— Den italienska frågan träder allt mera i
förgrunden och synes komma att ännu gifva
den europeiska diplomatien mycket att syssla.
Vi meddela här den märkvärdiga protest, som
Sardiniens fullmäktige den 16 sistl. April af-
gifvit till England och Frankrike emot kon-
gressens underlåtenhet att på ett verksammare
sätt upptaga denna fråga till behandling. Vi
fästa i sammanhang härmed äfven uppmärk-
samheten på de uppgifter, som förekomma i
nedanstående bref från en af våra korresponp-
denter i Berlin, angående de bemödanden,
som Österrike just nu utvecklar, för att vinna
Preussens borgen för dess italienska besitt-
ningar, hvaraf man kan sluta, att äfven Öster-
rike nu känner någon större fara än vanligt
vara å färde.
Denna Österrikes plan alt låta sina italienska
besittningar garanteras af Preussen har äfven,
sedan detta bref skrefs, nu redan börjat sys-
selsätta hela preussiska pressen. Att det i
Berlin väntade besöket af furst Windischgrätz
sammanhänger med dessa habsburgska planer,
erkänna nu till och med de ministeriella kor-
respondenserna i tyska blad, och vi finna gan-
ska moderata organer förklara det för vansin-
nigt, om Preussen, sedan det österrikiskt-
preussiska fördraget af den 20 April 1854
upphört att gälla, redan skulle åter låta binda
bänderna på sig och blott af doktrinär reak-
tionsvurm och förblindelse förplikta sig att
skydda de lombardiska besittningarne. Att
den sardinska ministern Cavour i sjelfva re-
presentantkammaren i Turin låtit förstå, att
förhållandet till Österrike var kyligare än nå-
gonsin, och att kammaren helsat denna för-
klaring med lifliga uttryck af tillfredsstäl-
lelse, hafva vi redan förut berättat.
Den nämde protesten är af följande lydelse:
Undertecknade, H. M. Konungens af Sardinien full-
mäktige, hafva, i förlitande på Frankrikes och Epg-
lands regeringars rättskänsla och den vänskap dessa
förklarat sig hysa för Piemont, alltsedan konferen-
sernas öppnande hoppats, att kongressen i Paris ej
skulle åtskiljas utan att hafva tagit Italiens ställning
i allvarligt öfvervägande och vidtagit åtgärder till
deasammas förbättring medelst återställandet af den
politiska jemvigten, som blifvit störd derigenom, att
en stor del af halfön besatts af främmande trupper.
Förvissade om sina bundsförvandters biträe, ha
de ej velat tro, att en annan makt, efter att hafva