Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 19 Maj. Furst Windischgrätz har helt och hållet misslyckats i sin förtroliga sändning till Berin. Preussen vill icke ingå på att garantera Österrike dess italienska besittningar. Oesterreichische Coörrespondenz skyndar derföre ati gifva dementi åt furstens politiska uppdrag. Han har blött -kolat öfvervara truppernas manövrer, säges det. Den för öfrigt rysksinnade fursten står icke särdeles väl anskrifven hos ministeren i Wien. Deremot är han er ounstling hos erkehertiginnan Sofia, en af dc höga qvinnor, som leda tyska politikens trudar. Fursten skulle sondera terrängen i Berlin, och man var i början icke utan stora bekymmer för dessa underhandlingar, som ännu en gång skulle åt Österrike öfverlemna Preussen, bundet till-händer och fötter. Emellertid hade trippelalliansfördraget af den 15 April, som utgjort en öfverraskning för hela verlden, blifvit bekant, och allt förindrades, liksom genom ett trolleri. Man försäkrar oss, att grefve Orlow först genom Pays erhöll kännedom af fördraget. Äfven hr v. Manteuffel hade vid sin återresa från Paris ingen aning om traktaten, som genom en afsigtlig indiskretion af britiska ministeren kommit till offentligheten. Kyssland blef derigenorm mer än nögonsin förbittradt på Österrike och rådde naturligtvis Preussen att icke förbinda sig, att icke gifva någon garanti åt Österrike. Preussen kan icke lätt vägra Ryssland nägot, och:således måste Österrike afstå från sina förhoppningar. Ryssland vill behålla italienska frågan liksom en trumf på hand, för att bringa Österrike i förlägenhet; ty att det konservativa Ryssland ingalunda skyggar tillbaka för revolutionen, det veta vi nog från Grekland: Sålunda har Preussen. tack vare de illning till Ryssland, denn: , så är det likgitigt att fördraget icke kommit til stånd, och att vi icke komma i den ställning