Han måste hänga :.. pustade spanioren.
Nej, nej, sade Zanglois, denne olycklige
var, liksom jag och alla dessa, på gatan när
roklamationerna utdelades; och om han be-
gått ett brott genom att mottaga detta blad,
äro vi alla skyldige till samma brott:
Ja, ja, skreko tusentals oroliga röster.
Och då böra vi hänga allihop, fortsatte
den djerfve embetsmannen.
Det skulle vara allt för många galgar,,
sade Brissac, hvilken hviskade i hertigens af
Feria öra: .
Vi måste släppa denne man, ty annars
skall folket med våld befria honom.
Demonios I stammade spanioren, utom sig
af raseri,
Den stackars mannen är fril ropade Bris-
sac, hvars ord nästan alldeles öfverröstades af
den hänryckta mängdens jubelrop.
Hvarföre läste ni upp den fördömda pro-
klarsationen ?... Hela detta tumult bar upp-
kommit derutaf, sade spanioren.
Och hvarföre skulle jag icke läsa den
högt, då ändå alla läst den i smyg?... tro
mig, hertig, ni tager pariserbefolkningen orätt;
ge sjelf, med hvilken förtjusning hela denna
massa omringar den befriade borgaren för att
i triumf återföra honom till hans stackars
hustru och barn... der finnas öfver tjugo tu-
sen starka armar, kom ihåg det, min herre.
Hertigen svarade ingenting, utan vände sig
mot hertiginnan, till hvilken han sade:
Medgif att allt detta är i hög grad säll-
samt, eller hvad menar ni min hertiginna ?
Härefter följde emellan de begge bundsför-
vandterna ett lifligt, ehuru med låg röst fördt
samtal, hvilket dock ingalunda syntes utfalla
till herr de Brissacs fördel.
Denne kände sitt högra ben sakta vidröras
af borgmästaren Langlois, som tilltalade ho-
nom med dessa ord: !