— Den rysksinnade tidningen Le Nord in
nehåller åter en af dessa korrespondense;
från Stockholm, hvaraf vi stundom anför
några prof och uti hvilka sant och falskt är
än på ett fint, än på ett groft sätt blandad
om hvartannat. Den senaste är daterad Stock:
holm den 20 April och af följande lydelse.
Hvad jag skref i mitt sista bref, af d. 20 April
angående konung Oscars beundran för -det nya
franska kejsarerikets inrättningar, är pu mera all-
mänt bekant bland de personer, som besöka hofvet. H:s
M:t gör för öfrigt icke sjelf någon hemlighet af six
önskan att se vårt land lyckliggjordt med sådana
politiska inrättningar. Hvarje menniska vet likale-
des, att kronprinsen delar sin höge faders tankar
och förslag; naturligtvis skall han då draga nytta af
sin vistelse i Paris och i alla dess enskiltheter stu
dera det franska styrelsesättets hjulverk. Vid sin
återkomst skall H. EK. H. finna ett godt tillfälle at.
såsom vicekonung i Norge der göra ett försök mer
de reformer, hvarpå han grubblar. Man måste dock
härvid betänka, att detta lands i hög grad demo-
kratiska författning och plägseder äro bra mycke:
oförenliga med de politiska trosläror, som man skull:
vilja gifva helgd i vårt land. I medvetandet on:
den makt, som tidningspressen utöfvar på den all
männa meningen, har regeringen sett sig nödsakad
att försona sig med några tidningar, som icke varit
henne synnerligen bevågna. Det bästa beviset för.
att de politiska förändringar, som jag ännu i dag
omtalar, icke äro några vanliga korrespondent-miss-
tankar eller öfverdrifter, är, att de redan blifvit fö
remål för stridigheter mellan tidningarne. Våra tid-
ningar hafva delat sig i två läger: somliga vise
sig gynnsamt stämda för dessa förändringar i lan-
dets författning och inrättningar, då andra deremoi
önska hafva dessa qvar oförändrade. Emellertid har
hvarken den officiella eller den halfofficiella presse
ännu tagit del uti denna nya tidningspolemik. Som
ni ser, är frågan af så allvarsam beskaffenhet, ati
regeringen icke må lättsinnigt äfventyra reformer
som ej åsyftade någonting mindre än att kullstört:
hela vår politiska byggnad grundlagd af de fyre
ståndens samverkan år 1809 och högtidligt antager
och besvuren af våra konungar vid deras uppstigan-
de på tronen. Det ser ut, som skulle regeringen
isynnerhet vilja frigöra sig från den kontroll, son
utöfvas på alla grenar af den högre förvaltpinger
af en komitå, bestående af representanter för de fyrc
stånden, utnämda af riksdagen; denna komite har
sitt säte ständigt i hufvudstaden. Denna komi-
tås kontrollerande verksamhet är mest besvärlig för
sin stränga och oafbrutna vaksamhet öfver budgeter
och statsanslagen, som hvart tredje år beviljas rege-
ringen för dess behof. Och så snart riksdagen sam-
manträder, skall regeringen afgifva en detaljerad be-
rättelse om finansernas tillstånd, äfvensom om hvarje
förvaltningsåtgärd, som regeringen ansett sig böre
vidtaga under tiden mellan tvenne riksdagar. Dei
säges äfven, att baron Manderström, vår nye full-
mäktige i Paris, underhåller en särskilt och högst trä
gen brefvexling med H:s M:t, och attutrikes minister
icke har den ringaste kännedom om dessa hemlig-
hetsfulla meddelanden. Baron Manderström anse:
fortfarande vara utsedd tiil den nuvarande utrike:
ministerns efterträdare; i sådant fall är han nu full-
komligt på sin plats för att göra sin politiska upp-
fostran i samma riktning som de reformer, hvilks
man ovilkorligen vill införa i Sverge.s ;
Om denne korrespondent verkligen har nå-
gon närmare kunskap om det väder, som blå-
ser i hofluften, såsom han låter påskina, känns
vi icke; men att han i allmänhet röjer der
gröfsta okunnighet om svenska förhållanden.
till den grad att han omtalar en s. k. komitc
af ständerna, som icke finnes till m. m., är fö;
uppenvart för hvarje svensk, för att vi skull
behöfva närmare påpeka det för våra läsare.