MUSIK.
Sömngångerskan. — Fröken Westerstrand. — Hr
Auder. -— Musikaliska notiser.
La Somnambula,, en af den italienska mae-
stron Vicenzo Bellinis få tonskapelser, har
åter blifvit upptagen på kungliga teatern, och
under den sistförflutna veckan gifvits tvenne
gånger.
Då en längre tid förflutit, sedan denna
opera senast här gafs, vilja vi först erinra om
den af Romani författade librettons innehåll,
för att derefter i få ord redogöra för musiken.
En ung hemmansegare i en Schweizisk by,
Elvino, är just sysselsatt med att uppgöra äk-
tenskapskontrakt med en ung fader- och mo-
derlös flicka, Amina, och vigseln skall dagen
derefter förrättas i församlingens kyrka, då
en ung resande, grefve Rudolf, anländer till
byns värdshus, be alldeles invid den af
ninas styfmoder, mjölnareenkan Therese,
bebodda qvarobyggnad. Grefven, som i bru-
den tycker sig finna dragen af en för honom
förlorad vänninna, visar henne, till Elvinos
stora förargelse, — ty Elvino är lik så många
andra varma älskare svartsjuk — mycken upp-
märksamhet. Aftonen inträder emellertid, af-
tonklockan höres ljuda, uppmanande till hvila,
hvarföre gästerna, hvilka, efter att för gref-
ven omtalat en hvit gestalts nattliga vandrin-
gar der i byn, snart åtskiljas ; och efter ett
ömt afskedstagande skiljas äfven de unga tu.
Andra akten föreställer grefvens sofrum; det
är redan natt, då värdshusvärdinnan Elisa in-
kommer, för att fråga om grefven ytterligare
har något att befallan. Under det en liten
kurtis ou uppstår, höres utanför bygg
ett doft buller, hvarvid Elisa skyndar ir
af sidorummen. Strax dercfter inträder A
genom fönstret, som sömn. sångerska, I
en hvit na
förtjust öfver ä
fönstret efter henne. d unde hvilken a El
som i den nya lätt klädda gästen hus gref-
ven upptäckt dep unga bruden, skyndar