen-den man; som hvad ställningar och försällanden i Slesvig angår tillfälligtvis sjelf har klaven till mycket och söm eger den behöriga såväl sak-, som -personkännedom i första händ: och per autopsiamp; det--är detta som faller sig för en och atnan så obeqvämt och förargligt.. Så länge man egde en minister, hvilken var tvungen att genom andra sätta sig in i dessa affärer, så länge egde den tyska påpassligheten dock ännu alltid någon chance. att kunna skaffa gehör åt en och annan förvrängd framställning och eskamotera igenom en eller ännän liten intrig. Också fann man sig, relativt taget, någorlunda tillfreds med Hall, såsöm tillförordnad minister för Slesvig, oak tadt hans danskhet, redan af det skäl att han åtminstone icke som W. psutit på skolbänken tillsammans med dessa herrar och sålunda personligen följt dem från yngre år och ge nom hela deras tvetydiga karrier i en mognare ålder. Jag tillät mig i mitt sista bref yttra den mening, att regeringen, trots den medgång, som hittills tyckes och i vissa fall äfven verkligen har följt dess åtgöranden, dock i sjelfva verket icke vore så stark och säker i sadeln, som -det såg ut. Det tyckes som hade herrar Scheel och Andre omsider sjelfva insett detta sakens inre förhållande, och de hafva onekligen valt den riktiga vägen, då de, måhända icke. utan undertryckande af vissa personliga predispositioner, rekryterat sig, såsom nu skett, i ändamål att lyfta sina aktier. Jag måste emellertid bekänna, att jag ännu alltid anser -föga eller intet vara härmed i sjelfva. hufvudsaken vunnet; man vinner tid, det är det Bela, men det stora resultatet, nej! Denna minister, såsom den nu är sammänsatt, förtjenar att betraktas som en ganska respektabel-i och för sig, och den skulle under fullt normala förhållanden lemna mshända blott obetydligt att önska; men den här kommit till rodret i något ogjordt vöder och den har fått det otacksamma värlvet att söka lösa en uppgift, som är och blir en quadratura circuliv. Omöjligheten af ätt genomföra detta bizarra -helstatssystem är så gifven, . fåfängligheten framförallt i att tro sig kunna göra det förmodliga stödet af en gungande majoritet-inom en representation, hvilken, såsom riksrådet, strängttaget representerar intet, är så afgjord, att det nästan gör en ondt att se så pass. goda krafter och ärliga viljor förslösas och utslitas på ett dylikt sisyphusarbete. Det tjenar till intet att härutinnan göra sig illusioner; frågan om reglerandet af för: ållandet mellan de särskilta danska landsdelarne är endast prorogerad, af förerna gå visserligen på nytt konto; men det gamla bokslutet är lemnadt halfgjordt, en metod, hvilken alltid i längden straffar sig sjelf. ZDet vore säkerligen orättvist att icke erkänna det den danska nationen i de sista åren väl försökt allt möjligt för att få denna sak någorlunda uppgjord i godo; mången tycker, att den härutinnan till och med gått allt för långt: Deremot saknas icke anledningar till att misstänka att sehleswigholsteinismen å sin sida