massornas böljande på gatorna, vid hamnen och på
de framstående punkterna af kusten företedde en un-
derbar anblick. Nu kommo efter hvarandra från
Southampton de stora sjöfartsbolagens gigantiska ån-
gare, hvilka voro ställda till delegarnes, deras fruars
och talrika vänners förfogande. De gingo tysta och
utan rök förbi fästena på kusten fram emot flottan.
Liksom dessa hade äfven flottans samtliga ångare
afsvurit röken för denna dag. Atmosferen förblef
genom denna visa försigtighet oförmörkad, men ång-
fartygen sjelfva, som hvad skönheten angår aldrig
kunna mäta sig med ett fulltakladt segelfartyg, tyck
tes derigenom om möjligt vara mera oansen-
liga och lifösa. De många små fiskarbåtarne, de
vackra spensliga yachterna, hanimarbetarnes båtar,
stora som nötskal, hvilka alla läto sina hvita segel
lysa i solskenet, bidrogo mer att lifva scenen än Wel-
lington, Neptun, Himalaya och hvad de alla heta,
dessa stora hafsvidunder, som utan synbara vingar
skaffa sig framåt genom sorgfälligt dolda ång- och
eldapparater. Seglingens poesi försvinner småningom
genom skrufven, liksom resornas poesi genom loko-
motivet. Det måste hvar och en känna, som öfver-
skådade vattenytan från Southsea eller Monkton-fort.
De simmande husen kunde han nog räkna, men de
visade sig öde, öfvergifna, dystra, handtverksmessiga
såsom machinverkstäder. Jemförelsen mellan skepp
och jättelika svanor har öfverlefvat sig sjelf, och det
obeskrifliga majestätet hos en med fulla segel för
vinden inlöpande tredäckare skall snart bloit lefva i
deras minne, som på sin tid haft denna anblick.
Klockan 11 skulle revyn, enligt programmet, börja,
men klockan var nära 12, då drottningen — eljest
ett mönster af punktlighet — på jernbanan ankom
till hamnen. Der emottagen af sin första flottadju-
tant, amiralen sir William Parker, amiralen sir Edm.
Lyons, franska amiralen de la Graviere, marinmini-
stern och lorderna af amiralitetet, begaf sig hennes
majestät med dem, prins Albert, hertigen af Cam-
bridge, de 5 äldsta barnen och en lysande svit om-
bord på Victoria and Albert,, som genast lättade
ankar. En trumpetare på yttersta strandbatteriet
förkunnade, att den kongl. yachten nalkades, och i
samma ögonblick dundrade batterierna vid utloppet
under hurrarop af den församlade mängden. På un-
gefär 10 minuter tillryggalades vägen till de på dub-
bel linie rangerade linieskeppen och fregatterna, och
då yachten pilsnabbt svängde om pivotskeppet, för
att inlöpa mellan linierna, började Wellington saluten,
hvari alla skeppen instämde. Detta var ett dagens
förnämsta ögonblick, och länge sväfvade den tjocka
krutröken såsom moln öfver den solbelysta vatten-
ytan, tills den drog sig bakom ön Wights skogbe-
växta höjder. Den kungliga yachten ilade snabbt
mellan de simmande linierna till pivotskeppet på an-
dra ändan; matroserna helsade den från rärna med
vanliga hurrarop; derpå inträdde en kort paus. Derpå
svängde samtliga kanonbåtar in mellan linierna, der
nyss den kungliga yachten farit, svängde ledda från
Wellington och Royal George kring pivotskeppet till
höger och venster och foro samma väg tillbaka ända
till sina förra ankarplatser. Den kungliga yachten
följde i parallel riktning utanför skeppslinierna och
lade sig för ankar bakom kanonbåtarne. Desse —
klockan var ungefär half fem — började nu det lot-
sade anfallet på Southsea Castle. Kanonaden var
döfvande, ehuru hvarje pjes lossade blott 6 skott och
intet enda skott lossades från kastellet, på detingen
måtte bli skadad bland de många tusen, som trängt
sig tillsammans mellan vallen och stranden.
Dermed var skådespelet till ända; drottningen åter-
vände, ånyo helsad af hela flottan med skott af det
svåraste artilleri, till Portsmouths hamn och befann
sig redan kl. half 6 på återväg till hufvudstaden.
Medlemmarne af öfver- och underhusen inträffade i
London först vid midnattstid, och många bland gä-
sterna ännu senare. Det fordrades också i sjelfva
verket å jernvägstjenstemännens sida den största för-
sigtighet, på det icke vid de tätt på hvarandra föl-
jande snabb-tågen någon försummelse eller något
misstag skulle begås, och det är ytterst glädjande,
att, så vidt hittills är kändt, hvarken bland skeppen
eller på land någon olycka af betydenhet inträffat.
Bland de många, som återkommit besvikna i sin
väntan, hafva för öfrigt parlamentsledamöterna rätt-
mätigaste anledning till klagan. Tvenne ångbåtar
voro ställda till deras förfogande, men till följd af
dröjsmål vid den åt dem i London anvisade express- I
train, kommo en stor del af herrar parlamentsleda-
möter öfver tre och en ha!f timma för sent till
Southampton och en och en half timma senare till
revyn än drottningen, så att de icke längre, såsom
ämnadt var, kunde ansluta sig till den kongl. svi-
ten, utan måste deras ångare fara obemärkta fram
och tillbaka bland de öfriga fartygen.
Slutligen bör jag, såsom en bland dagens präkti-
gaste företeelser, omförmäla det skådespel, som er-
bjöds dem, hvilka hållit ut på stranden ända till kl.
9 på aftonen. Vid denra tid upplystes hela flottan
liksom genom ett trollslag ; hon uppkastade en oräk-
nelig massa raketer, och alla rär och kanonportar
glänste i den skönaste blåa eld.
Times anmärker för öfrigt, att ej samma
entusiasm nu förspordes, som då drottningen
1854 mönstrade Napiers flotta. Detta har
också sin förklaringsgrund deri, att skeppen
då ligo redo att draga ut till blodig strid
och, såsom man hoppades, till ärofulla se-
grar. Nu deremot, om än engelsmännen kun-
de med stolthet betrakta den väldiga flottan
såsom den förkroppsligade uppenbarelsen a!
Englands makt och storhet, var dock det hela
blott en parad, som ej ens kunde anses i sig
innebära firandet af segrar, vunna under det
slutade kriget.
Men det intryck står dock qvar, att Eng-
land genom denna revy visat, att det fortfa-
rande intager främsta rummet bland verldens
sjömakter, ty ingen annan stat skulle kunna
ens i aflägsnaste mån täfla med hafvens
drottning uti framställandet af ett skådespel
sådant som detta. Och det icke minst märk-
liga och tänkvärda härvid är, att hela denna
skara af kanonbåtar, simmande batterier och
mörsarefartyg, som den 23 April af drott-
ningen mönstrades, tillkommit under loppet
af mindre än tvenne år, nägot som mer än
allt annat vittnar om Englands omätliga till-
gångar.
STERIKSTADSEDADTA AT
mar I fn TT NA