Article Image
STOCKHOLM, den 19 Juni. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 14 Jum 1856. Den utdelning i massa af ryska ordnar till; reussiska militärer, hvilken försiggått under fejar Alexanders besök härstädes, sk.ll nuefteråt lemna arabeskerna till den varma målning, som entusiasmerade pennor under senaste veckan lemnat oss öfver det hög? besöket. Förflutne torsdag, den 5, blefvs 30 till 40 sådana ordnar utdelade. En sekreterare vid ryska legationen for omkring i Berlin för att utdela dem. Bredvid honom satt en betjent med en korg; vid delyckliggjordas dörr drogs på klocksträngen, och sekreteraren lät meddela sig ett recipisse. Som nikan förstå hafva dessa och dylika tecken till den förnyade och uppfriskade hjertliga förtroligheten emellan Preussen och Ryssland icke utan bekymmer uppfattats af allmänna opinionen. Denna farhåga förstärktes ännu mera genom de offici5sa tidningarnes försäkran, att besöket alldeles icke haft något politiskt ändamål. Allmänheten, väl bekant med dessa tidningars uppriktighet, studsade och trodde, att det väl ändock måtte ligga något i bakgrunden. Sanningen är emellertid, att en rysk allians icke behöfver befaras för närvarande och att det goda förståndet emellan de båda staterna icke är innerligare, än det hittills och synnerligen under kriget var, hvarmed vi också kunna vara tillräckligt belåtna. Det genom fördraget af den 13 April isolerade och oroade Ryssland skulle visserligen hafva enträget önskat en mera högtidligt erkänd anslutning mellan Preussen och Ryssland, liksom det i fordna promemorior städse framhållit nödvändigheten af ett tyskt-ryskt förbund i händelse af en trippelallians mellan Österrike och vestmakterna. Om det här icke kommit så långt, och de kejserliga gunstbevisen och ordensutnäimningarne (för att icke tala om andra medel) blott haft det resultat att göra de dermed lyckliggjorda ännu mera ryska, än de redan voro, så hafva vi naturligtvis härför att tacka mindre våra statsmäns patriotiska motstånd, än den brist på initiativ, som betecknar den nuvarande preussiska styrelsen. Oskicklig till: hvarje djerft verksamt beslut, som kunde vinna och rycka med sig opinionen i Tyskland, skyggar denna styrelse å andra sidan tillbaka för hvarje farlig och i sina följder icke lätt öfverskådlig förbindelse. Sålunda åtnjuta vi emellertid fördelarne af en moderat negativ, till största delen afböjande politik, om hvilken man vanligen vet att säga hvad den icke vill, men sällan hvad den vill. Måste vi, tack vare uppgifvandet af våra skönaste traditioner och vår nationella kallelse, åtnöja oss med rolen af en stat af andra rangen, så kommer oss detta till godo i afseende på de ryska lockelserna åtminstone så till vida, som vi derigenom bevaras från att uppgå i det ryska systemet. Då lyckan är preussiska nationen förnekad, så åtnöjer hon sig med dygdiga qvinnors afundsvärda ställning i privatlifvet, hvilkas högsta förtjenst består deri, att ingen talar om dem!..... Man anmodar mig från Brissel att göra er uppmärksam på den internationella kongress, som Åssociation Belge pour la reforme douaniere till den 22, 23 och 24 September detta år sammankallat i Brissel. Den i September 1847 i Brässel församlade kongressen hade såsom grundsats uppstält handelsfriheten, men tillika beslutat, att en ny kongress skulle sysselsätta sig med medlen att göra teorien gällande i praktiken. För detta ändamål inbjuder nu nämde association från alla länder lärde och praktici. som i industrien, handeln eller offentliga förvaltningen sysselsätta sig med de vigtiga frågorna om den internationella rörelsen. Flera omständigheter gynna kongressens plan. Belgiska regeringen har anordnat en allmän utställning af de för samhällets talrikaste klasser åstadkomna produkter. Vidare är under regeringens beskydd en annan kongress inkallad till den 15 September, hvilken skall sysselsätta sig med den allmänna välgörenheten samt derjemte specielt med frihandel med nödvändighetsvaror. Denna senare, till tiden föregående kongress bör blifva intressant att följa uti dess förhandlingar om den allmänna välgörenheten och lemna värderika materialer åt medlemmarne af den förstnämde. Två frågor skola förnämligast framläggas för ledamöterna och kongressen den 22 September, nemligen: 1) Hvilka äro de konstlade eller naturliga hinder; som förefinnas för utsträckningen af den nations handelsrörelse, hvilken de representera? 2) Hvilka äro de praktiska medel, som i hvarje land blifvit föreslagna eller böra föreslås för att undanrödja eller förminska de hinder, som der förefinnas emot utvidgandet af handelsrörelsen: med utlandet? De: dokumenter, lagar, tulltariffer, priser på lifsmedel, råämnen, arbete m. m., som härmed stå i sammanhang äro vederbörande deltagare i kongressen anmodade att medföra eller att redan på förhand insända till associationens kansli ) Sedan jag sålunda fullgjort det belgiska uppdraget, i förhoppning att det i edra spalter. skall finna ett gästvänligt emottagande, tillåter ni mig måhända att ännu tillägga några ord om den allmänna politiken. Som pi an förstå, tager ännu Italien företrädesvis den allmänna uppmärksamheten i anspråk. Man är öfvertygad, att det vid den mellan ) Sådana sändningar böra adresseras: Au gsecredett Jar Flranklå MÅ MT An ERA ER

19 juni 1856, sida 2

Thumbnail