— Den rysksinnade tidningen Le Nord in nehåller åter en af dessa korrespondense; från Stockholm, hvaraf vi stundom anför några prof och uti hvilka sant och falskt är än på ett fint, än på ett groft sätt blandad om hvartannat. Den senaste är daterad Stock: holm den 20 April och af följande lydelse. Hvad jag skref i mitt sista bref, af d. 20 April angående konung Oscars beundran för -det nya franska kejsarerikets inrättningar, är pu mera allmänt bekant bland de personer, som besöka hofvet. H:s M:t gör för öfrigt icke sjelf någon hemlighet af six önskan att se vårt land lyckliggjordt med sådana politiska inrättningar. Hvarje menniska vet likaledes, att kronprinsen delar sin höge faders tankar och förslag; naturligtvis skall han då draga nytta af sin vistelse i Paris och i alla dess enskiltheter stu dera det franska styrelsesättets hjulverk. Vid sin återkomst skall H. EK. H. finna ett godt tillfälle at. såsom vicekonung i Norge der göra ett försök mer de reformer, hvarpå han grubblar. Man måste dock härvid betänka, att detta lands i hög grad demokratiska författning och plägseder äro bra mycke: oförenliga med de politiska trosläror, som man skull: vilja gifva helgd i vårt land. I medvetandet on: den makt, som tidningspressen utöfvar på den all männa meningen, har regeringen sett sig nödsakad att försona sig med några tidningar, som icke varit henne synnerligen bevågna. Det bästa beviset för. att de politiska förändringar, som jag ännu i dag omtalar, icke äro några vanliga korrespondent-misstankar eller öfverdrifter, är, att de redan blifvit fö remål för stridigheter mellan tidningarne. Våra tidningar hafva delat sig i två läger: somliga vise sig gynnsamt stämda för dessa förändringar i landets författning och inrättningar, då andra deremoi önska hafva dessa qvar oförändrade. Emellertid har hvarken den officiella eller den halfofficiella presse ännu tagit del uti denna nya tidningspolemik. Som ni ser, är frågan af så allvarsam beskaffenhet, ati regeringen icke må lättsinnigt äfventyra reformer som ej åsyftade någonting mindre än att kullstört: hela vår politiska byggnad grundlagd af de fyre ståndens samverkan år 1809 och högtidligt antager och besvuren af våra konungar vid deras uppstigande på tronen. Det ser ut, som skulle regeringen isynnerhet vilja frigöra sig från den kontroll, son utöfvas på alla grenar af den högre förvaltpinger af en komitå, bestående af representanter för de fyrc stånden, utnämda af riksdagen; denna komite har sitt säte ständigt i hufvudstaden. Denna komitås kontrollerande verksamhet är mest besvärlig för sin stränga och oafbrutna vaksamhet öfver budgeter och statsanslagen, som hvart tredje år beviljas regeringen för dess behof. Och så snart riksdagen sammanträder, skall regeringen afgifva en detaljerad berättelse om finansernas tillstånd, äfvensom om hvarje förvaltningsåtgärd, som regeringen ansett sig böre vidtaga under tiden mellan tvenne riksdagar. Dei säges äfven, att baron Manderström, vår nye fullmäktige i Paris, underhåller en särskilt och högst trä gen brefvexling med H:s M:t, och attutrikes minister icke har den ringaste kännedom om dessa hemlighetsfulla meddelanden. Baron Manderström anse: fortfarande vara utsedd tiil den nuvarande utrike: ministerns efterträdare; i sådant fall är han nu fullkomligt på sin plats för att göra sin politiska uppfostran i samma riktning som de reformer, hvilks man ovilkorligen vill införa i Sverge.s ; Om denne korrespondent verkligen har någon närmare kunskap om det väder, som blåser i hofluften, såsom han låter påskina, känns vi icke; men att han i allmänhet röjer der gröfsta okunnighet om svenska förhållanden. till den grad att han omtalar en s. k. komitc af ständerna, som icke finnes till m. m., är fö; uppenvart för hvarje svensk, för att vi skull behöfva närmare påpeka det för våra läsare.