farande och alltmera känbart, visar sig deraf. att vid sistförflutne riksdag förslag från alla fyra stånden afgåfvos, åsyftande införandet ai länen omfattande kommunalstyrelser. Inom ridderskapet och adeln väcktes tre motioner : ämnet. Den första, af grefve Ugglas, innehöll ett fullständigt utarbetadt förslag till stadgar för häradsoch länsnämder. Föremålen för dessas verksamhet skulle bestå i att väcka förslag och frågor, hvilkas innehåll likväl icke närmare angifves. Friherre Schwerins förslag rörde egentligen inrättandet af ett gensdarmeri men åsyftade derjemte en bättre organisation af sockennämderna. Hr P. R. Tersmeden angaf i sin motion endast de grunder, på hvilka han ansåg en svensk kommunalförfattning böra hvila. I motionen förordas en utvidgning af sockennämdernas makt; länsförsamling, beslutande i ekonomiska ämnen; länsnämd, stäld vid landshöfdingens sida såsom upplysande och rådande. Enligt den af hr Stolpe inom borgareståndet väckta motion, skulle ett landsting af länsdeputerade hafva rätt att öfverlägga och besluta i gemensamma ekonomiska ämnen, men lands: höfdingen pröfva och afgöra landstingets beslut i de ämnen, som tillhöra hans upptagande, samt hänskjuta alla öfriga till konungen. Johan Johansson från Örebro län föreslog, att hvarje län, stad eller församling sjelf skulle förvalta sina inre angelägenheter. under flere utförligt stadgade vilkor och bestämmelser. Prosten Traneus väckte väl ej inom sitt stånd nägon motion i ämnet, men upptog inom utskottet, vid afgifvande af sin reservation, afdelningens förslag såsom sit eget. Detta innehöll, likasom grefve Ugglas och Johanssons motioner, fullständigt utarbitade förslag till stadgar för häradsoch länsnämder, enligt hvilka bland annat initiativet till frågors väckande skulle egentigen tillböra länsnämderna. Ekonomiutskottet förkastade alla dessa förslag och hemstälde, att någon åtgärd i den syftning motionerna innefattade icke måtte vidtagas. Häremot reserverade sig friherr: Alströmer, med hufvudsakligt åberopande al den reservation, som professor Carlson redan vid den förra riksdagen hade afgitvit, samti föreslog deremot en underdånig anhållan från Rikets Ständers sida, att Kongl. Maj:t täcktes åt sakkunnige personer uppdraga att utarbeta förslag i ämnet och, sedan embetsmyndigheter och länens -hushållningssällskap yttrat: sig deröfver, detsamma för Rikets Ständer framlägga. Och uti denna reservation instämde bland utskottets ledamöter friherre F. Ph. Hjerta, brer C. O. Törnebladh, A. Ribbing, professor Carlson, prosten Carlander, hrr Frick. Meechel, Wahlström och Stenberg, På riddarhuset försvarades saken och. bestreds utskottets mening af hr von Hartmansdorff, landshöfdingarne Kremer och von. Troil (de senare likväl utan godkännande af några ändra förslag än friherre Ah!strömers) samt af en bland motionärerna, hr P. R. Tersmeden. Emot saken talade friherre Rehbinder, hr N. Tersmeden och hr Flach. Maninvände bland annat, att hu: hållningssällskapen uppfylde allt livad man af länskommunalinrättningar billigt kunde vänta, och yttrade farhågor, att de föreslagna anstalterna skulle kunna utöfva ett slags förmyndareskap öfver landshöfdingarne. Deita besvarades af hr v. Hartmansdorff--dermedg, att då hushållningssällskapen) voro bildade oct kompletterade: medelst källelsebref och icke genom invånarnes: val, saknade de kommunal karakter. och kunde: icke egentligen sägas uttrycka länets opinion, samt.-att om landshöfdingen -befunne sig i behof af: förmynderskap, det vore bättre, att har hade dessa lagliga förmyndare, än andra... Utskottets betänkande bifölls dock med 25 röster emot 24. Inom presteståndet understöddes kommu nalfrågan af domprosten Thomander, doktor Su:dberg, professor Carlson, lektor Sonden, prostarne Almqvist, Traneeus och Euren. Utskottets mening försvarades af hrr Tegner, Qviding, Nordlander, Runsten, Wensjoe och Söderberg; och denna mening segrade vid voteringen med 23 röster emot 14. I borgareståndet försvarades saken af hr Ekholm (med hvilken flere instämde), hrr Wallenberg, Björck, Weern, Hasselroth, Stenberg, Stenqvist, Boman, Cassel, Asker och Henschen. Emot saken och för utskottets afstyrkande talade hrr Gezelius, Gustafson och Lund. Ståndet antog utan votering såsom sin gemensamma tanke det i friherre Ahlströmers reservation framstälda förslag. Bondeståndet antog utan diskussion och utan votering ekonomiutskottets betänkande. Något resultat vanns således icke heller vid den sista riksdagen i denna fråga. Vi hoppas, att den kommande skall blifva lyckligare, ehuru den återblick, som vi här kastat på frågans behandling vid våra riksdagar sedan mer än: ett fjerdedels århundrade, nogsamt idagalägger, huru långsamt det vanligen går och hvilket ihärdigt arbete det fordras,innan äfven de påtagligaste samhällsförbättringar kunna bana sig väg till praktiskt erkännande inom vår ståndsrepresentation. ETOD — H. M. Konungen har förärat staden Pau i Frankrike ett större porträtt. af sin fader. konung Karl XIV Johan, som var född i