DEN SKÖNA GABRIELLA ).
AUGUSTE MAQUET.
FJERDE DELEN.
L
Tvist.
Några dagar senare återkom Crillon till
oenovefainerna. I lifliga drag skildrade han,
å konungens vägnar, för brodern Robert ka-
tolikernas glödande entusiasm, hugenotter-
nas okufliga råseri och madame de Mont-
pensiers tygellösa vrede, denna stolta hertig-
inna, hvars sista hugg så helt och hållet miss-
lyckats.
Derefter gick han till den sjuke, som han
till sin stora glädje fann betydligt på bätt-
ringsvägen.
Tack vare Pontis och de värde genove-
fainerbrödernas omsorger, börjar jag åter le
åt lifvet, sade Esperance mildt — och tack
vare det intresse hvarmed chevalier de Cril.
lon hedrar mig, skall jag snart vara full-
komligt frisk, ty endast det vore nog för att
uppväcka en död !
Urillon öfverhopade sin unge skyddsling med
de varmaste ömhetsbetygelser och tackade på
det hjertligaste sätt den trogne Pontis; men
ehuru den gamle krigarens läppar logo, hvi-
lade ett moln på hans ädla panna.
Ni måste skynda er att blifva frisk, Espå-
rance, sade han; äfven mn bör taga del uti
de stora händelser, hvilka förestå. J ärenny-
fikna, tror jag? ... Nå väl... Oss emellan
sagdt så är det fråga om att hjelpa konungen
intåga uti Paris!... Tst!... Blif snart frisk,
) Se A. B. n:o 54, 56, 57, 59, 60, 62—068, 72, 74,
75—78, 81—90, 92, 100, 102,103 och 1095.