farande och alltmera känbart, visar sig deraf.
att vid sistförflutne riksdag förslag från alla
fyra stånden afgåfvos, åsyftande införandet ai
länen omfattande kommunalstyrelser. Inom
ridderskapet och adeln väcktes tre motioner :
ämnet. Den första, af grefve Ugglas, inne-
höll ett fullständigt utarbetadt förslag till stad-
gar för härads- och länsnämder. Föremålen
för dessas verksamhet skulle bestå i att väcka
förslag och frågor, hvilkas innehåll likväl icke
närmare angifves. Friherre Schwerins förslag
rörde egentligen inrättandet af ett gensdarmeri
men åsyftade derjemte en bättre organisation
af sockennämderna. Hr P. R. Tersmeden an-
gaf i sin motion endast de grunder, på hvilka
han ansåg en svensk kommunalförfattning
böra hvila. I motionen förordas en utvidg-
ning af sockennämdernas makt; länsförsam-
ling, beslutande i ekonomiska ämnen; läns-
nämd, stäld vid landshöfdingens sida såsom
upplysande och rådande. Enligt den af hr
Stolpe inom borgareståndet väckta motion,
skulle ett landsting af länsdeputerade haf-
va rätt att öfverlägga och besluta i ge-
mensamma ekonomiska ämnen, men lands:
höfdingen pröfva och afgöra landstingets
beslut i de ämnen, som tillhöra hans upp-
tagande, samt hänskjuta alla öfriga till
konungen. Johan Johansson från Örebro län
föreslog, att hvarje län, stad eller församling
sjelf skulle förvalta sina inre angelägenheter.
under flere utförligt stadgade vilkor och be-
stämmelser. Prosten Traneus väckte väl ej
inom sitt stånd nägon motion i ämnet, men
upptog inom utskottet, vid afgifvande af sin
reservation, afdelningens förslag såsom sit
eget. Detta innehöll, likasom grefve Ugglas
och Johanssons motioner, fullständigt utarbi-
tade förslag till stadgar för härads- och läns-
nämder, enligt hvilka bland annat initiativet
till frågors väckande skulle egentigen till-
böra länsnämderna.
Ekonomiutskottet förkastade alla dessa för-
slag och hemstälde, att någon åtgärd i den
syftning motionerna innefattade icke måtte
vidtagas. Häremot reserverade sig friherr:
Alströmer, med hufvudsakligt åberopande al
den reservation, som professor Carlson redan
vid den förra riksdagen hade afgitvit, samti
föreslog deremot en underdånig anhållan från
Rikets Ständers sida, att Kongl. Maj:t täcktes
åt sakkunnige personer uppdraga att utarbeta
förslag i ämnet och, sedan embetsmyndighe-
ter och länens -hushållningssällskap yttrat: sig
deröfver, detsamma för Rikets Ständer fram-
lägga. Och uti denna reservation instämde
bland utskottets ledamöter friherre F. Ph.
Hjerta, brer C. O. Törnebladh, A. Ribbing,
professor Carlson, prosten Carlander, hrr Frick.
Meechel, Wahlström och Stenberg, På rid-
darhuset försvarades saken och. bestreds ut-
skottets mening af hr von Hartmansdorff, lands-
höfdingarne Kremer och von. Troil (de senare
likväl utan godkännande af några ändra för-
slag än friherre Ah!strömers) samt af en bland
motionärerna, hr P. R. Tersmeden. Emot sa-
ken talade friherre Rehbinder, hr N. Tersme-
den och hr Flach. Maninvände bland annat,
att hu: hållningssällskapen uppfylde allt livad
man af länskommunalinrättningar billigt kunde
vänta, och yttrade farhågor, att de föreslagna
anstalterna skulle kunna utöfva ett slags för-
myndareskap öfver landshöfdingarne. Deita
besvarades af hr v. Hartmansdorff--dermedg,
att då hushållningssällskapen) voro bildade oct
kompletterade: medelst källelsebref och icke
genom invånarnes: val, saknade de kommunal
karakter. och kunde: icke egentligen sägas ut-
trycka länets opinion, samt.-att om landshöf-
dingen -befunne sig i behof af: förmynder-
skap, det vore bättre, att har hade dessa lag-
liga förmyndare, än andra... Utskottets betän-
kande bifölls dock med 25 röster emot 24.
Inom presteståndet understöddes kommu nal-
frågan af domprosten Thomander, doktor Su:d-
berg, professor Carlson, lektor Sonden, pro-
starne Almqvist, Traneeus och Euren. Utskot-
tets mening försvarades af hrr Tegner, Qvi-
ding, Nordlander, Runsten, Wensjoe och Sö-
derberg; och denna mening segrade vid vote-
ringen med 23 röster emot 14. I borgare-
ståndet försvarades saken af hr Ekholm (med
hvilken flere instämde), hrr Wallenberg, Björck,
Weern, Hasselroth, Stenberg, Stenqvist, Bo-
man, Cassel, Asker och Henschen. Emot sa-
ken och för utskottets afstyrkande talade hrr
Gezelius, Gustafson och Lund. Ståndet antog
utan votering såsom sin gemensamma tanke
det i friherre Ahlströmers reservation framstälda
förslag. Bondeståndet antog utan diskussion
och utan votering ekonomiutskottets betän-
kande.
Något resultat vanns således icke heller vid
den sista riksdagen i denna fråga. Vi hop-
pas, att den kommande skall blifva lyckligare,
ehuru den återblick, som vi här kastat på
frågans behandling vid våra riksdagar sedan
mer än: ett fjerdedels århundrade, nogsamt
idagalägger, huru långsamt det vanligen går
och hvilket ihärdigt arbete det fordras,innan
äfven de påtagligaste samhällsförbättringar
kunna bana sig väg till praktiskt erkännande
inom vår ståndsrepresentation.
ETOD
— H. M. Konungen har förärat staden Pau
i Frankrike ett större - porträtt. af sin fader.
konung Karl XIV Johan, som var född i