STOCKHOLM, den 19 Juni.
Utrikes korrespondens.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Berlin den 14 Jum 1856.
Den utdelning i massa af ryska ordnar till;
reussiska militärer, hvilken försiggått under
fejar Alexanders besök härstädes, sk.ll nuef-
teråt lemna arabeskerna till den varma mål-
ning, som entusiasmerade pennor under sena-
ste veckan lemnat oss öfver det hög? besöket.
Förflutne torsdag, den 5, blefvs 30 till 40 så-
dana ordnar utdelade. En sekreterare vid ry-
ska legationen for omkring i Berlin för att
utdela dem. Bredvid honom satt en betjent
med en korg; vid delyckliggjordas dörr drogs
på klocksträngen, och sekreteraren lät med-
dela sig ett recipisse. Som ni- kan förstå haf-
va dessa och dylika tecken till den förnyade
och uppfriskade hjertliga förtroligheten emel-
lan Preussen och Ryssland icke utan bekym-
mer uppfattats af allmänna opinionen. Denna
farhåga förstärktes ännu mera genom de offi-
ci5sa tidningarnes försäkran, att besöket all-
deles icke haft något politiskt ändamål. All-
mänheten, väl bekant med dessa tidningars
uppriktighet, studsade och trodde, att det väl
ändock måtte ligga något i bakgrunden.
Sanningen är emellertid, att en rysk allians
icke behöfver befaras för närvarande och att
det goda förståndet emellan de båda staterna
icke är innerligare, än det hittills och synner-
ligen under kriget var, hvarmed vi också
kunna vara tillräckligt belåtna. Det genom
fördraget af den 13 April isolerade och oroa-
de Ryssland skulle visserligen hafva enträget
önskat en mera högtidligt erkänd anslutning
mellan Preussen och Ryssland, liksom det i
fordna promemorior städse framhållit nödvän-
digheten af ett tyskt-ryskt förbund i händelse
af en trippelallians mellan Österrike och vest-
makterna. Om det här icke kommit så långt,
och de kejserliga gunstbevisen och ordensut-
näimningarne (för att icke tala om andra me-
del) blott haft det resultat att göra de der-
med lyckliggjorda ännu mera ryska, än de
redan voro, så hafva vi naturligtvis härför att
tacka mindre våra statsmäns patriotiska mot-
stånd, än den brist på initiativ, som betecknar
den nuvarande preussiska styrelsen. Oskick-
lig till: hvarje djerft verksamt beslut, som
kunde vinna och rycka med sig opinionen i
Tyskland, skyggar denna styrelse å andra si-
dan tillbaka för hvarje farlig och i sina följ-
der icke lätt öfverskådlig förbindelse. Sålun-
da åtnjuta vi emellertid fördelarne af en mo-
derat negativ, till största delen afböjande po-
litik, om hvilken man vanligen vet att säga
hvad den icke vill, men sällan hvad den vill.
Måste vi, tack vare uppgifvandet af våra skö-
naste traditioner och vår nationella kallelse,
åtnöja oss med rolen af en stat af andra ran-
gen, så kommer oss detta till godo i afseende
på de ryska lockelserna åtminstone så till
vida, som vi derigenom bevaras från att upp-
gå i det ryska systemet. Då lyckan är preus-
siska nationen förnekad, så åtnöjer hon sig
med dygdiga qvinnors afundsvärda ställning
i privatlifvet, hvilkas högsta förtjenst består
deri, att ingen talar om dem!.....
Man anmodar mig från Brissel att göra
er uppmärksam på den internationella kon-
gress, som Åssociation Belge pour la reforme
douaniere till den 22, 23 och 24 Sep-
tember detta år sammankallat i Brissel.
Den i September 1847 i Brässel församlade
kongressen hade såsom grundsats uppstält
handelsfriheten, men tillika beslutat, att en
ny kongress skulle sysselsätta sig med med-
len att göra teorien gällande i praktiken.
För detta ändamål inbjuder nu nämde asso-
ciation från alla länder lärde och praktici.
som i industrien, handeln eller offentliga för-
valtningen sysselsätta sig med de vigtiga frå-
gorna om den internationella rörelsen.
Flera omständigheter gynna kongressens
plan. Belgiska regeringen har anordnat en
allmän utställning af de för samhällets tal-
rikaste klasser åstadkomna produkter. Vidare
är under regeringens beskydd en annan kon-
gress inkallad till den 15 September, hvilken
skall sysselsätta sig med den allmänna väl-
görenheten samt derjemte specielt med fri-
handel med nödvändighetsvaror. Denna se-
nare, till tiden föregående kongress bör blifva
intressant att följa uti dess förhandlingar om
den allmänna välgörenheten och lemna vär-
derika materialer åt medlemmarne af den
förstnämde.
Två frågor skola förnämligast framläggas
för ledamöterna och kongressen den 22 Sep-
tember, nemligen: 1) Hvilka äro de konst-
lade eller naturliga hinder; som förefinnas
för utsträckningen af den nations handelsrö-
relse, hvilken de representera? 2) Hvilka äro
de praktiska medel, som i hvarje land blif-
vit föreslagna eller böra föreslås för att un-
danrödja eller förminska de hinder, som der
förefinnas emot utvidgandet af handelsrörel-
sen: med utlandet?
De: dokumenter, lagar, tulltariffer, priser på
lifsmedel, råämnen, arbete m. m., som härmed stå
i sammanhang äro vederbörande deltagare i kon-
gressen anmodade att medföra eller att redan
på förhand insända till associationens kansli )
Sedan jag sålunda fullgjort det belgiska
uppdraget, i förhoppning att det i edra spal-
ter. skall finna ett gästvänligt emottagande,
tillåter ni mig måhända att ännu tillägga nå-
gra ord om den allmänna politiken. Som pi
an förstå, tager ännu Italien företrädes-
vis den allmänna uppmärksamheten i anspråk.
Man är öfvertygad, att det vid den mellan
) Sådana sändningar böra adresseras: Au gsecre-
dett Jar Flranklå MÅ MT An ERA ER